Vad är en senat? Definition, funktion och exempel

Vad är en senat? Lär dig en tydlig definition, senatorernas roller, funktioner och konkreta exempel från världens demokratier — från Rom till USA.

I en modern demokrati är en senat en grupp människor som ingår i en lagstiftande församling. En lagstiftande församling antar eller ändrar lagar för sitt land, sin delstat eller ett annat område. Medlemmarna i en senat kallas senatorer. Vissa lagstiftande församlingar har två kamrar, vilket innebär att de har två grupper av människor (som arbetar på olika platser) som kallas hus. En senat kan kallas för ett senatorernas hus.

Vad gör en senat?

En senat har ofta en rad uppgifter som kompletterar eller kontrollerar det andra lagstiftande huset. Vanliga uppgifter är:

• Granska och ändra lagförslag — senaten går igenom förslag som ofta kommer från underhuset och kan föreslå ändringar eller fördröja beslut.
• Ge långsammare, mer eftertänksam behandling — eftersom ledamöterna ofta sitter längre perioder och representerar större områden, ses senaten som en stabiliserande faktor.
• Kontroll av regeringen — i vissa system prövar senaten regeringens förslag, godkänner viktiga utnämningar (t.ex. domare eller ministrar) och kan hålla utfrågningar.
• Rättning av konstitutionella frågor — i vissa länder har senaten särskilda befogenheter som att ratificera internationella avtal eller pröva riksrättsärenden.
• Representera regioner — många senater är utformade för att ge delstater eller regioner starkare röst i den nationella lagstiftningen.

Hur väljs senatorer och hur länge sitter de?

Metoden för att välja eller utse senatorer varierar mycket mellan länder:

• I vissa länder väljs senatorerna i direkta val av väljarna i en region eller en stat.
• I andra system utses senatorer, till exempel genom kungligt dekret, regionala parlament eller på livstid (men ofta med åldersgräns eller pensionsålder).
• Mandatperioderna varierar: i USA sitter en senator normalt i sex år med ett system där ungefär en tredjedel av senaten väljs vid varje val. I Kanada utses senatorer och kan sitta till dess de når en obligatorisk avgångsålder. I Australien är mandaten oftast sex år, och halva senaten väljs vid varje val.
• Många av USA:s delstater har egna delstatssenater inom sina lagstiftande församlingar, ofta med kortare mandatperioder än på nationell nivå.

Tvåkammarsystem — varför ha en senat?

Skälen till att ha en senat i ett tvåkammarsystem kan vara flera:

• Att ge mindre regioner eller delstater större inflytande än de skulle ha i ett enkammarkammarsystem där representation baseras strikt på befolkningsstorlek.
• Att införa en extra kontrollinstans som kan minska risken för snabba, ogenomtänkta beslut.
• Att samla mer erfarenhet och expertis i lagstiftningsprocessen, eftersom senaten ofta har längre mandat och färre ledamöter.

Samtidigt kan skillnader i makt mellan de två kamrarna vara stora. I vissa länder är senaten starkare än underhuset, i andra har den en mer rådgivande eller fördröjande roll. Det andra huset kallas ofta representanthus, underhus eller församling. I tvåkammarlagstiftningar måste båda kamrarna anta samma lagförslag för att det ska bli lag, även om det finns undantag och särskilda regler för till exempel budgetfrågor.

Olika modeller i världen — korta exempel

• USA: Senaten har betydande befogenheter, bland annat att godkänna presidentens nomineringar till regering och domstolar, ratificera traktater och hålla rättegångar vid riksrätt.
• Kanada: Senaten är en utnämnd överkammer som granskar lagstiftning; senatorerna utses och har en åldersgräns för tjänstgöring.
• Australien: Senaten representerar delstaterna och fungerar som en verklig andra kammare med egen lagstiftningsmakt.
• Många delstatliga lagstiftningar i USA har egna senater som ofta arbetar tillsammans med ett representanthus på delstatsnivå.

Historik — den romerska senaten

Den första senaten någonsin var den romerska senaten. Namnet kommer från deras ord för "äldre". I det antika Rom bestod senaten ursprungligen av stadens äldre och mäktigaste medborgare och fick med tiden stor politisk och rådgivande betydelse, även om dess exakta makt varierade över tid.

Senaten vid universitet

Utöver statliga sammanhang är senaten också namnet på det styrande organet vid vissa universitet. Där fungerar den ofta som ett akademiskt råd som beslutar i frågor om utbildning, forskning och akademisk policy.

Sammanfattningsvis är en senat en variabel institution: den kan vara en stark andra kammare med viktiga konstitutionella befogenheter eller en mjukare granskningsinstans beroende på landets konstitution, traditioner och politiska system.

Frågor och svar

F: Vad är en senat i en modern demokrati?

F: Vad gör lagstiftande församlingar?

F: Vad kallas ledamöterna i en senat?

F: Vad är en tvåkammarförsamling?

F: Vad kallas det andra huset i en tvåkammarsystem?

F: Vilka moderna demokratiska system har lagstiftande församlingar med senater?

F: Vad var den första senaten någonsin?

Sök med bokstav