Karma
Karma (car-ma) är ett ord som betyder både resultatet av en persons handlingar och själva handlingarna. Det är en term som handlar om cykeln av orsak och verkan. Enligt teorin om karma händer det som händer en person för att han eller hon orsakade det med sina handlingar. Det är en viktig del av många religioner, till exempel hinduismen och buddhismen. I Shinto (en religion som ofta synkretiseras med buddhismen) tolkas karma som Musubi (むすび), en syn på karma erkänns i Shinto som ett sätt att berika, stärka och livsbejaka.
Teorin om karma kan ses som en utvidgning av Newtons tredje lag om handling och reaktion, där varje handling av något slag, inklusive ord, tankar, känslor, hela vår existens, så småningom kommer att få en reaktion, samma typ av energi som kommer tillbaka till den som orsakade den.
När det gäller andlig utveckling handlar karma om allt som en person har gjort, gör och kommer att göra. Karma handlar inte om straff eller belöning. Den gör en person ansvarig för sitt eget liv och hur han eller hon behandlar andra människor.
Karma-teorin är en viktig tro inom hinduismen, ayyavazhi, sikhismen, buddhismen och jainismen. Alla levande varelser är ansvariga för sin karma - deras handlingar och effekterna av deras handlingar.
Definition
Karma är den universella principen om orsak och verkan. Våra handlingar, både goda och dåliga, kommer tillbaka till oss i framtiden och hjälper oss att lära oss av livets lärdomar och bli bättre människor. I religioner som inkluderar reinkarnation sträcker sig karma genom ens nuvarande liv och alla tidigare och framtida liv också.
Karma är i grunden energi. En person skickar ut energi genom tankar, ord och handlingar, och den kommer med tiden tillbaka genom andra människor. Karma är den bästa läraren, eftersom den tvingar människor att se konsekvenserna av sina egna handlingar och därmed förbättra och förfina sitt beteende, eller lida om de inte gör det. Även hård karma kan, när den möts med visdom, vara den största gnistan för andlig tillväxt. Karmas erövring ligger i intelligenta handlingar och känslolösa reaktioner.
Att stödja en handling med påståendet "jag gör det" är karma. Att göra anspråk på att vara den som gör en handling binder karma. Att stödja en handling med övertygelsen "jag är den som gör det" kallas att binda karma. Det är detta stöd av tron på "att vara görare" som binder karma. Om du vet att du inte är den som gör det och är medveten om vem som är den sanna utföraren, "jag är inte utföraren" och "vem är utföraren", kommer handlingen inte att ha något stöd och karman kommer att avta.
Exempel på karma
Processen med handling och reaktion på alla nivåer - fysiska, mentala och andliga - är karma. Man måste vara uppmärksam på tankarna, eftersom tankarna kan skapa karma - bra, dåliga och blandade.
"Jag säger snälla ord till dig och du känner dig fridfull och glad. Om jag säger hårda ord till dig blir du upprörd och upprörd. Vänligheten och hårdheten kommer att återvända till mig, genom andra, vid en senare tidpunkt. Slutligen är det jag ger vad jag får tillbaka."
"En arkitekt tänker kreativa och produktiva tankar när han eller hon ritar planer för en ny byggnad. Men om han skulle tänka destruktiva, improduktiva tankar skulle han snart inte kunna utföra någon positiv uppgift, även om han ville göra det."
Karma som handling och reaktion: om vi visar godhet kommer vi att skörda godhet.
Karma inom hinduismen
Hinduerna ser tiden som en cirkel, då saker och ting cirkulerar runt igen. Karma är en mycket rättvis lag som i likhet med gravitationen behandlar alla på samma sätt. Karmalagen sätter människan i centrum för ansvaret för allt hon gör och allt som görs mot henne. Genom att förstå hur karma fungerar försöker hinduerna leva ett dygdigt liv. Detta kallas dharma.
Det finns tre typer av karma inom hinduismen:
- sanchita karma, summan av tidigare karmas som ännu inte har lösts;
- prarabdha karma, den del av sanchita karma som ska upplevas i detta liv, och
- kriyamana karma, den karma som människor skapar för närvarande och som kommer att bära frukt i framtiden.
De gudomliga krafternas roll
Karma anses vara en av sinnets naturlagar, precis som gravitationen är en lag i materien. Precis som Gud skapade gravitationen för att bringa ordning i den fysiska världen, skapade han karma som ett gudomligt rättvisesystem som är självstyrande och oändligt rättvist. Det skapar automatiskt den lämpliga framtida erfarenheten som svar på den aktuella handlingen.
Inom hinduismen finns flera olika uppfattningar om de gudomliga varelsernas roll. Inom hinduismen är det många som anser att gudomarna eller devas spelar någon form av roll. Andra hinduer, som t.ex. mimamsakorna, förkastar sådana föreställningar och ser karma som något som verkar självständigt, och anser att de naturliga orsakslagarna är tillräckliga för att förklara effekterna av karma.
Vissa tolkningar av Bhagavad Gita föreslår en mellanliggande syn, att karma är en lag om orsak och verkan, men att Gud kan mildra karma för sina hängivna. Det sägs i Bhagavad Gita att endast den karma som utförs med en känsla av att vara en görare och med ett fasthållande till karman kan orsaka goda eller dåliga reaktioner. Karma som görs med en pliktinställning och utan fasthållande till resultaten kommer inte att skapa några effekter och kommer att föra en närmare Gud.
En annan åsikt är att en Satguru, som agerar på Guds vägnar, kan mildra eller utjämna en del av lärjungens karma.
Relaterade sidor
- Just-World-fenomenet är som Karma
Frågor och svar
Fråga: Vad är karma?
S: Karma är en term som används för att beskriva resultatet av en persons handlingar och cykeln av orsak och verkan. Det är en viktig del av många religioner som hinduism, buddhism, shinto, sikhism, ayyavazhi och jainism.
F: Hur påverkar karma den andliga utvecklingen?
S: Karma påverkar den andliga utvecklingen genom att göra en person ansvarig för sitt eget liv och hur han eller hon behandlar andra människor. Den tar också hänsyn till allt som en person har gjort i det förflutna, gör nu och kommer att göra i framtiden.
F: Vem är ansvarig för sin karma?
S: Alla levande varelser är ansvariga för sin karma - sina handlingar och effekterna av dessa handlingar.
F: Handlar karma bara om straff eller belöning?
Svar: Nej, även om det i vissa fall kan tolkas så. I shintoreligionen ses den som Musubi (むすび), vilket betyder berikande, stärkande och livsbejakande.
F: Vilka religioner erkänner teorin om karma?
S: Karma-teorin erkänns i hinduismen, ayyavazhi, sikhismen, buddhismen och jainismen.
F: Har karma några andra betydelser än bestraffning eller belöning?
S: Ja - det kan också betyda att man förstår hur ens handlingar får konsekvenser för en själv eller andra runt omkring en.
