Lunginflammation är en sjukdom i lungorna och andningsorganen. Lungan innehåller många små lökar, eller säckar, som kallas alveoler. Dessa hjälper till att ta upp syre från luften. Vid lunginflammation blir dessa lökar inflammerade. De fylls med en vätska och kan inte längre ta upp lika mycket syre som tidigare. Detta gör det svårt för personen med lunginflammation att andas. De kan känna sig andfådda eller som om de håller på att drunkna. De kan också känna smärta när de andas. Ibland dör människor av lunginflammation, även om de går till sjukhus och tar medicin.

 

Symtom

  • Hosta — ofta med slem som kan vara gult, grönt eller blodstrimmigt.
  • Feber och frossa — kan vara hög feber, särskilt vid bakteriell pneumoni.
  • Andfåddhet och snabb andning.
  • Smärta i bröstet som förvärras vid djupandning eller hosta.
  • Trötthet, svaghet och nedsatt aptit.
  • Hos små barn eller äldre kan symtomen vara mer diffusa: förvirring, dålig matlust, låg kroppstemperatur eller svårighet att andas.

Orsaker

Lunginflammation orsakas oftast av mikroorganismer:

  • Bakterier — vanligast är Streptococcus pneumoniae, men även andra bakterier kan ge pneumoni.
  • Virus — influensa, RSV och coronavirus (till exempel SARS-CoV-2) kan orsaka lunginflammation.
  • Svampar — mindre vanligt, men kan drabba personer med nedsatt immunförsvar.

Riskfaktorer

  • Hög ålder (äldre än 65 år) eller mycket ung ålder (spädbarn).
  • Rökning och kroniska lungsjukdomar (t.ex. KOL, astma).
  • Sänkt immunförsvar (t.ex. vid cellgiftsbehandling, immunsuppressiva läkemedel eller hiv).
  • Sjukhusvård eller intubation (nosokomial pneumoni).
  • Svårigheter att hosta upp slem, dysfagi eller nedsatt medvetande.

Diagnos

För att ställa diagnos används vanligtvis:

  • Medicinsk anamnes och kroppundersökning (lyssna på lungorna med stetoskop).
  • Röntgen av bröstkorgen (lungskcintigrafi eller konventionell lungröntgen) för att se förändringar i lungvävnaden.
  • Blodprover (infektionsmarkörer som CRP, blodstatus).
  • Prov av slem (sputum) eller blododlingar för att identifiera orsaksorganismen.
  • I vissa fall tester för virus (t.ex. influensa eller SARS-CoV-2).

Behandling

  • Antibiotika vid bakteriell lunginflammation — typ och duration bestäms av sjukdomens svårighetsgrad och patientens riskfaktorer.
  • Antivirala läkemedel kan användas vid vissa virusorsaker, exempelvis influensa, om behandling påbörjas tidigt.
  • Symptomlindrande behandling: febernedsättande och smärtstillande läkemedel, vätska och vila.
  • Andningsstöd: syrgas vid lågt syre i blodet; i svåra fall kan respirator behövas på sjukhus.
  • Vätskebehandling och vid behov intravenös antibiotika och intensivvård för allvarliga fall.

Komplikationer

  • Pleurit (inflammation i lungsäcken) och pleurautgjutning (vätska runt lungan).
  • Lungabscess.
  • Sepsis (blodförgiftning) och organsvikt vid allvarlig infektion.
  • Andningssvikt som kräver respiratorbehandling.

Förebyggande

  • Vaccination — pneumokockvaccin och årlig influensavaccination minskar risken för allvarlig pneumoni.
  • Rökstopp och god handhygien.
  • Snabb behandling av influensa och andra luftvägsinfektioner hos högriskpersoner.
  • God näring och upprätthållande av allmänt hälsotillstånd för att stärka immunförsvaret.

När ska du söka vård?

Sök omedelbart vård vid:

  • Svår andningssvårighet eller snabb andning.
  • Blåfärgning av läppar eller ansikte (cyanos).
  • Hög feber som inte sänks, eller frossa och svår allmänpåverkan.
  • Förvirring eller kraftig trötthet, särskilt hos äldre.
  • Om du tillhör en riskgrupp (äldre, spädbarn, immunosupprimerad) och får symtom på lunginflammation.

Prognos

Många patienter blir helt återställda med rätt behandling, särskilt om de är unga och i övrigt friska. Åldersgrupper med sämre immunförsvar eller underliggande sjukdomar har högre risk för komplikationer och längre återhämtningstid. Tidig diagnos och behandling minskar risken för allvarliga följder.

Om du är osäker på dina symtom eller känner dig allvarligt sjuk, kontakta sjukvården för råd och eventuell bedömning.