AlegsaOnline.com

Jammu och Kashmir: Furstendömet, befolkning, geografi och konflikt

Upptäck Jammu och Kashmirs historia: furstendömet, befolkning, geografi och den långvariga konflikten mellan Indien och Pakistan. Fakta, kartor och bakgrund.

Författare: Leandro Alegsa

06-02-2026

Kashmir och Jammu var en furstlig stat i Himalaya intill Brittiska Indiens territorium i norr. Den styrdes av en hinduisk maharadja. Staten bildades 1846 efter att sikherna hade besegrats. Ostindiska kompaniet hade annekterat Kashmirdalen och ville få tillbaka en del av kostnaderna för det anglo-sjikiska kriget. Det muslimska Kashmir med muslimsk majoritet såldes till Dogra-härskaren i Jammu i enlighet med Amritsarfördraget. Delstatens område fastställdes i Amritsarfördraget från 1846: "Kashmir ligger öster om Indus och väster om Ravifloden och täcker ett område på 80 900 km2."

Historia i korthet

Efter att britterna lämnade Indien 1947 uppstod en väpnad konflikt om furstendömet. Den dåvarande maharadjan, Hari Singh, valde slutligen att ansluta delar av furstendömet till Indien genom ett instument om anslutning. Samtidigt gick delar av området under pakistansk kontroll efter krig mellan Indien och Pakistan. FN trädde in som medlare och en eldupphörslinje etablerades 1949. Denna linje utvecklades senare till den så kallade Line of Control (LoC) efter Shimlaavtalet 1972, som i praktiken delade området mellan Indien och Pakistan.

Geografi

Det som historiskt kallades Jammu och Kashmir är geografiskt mycket varierat: från de bördiga Kashmirdalen med floder och sjöar, till de torra högplatåerna i Ladakh och de skogsklädda bergen i Jammu-regionen. Området sträcker sig över höga bergspass, glaciärer (inklusive Siachen-glaciären) och viktiga flodsystem som bidrar till vattentillgångar i regionen.

Befolkning, språk och ekonomi

Regionen har en blandad befolkning. Kashmirdalen har en muslimsk majoritet, Jammu har en större andel hinduer (särskilt i vissa delar) och Ladakh har en betydande buddhistisk befolkning samt muslimska grupper. Språk som talas inkluderar kashmiri, dogri, ladakhi (bodhi-dialekter), urdu och andra lokala språk och dialekter.

Ekonomin bygger traditionellt på jordbruk, boskapsskötsel, handel och hantverk. Kashmir är känt för saffran, äpplen, valnötter, pashmina- och andra textilhantverk samt för turism i fredstid.

Konflikt och nutida situation

Frågan om Jammu och Kashmir är en av de mest långvariga och komplexa konflikterna i Sydasien. Utöver krigen mellan Indien och Pakistan har Kina också territoriella anspråk och kontrollerar områden som Aksai Chin (erövrat under 1950–1960-talen) och en del av gränstrakter som reglerades genom en 1963-överenskommelse mellan Pakistan och Kina.

Efter 1980-talet eskalerade en inre konflikt i vissa delar av Kashmir med uppror och väpnad kamp vilket ledde till omfattande säkerhetsinsatser, civila offer och människorättsproblem. Periodvis har gränsöverskridande attacker och infiltrationer förvärrat situationen. Konflikten har också orsakat flera humanitära problem, inklusive intern fördrivning och begränsningar i rörelsefrihet.

Flera diplomatiska initiativ, förhandlingar och FN-resolutioner har försökt hantera tvisten, men en varaktig lösning har inte uppnåtts.

Administrativ förändring 2019

En viktig ny utveckling inträffade 2019 när Indien upphävde den särskilda konstitutionella status som Jammu och Kashmir tidigare hade (artikel 370) och omorganiserade regionen. Den 31 oktober 2019 delade Indien administrativt det område som den kontrollerar i två unionsterritorier: Jammu och Kashmir (med ett regionalt styre) och Ladakh (direkt styrt av centralregeringen). Åtgärden möttes av internationell uppmärksamhet och påverkade relationerna med Pakistan samt den lokala politiska situationen.

Sammanfattning

Jammu och Kashmir har en lång historia som furstendöme, komplex etnisk och religiös sammansättning samt strategisk betydelse. Områdets geografi, historia av kolonialt avtal (Amritsarfördraget) och efterföljande konflikter mellan Indien, Pakistan och Kina har format en långvarig och mångfacetterad dispyt. Trots lokalt och internationellt pågående engagemang kvarstår många politiska, humanitära och säkerhetsrelaterade utmaningar.

Skapelse

Innan furstestaten bildades hade Kashmir styrts av Durrani-imperiet som sedan togs över av sikherna under Ranjit Singh. Under sikhernas styre hade Jammu varit en tributör till sikhriket i Punjabregionen, men efter att dess raja Kishore Singh, Dogra, dog 1822 erkändes hans son Gulab Singh av sikherna som hans arvinge. Han började sedan expandera sitt rike.

Som härskare i Jammu tog Gulab Singh över Bhadarwah och sedan Kishtwar. Att ta över Kishtwar innebar att Singh nu hade fått kontroll över två av de vägar som ledde in i Ladakh, vilket gjorde det möjligt för honom att ta kontroll över det territoriet. Även om det fanns enorma svårigheter på grund av bergen och glaciärerna lyckades dograna under Gulab Singhs officer Zorawar Singh erövra hela Ladakh.

