Kathleen Lonsdale – pionjär i röntgendiffraktion och kristallografi
Kathleen Lonsdale – pionjär inom röntgendiffraktion och kristallografi, första kvinnliga professorn vid UCL och tidig ledamot av Royal Society som banade väg för modern strukturkemi.
Dame Kathleen Lonsdale DBE FRS (född Yardley; 28 januari 1903 - 1 april 1971) var en brittisk vetenskapsman.
Hon tog sin examen från University College London 1924 och doktorerade 1934. Hon använde röntgendiffraktion för att ta reda på strukturen hos många kemikalier och använde röntgenstrålar för att studera kristaller.
Lonsdale var den första kvinnan som blev professor vid University College London (1949), en av de första kvinnorna som blev ledamot av Royal Society (1945) och utnämndes till dam 1956.
Tidigt liv och utbildning
Kathleen Lonsdale föddes 28 januari 1903. Hon växte upp med ett tidigt intresse för matematik och naturvetenskap och kom efter studierna till University College London, där hon tog examen 1924. Hon fortsatte sin akademiska bana och avlade doktorsexamen 1934. Redan tidigt i karriären riktade hon sitt fokus mot röntgendiffraktion som metod för att bestämma atomernas placering i kristaller.
Forskning och vetenskapliga bidrag
Röntgendiffraktion och kristallografi: Lonsdale var en av pionjärerna inom användningen av röntgendiffraktion för att bestämma molekyl- och kristallstrukturer. Genom noggranna diffraktionsstudier klarlade hon strukturer för en rad organiska och oorganiska föreningar.
Bensenringens planhet: Ett av hennes mest berömda resultat var att hon demonstrerade att bensenringen är plan. Detta gjorde hon genom röntgenstudier av lämpliga bensen-derivat, vilket gav viktigt stöd åt teorier om aromatiska ringsystem och bidrog till förståelsen av organiska molekylers geometri.
Hon bidrog också till förbättringar av experimentella metoder och tolkning av diffraktionsdata, och byggde upp en framstående forskningsmiljö för kristallografiska studier vid UCL.
Engagemang utanför laboratoriet
Lonsdale var också känd för sitt samhällsengagemang. Hon var aktiv inom Quakers (Religious Society of Friends) och engagerade sig i frågor som fredsarbete och fängelsereform. Hennes engagemang speglade en vilja att koppla vetenskapligt ansvar till etiska och sociala frågor.
Utmärkelser, betydelse och arv
Lonsdales vetenskapliga insatser gav henne flera högt uppskattade utmärkelser, bland annat val till Royal Society 1945 och utnämningen till Dame (DBE) 1956. 1949 blev hon den första kvinnliga professorn vid University College London, vilket markerade ett viktigt steg för kvinnor inom brittisk akademi.
Hennes arbete lade grunden för mycket av den moderna strukturella kemin och kristallografin. Hon är ihågkommen både som en skicklig forskare och som en lärare och förebild som inspirerade senare generationer forskare.
Sök