Aquilino Pimentel Jr. (Nene) — filippinsk politiker (1933–2019)
Aquilino "Nene" Pimentel Jr. (1933–2019) — inflytelserik filippinsk politiker. Upptäck hans liv, politiska gärning och arv.
Aquilino Quilinging Pimentel Jr. (11 december 1933–20 oktober 2019), även känd under smeknamnet Nene, var en filippinsk politiker i Filippinerna och jurist som spelade en framträdande roll i landets demokratiska utveckling efter Marcos-eran.
Karriär och politisk inriktning
Pimentel var verksam som advokat och blev tidigt engagerad i politik. Han var en stark förespråkare för decentralisering och lokal självstyrelse, och är särskilt känd för sitt arbete med att stärka lokala myndigheters befogenheter.
Viktiga roller och insatser:
- Grundare och ledare för det politiska partiet PDP–Laban, som blev en viktig oppositionsrörelse mot Ferdinand Marcos diktatur.
- Suttit flera mandatperioder i senaten, där han arbetade med frågor som lokal förvaltning, demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.
- Hade en central roll i utformningen av Local Government Code (1991), en lagstiftning som gav större autonomi och ansvar åt kommuner och provinser i Filippinerna.
- Var en högljudd kritiker av korruption och auktoritära tendenser, och en försvarare av fria och rättvisa val.
Personligt
Pimentel var utbildad jurist och är far till bland andra Aquilino "Koko" Pimentel III, som också blivit en framträdande politiker och senator i Filippinerna. Pimentels politiska arv lever vidare genom hans engagemang för lokal demokrati och partiet PDP–Laban.
Avsked
Aquilino Pimentel Jr. avled den 20 oktober 2019. Hans insatser för decentralisering och demokratiska reformer räknas till de betydande bidragen i Filippinernas moderna politiska historia.
Karriär
Han valdes första gången som delegat till 1971 års konstitutionella konvent. Han gick sedan i exil när president Ferdinand Marcos förklarade krigslagar. Han kom tillbaka 1980 och valdes till borgmästare i Cagayan de Oro City i Misamis Oriental. Han avsattes som borgmästare 1982. Han återvände som borgmästare igen 1984. Han valdes till församlingsledamot i Batasang Pambansa (nationalförsamlingen) och tjänstgjorde från 1984 till 1986.
Efter EDSA-revolutionen utnämnde president Corazon Aquino honom till minister för lokala myndigheter och presidentens rådgivare/chefsförhandlare med de muslimska rebellerna på Mindanao. Därefter valdes han till senator (1987-1992). Som senator skrev han lagen om lokala myndigheter. Han försökte bli vicepresident 1992. Han kandiderade för det liberala partiet med Jovito Salonga som presidentkandidat. Han kom på femte plats bland vicepresidentkandidaterna med 9,9 % av rösterna.
1995 ställde han upp för en ny mandatperiod som senator men förlorade. Fusk misstänktes i det valet. Han tog fallet till Högsta domstolen. Han vann målet 2004. År 1998 ställde han återigen upp för en ny mandatperiod i Filippinernas senat, från 1998 till 2004, och vann. Han valdes också till senatens 19:e ordförande. Han tjänstgjorde som president från 2000 till 2001. Han lämnade slutligen senaten den 30 juni 2010.
Som ordförande för Blue Ribbon-kommittén rekommenderade Pimentel att man skulle åtala höga tjänstemän från tidigare regeringar i samband med bluffakturorna i samband med Expo Pilipinos hundraårsjubileum och missbruket av medel från de väpnade styrkornas system för pensions- och avgångsförmåner. Han rekommenderade också att vissa personer som arbetar för landregisterförvaltningen skulle åtalas för inblandning i utfärdandet av falska marktitlar. Hans kommitté genomförde också en rad undersökningar av jueteng-skandalen.
Som ordförande för utskottet för lokalförvaltning har han stött långtgående ändringar för att stärka de lokala myndigheternas roll i den nationella utvecklingen. Han fick också senatens godkännande för att återföra polisen till de lokala myndigheterna och har skrivit en lag för att fastställa datumet för val av ARMM-tjänstemän.
Han var ordförande och grundare av partiet PDP-Laban.
Pimentel Jr. 2018
Död
Pimentel Jr. avled den 20 oktober 2019 i Manila av en lunginflammation orsakad av lymfom vid 85 års ålder.
Sök