Lunginflammation (pneumoni) – symtom, orsaker och behandling
Lunginflammation (pneumoni) – symptom, orsaker, riskgrupper och behandlingar. Praktisk guide för snabb upptäckt, vård och förebyggande råd.
Lunginflammation är en sjukdom i lungorna och andningsorganen. Lungan innehåller många små lökar, eller säckar, som kallas alveoler. Dessa hjälper till att ta upp syre från luften. Vid lunginflammation blir dessa lökar inflammerade. De fylls med en vätska och kan inte längre ta upp lika mycket syre som tidigare. Detta gör det svårt för personen med lunginflammation att andas. De kan känna sig andfådda eller som om de håller på att drunkna. De kan också känna smärta när de andas. Ibland dör människor av lunginflammation, även om de går till sjukhus och tar medicin.
Symtom
- Hosta — ofta med slem som kan vara gult, grönt eller blodstrimmigt.
- Feber och frossa — kan vara hög feber, särskilt vid bakteriell pneumoni.
- Andfåddhet och snabb andning.
- Smärta i bröstet som förvärras vid djupandning eller hosta.
- Trötthet, svaghet och nedsatt aptit.
- Hos små barn eller äldre kan symtomen vara mer diffusa: förvirring, dålig matlust, låg kroppstemperatur eller svårighet att andas.
Orsaker
Lunginflammation orsakas oftast av mikroorganismer:
- Bakterier — vanligast är Streptococcus pneumoniae, men även andra bakterier kan ge pneumoni.
- Virus — influensa, RSV och coronavirus (till exempel SARS-CoV-2) kan orsaka lunginflammation.
- Svampar — mindre vanligt, men kan drabba personer med nedsatt immunförsvar.
Riskfaktorer
- Hög ålder (äldre än 65 år) eller mycket ung ålder (spädbarn).
- Rökning och kroniska lungsjukdomar (t.ex. KOL, astma).
- Sänkt immunförsvar (t.ex. vid cellgiftsbehandling, immunsuppressiva läkemedel eller hiv).
- Sjukhusvård eller intubation (nosokomial pneumoni).
- Svårigheter att hosta upp slem, dysfagi eller nedsatt medvetande.
Diagnos
För att ställa diagnos används vanligtvis:
- Medicinsk anamnes och kroppundersökning (lyssna på lungorna med stetoskop).
- Röntgen av bröstkorgen (lungskcintigrafi eller konventionell lungröntgen) för att se förändringar i lungvävnaden.
- Blodprover (infektionsmarkörer som CRP, blodstatus).
- Prov av slem (sputum) eller blododlingar för att identifiera orsaksorganismen.
- I vissa fall tester för virus (t.ex. influensa eller SARS-CoV-2).
Behandling
- Antibiotika vid bakteriell lunginflammation — typ och duration bestäms av sjukdomens svårighetsgrad och patientens riskfaktorer.
- Antivirala läkemedel kan användas vid vissa virusorsaker, exempelvis influensa, om behandling påbörjas tidigt.
- Symptomlindrande behandling: febernedsättande och smärtstillande läkemedel, vätska och vila.
- Andningsstöd: syrgas vid lågt syre i blodet; i svåra fall kan respirator behövas på sjukhus.
- Vätskebehandling och vid behov intravenös antibiotika och intensivvård för allvarliga fall.
Komplikationer
- Pleurit (inflammation i lungsäcken) och pleurautgjutning (vätska runt lungan).
- Lungabscess.
- Sepsis (blodförgiftning) och organsvikt vid allvarlig infektion.
- Andningssvikt som kräver respiratorbehandling.
Förebyggande
- Vaccination — pneumokockvaccin och årlig influensavaccination minskar risken för allvarlig pneumoni.
- Rökstopp och god handhygien.
- Snabb behandling av influensa och andra luftvägsinfektioner hos högriskpersoner.
- God näring och upprätthållande av allmänt hälsotillstånd för att stärka immunförsvaret.
När ska du söka vård?
Sök omedelbart vård vid:
- Svår andningssvårighet eller snabb andning.
- Blåfärgning av läppar eller ansikte (cyanos).
- Hög feber som inte sänks, eller frossa och svår allmänpåverkan.