Några år senare, 1840, invaderade general Zorawar Singh Baltistan och tillfångatog Raja av Skardu, som hade ställt sig på ladakhiernas sida, och tog över hans land. Följande år (1841) försökte Zorawar Singh invadera Tibet, men på grund av vintervädret och genom att bli attackerad av tibetanerna. Han tillsammans med nästan hela sin armé dog.

Vintern 1845 utbröt krig mellan britterna och sikherna. Gulab Singh förblev neutral fram till slaget vid Sobraon 1846, då han blev en betrodd rådgivare till Sir Henry Lawrence. Detta gjorde det möjligt för honom att vinna mark åt sig själv - allt kuperat eller bergigt land öster om Indus och väster om floden Ravi.

Det var inte lätt för maharadjan att ta över Kashmir. Maharajas armé var tvungen att slåss mot Imam-ud-din - sikhguvernören. Imam-ud-din fick hjälp av Bambas från Jhelumdalen. De lyckades besegra Gulab Singhs trupper nära Srinagar och dödade wazir Lakhpat. Imam-ud-din övertalades dock senare av Sir Henry Lawrence att upphöra med striderna och Kashmir övergick utan ytterligare strider till den nya härskaren.

Utvidgning

Inte långt därefter attackerade Hunza Raja Gilgitområdet. Nathu Shah svarade på Gulab Singhs vägnar genom att leda en styrka för att attackera Hunza-dalen. Han och hans styrka förintades och Gilgitfortet föll i händerna på Hunza-raja, tillsammans med Punial, Yasin och Darel. Maharaja skickade då två arméer, en från Astor och en från Baltistan, och efter en del strider togs Gilgitfortet tillbaka. År 1852 besegrades Dogra-trupperna av Gaur Rahman av Yasin, och i åtta år utgjorde Indus gränsen för maharadjans territorier.

Gulab Singh dog 1857 och hans efterträdare, Ranbir Singh, tog parti för britterna under det indiska upproret. Efter att upproret hade besegrats av britterna beslutade Ranbir att återta Gilgit. År 1860 korsade en styrka under Devi Singh Indus och rörde sig mot Gaur Rahmans starka fort i Gilgit. Gaur Rahman hade dött strax innan Dogras anlände. Fortet intogs och hölls av maharadjorna fram till 1947.

Även om Ranbir Singh var tolerant mot andra religioner var hans kontroll över landet svag, och mellan 1877-1879 inträffade en fruktansvärd hungersnöd i Kashmir.

Geografi

Jammu var den sydligaste delen av delstaten och låg bredvid Punjab-distrikten Jhelum, Gujrat, Sialkot och Gurdaspur.

Transport

Det brukade finnas en rutt från Kohala till Leh, det var möjligt att resa från Rawalpindi via Kohala och över Kohalabron in i Kashmir. Rutten från Kohala till Srinagar var en kärrväg som var 132 mil lång, från Kohala till Baramulla gick vägen nära Jhelumfloden. Vid Muzaffarabad flyter floden Kishenganga samman med Jhelum och vid denna punkt möter vägen från Abbottabad och Garhi Habibullah Kashmirvägen. Vägen var hårt trafikerad och måste repareras flera gånger av myndigheterna.

Översvämningar

År 1893 inträffade mycket allvarliga översvämningar i Jhelum på grund av regn som föll i 52 timmar, och Srinagar drabbades av stora skador. Översvämningarna 1903 var dock mycket allvarligare.

Furstendömets slut

1947 antogs den indiska självständighetslagen, vilket innebar att Brittiska Indien skulle bli två självständiga stater - Pakistan och Indien. Varje furstendöme kunde också fritt välja att ansluta sig till Indien eller Pakistan - eller förbli oberoende. Alla furststater blev till slut en del av Pakistan eller Indien.

Kashmirs härskare ville dock förbli oberoende och varken ansluta sig till Pakistan eller Indien, vilket ledde till ett krig mellan de två grannländerna där Kashmir delades upp mellan dem. Var och en av dem ansåg att hela den tidigare furststaten tillhörde dem. Detta har lett till flera krig. Kashmirkonflikten mellan de två kärnvapenbärande grannländerna är fortfarande en av de svåraste och mest långvariga tvister som FN:s säkerhetsråd har försökt lösa.

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad var Kashmir och Jammu?

S: Kashmir och Jammu var en furstestat i Himalaya som gränsade till Brittiska Indiens territorier i norr.

F: Vem styrde Kashmir och Jammu?

S: Kashmir och Jammu styrdes av en hinduisk maharadja.

F: När skapades staten Kashmir och Jammu?

S: Staten Kashmir och Jammu bildades 1846, efter att sikherna besegrats.

F: Varför annekterades Kashmirdalen av Ostindiska kompaniet?

S: Kashmirdalen annekterades av Ostindiska kompaniet för att täcka en del av kostnaderna för det engelsk-sikhiska kriget.

F: Vem såldes den muslimska majoriteten i Kashmir till?

S: Den muslimska majoriteten av Kashmir såldes till Dogra-härskaren av Jammu enligt Amritsarfördraget.

F: Vilken yta hade delstaterna Kashmir och Jammu enligt Amritsarfördraget?

S: Enligt Amritsarfördraget omfattade området för staten Kashmir och Jammu, öster om Indus och väster om floden Ravi, en yta på 80 900 km2.

Fråga: Vad hände med furstendömet Kashmir och Jammu efter det att britterna lämnat Indien?

S: Efter att britterna lämnat Indien delades prinsstaten Kashmir och Jammu upp mellan Pakistan och Indien eftersom det pågick ett krig mellan grannländerna.