- Förvirring eller kraftig trötthet, särskilt hos äldre.
- Om du tillhör en riskgrupp (äldre, spädbarn, immunosupprimerad) och får symtom på lunginflammation.
Prognos
Många patienter blir helt återställda med rätt behandling, särskilt om de är unga och i övrigt friska. Åldersgrupper med sämre immunförsvar eller underliggande sjukdomar har högre risk för komplikationer och längre återhämtningstid. Tidig diagnos och behandling minskar risken för allvarliga följder.
Om du är osäker på dina symtom eller känner dig allvarligt sjuk, kontakta sjukvården för råd och eventuell bedömning.
Bakgrund
Lunginflammation kan orsakas av bakterier, virus, svamp eller parasiter. Den kan också orsakas av kemiska eller fysiska skador på lungorna. Andra sjukdomar, som alkoholmissbruk eller lungcancer, kan också leda till lunginflammation.
Personer med lunginflammation har vanligtvis svårt att andas. De kan också hosta eller ha smärtor i bröstet. Behandlingen av lunginflammation beror på hur sjukdomen har orsakats. Om den orsakades av bakterier kan antibiotika användas för att behandla den.
Människor i alla åldrar kan få lunginflammation. Sjukdomen är farlig. Många människor dör av lunginflammation, särskilt gamla människor eller människor med svagt immunförsvar.
Enligt en undersökning från 2010 var lunginflammation dödsorsaken för fler barn under fem år än någon annan sjukdom i vissa delar av världen där befolkningen är mycket fattig, till exempel i Indien, Nigeria och Pakistan. Statistiskt sett är det dock så att för varje 2 000 barn i utvecklingsländerna som dör av lunginflammation dör endast ett barn i den utvecklade världen av sjukdomen. Detta beror på skillnader i hälsovård och på skillnader i amningsfrekvens, inte på skillnader mellan barn. Att amma nyfödda barn ökar avsevärt deras förmåga att överleva lunginflammation, men i vissa kulturer betraktas amning som tabu.
Andra typer av lunginflammation
Svårt akut respiratoriskt syndrom (SARS)
SARS är en mycket smittsam och dödlig typ av lunginflammation som först uppstod 2002 efter första utbrott i Kina. SARS orsakas av SARS-coronaviruset, en patogen (sjukdomsframkallande organism) som inte var känd förrän då. Nya fall av sars har inte förekommit sedan juni 2003.
Bronkiolitis obliterans organiserande pneumoni (BOOP).
BOOP orsakas av inflammation (svullnad eller irritation) i de små luftvägarna i lungorna. Det kallas också kryptogen organiserande pneumonit (COP).
Eosinofil lunginflammation
Eosinofil lunginflammation innebär att eosinofiler invaderar lungan. Eosinofiler är en särskild typ av vita blodkroppar. Eosinofil lunginflammation uppstår ofta som svar på infektion med en parasit eller efter exponering för vissa typer av miljöfaktorer.
Kemisk lunginflammation
Kemisk lunginflammation (vanligtvis kallad kemisk pneumonit) orsakas av kemiska gifter, t.ex. bekämpningsmedel, som kan komma in i kroppen genom inandning eller hudkontakt. När det giftiga (giftiga eller skadliga) ämnet är en olja kan lunginflammationen kallas lipoidpneumoni.
Aspirationspneumoni
Aspirationspneumoni (eller aspirationspneumonit) orsakas av att man oavsiktligt andas in mun- eller maginnehåll i lungorna, antingen när man äter eller efter reflux eller kräkningar, vilket orsakar skador på lungorna. Lunginflammationen från dessa material är inte en infektion, men den kan så småningom orsaka en sådan, eftersom det material som tas in i lungorna kan innehålla bakterier. Aspiration är en vanlig dödsorsak bland sjukhus- och vårdhemspatienter, eftersom de ibland inte kan hosta tillräckligt hårt för att skydda sina luftvägar.
Det inringade området på röntgenbilden visar en lunginflammation, som här orsakas av bakterier. Hos en frisk person borde lungan se svart ut, men vatten i lungan gör att den ser vit ut på röntgenbilden.
Sök