Examen | certifiering som studenterna får när de tar examen från ett universitet
En akademisk examen är en certifiering som studenterna får när de tar examen från ett universitet. Den visar att de har slutfört sina kurser och klarat av ett slutprov.
Det är en officiell legitimation. Kursernas längd och antalet kurser varierar beroende på vilken högskola du går på. I USA ger gymnasieskolorna diplom till de elever som tar examen. Dessa är inte examina.
Det finns hundratals olika akademiska examina, men de delas ofta in i några få kategorier:
- Associate's degree: Detta är vanligtvis en tvåårig examen, som ofta uppnås vid ett community college i USA och Kanada eller junior college i vissa andra länder.
- Kandidatexamen: Detta är vanligtvis en 3- eller 4-årig examen.
Alla andra examina kallas "högre examina".
- Magisterexamen: Detta är vanligtvis en ett- eller tvåårig examen, som du får genom att delta i avancerade kurser och genomföra projekt.
- Doktorsexamen: Detta är vanligtvis en fyra till sexårig examen där en person måste skriva en avhandling baserad på ny forskning inom sitt ämnesområde.
Vissa länder ger en licentiatexamen som ger examensinnehavaren tillstånd (licens) att undervisa och praktisera inom det berörda området. Nivån varierar beroende på land, oftast på kandidatnivå eller högre.
Inom medicin är medlemskap i specialistsällskap också grader, och Fellowships är högre grader. Exempel: MRCP = medlem av Royal College of Physicians. Dessa examina kräver forskarutbildning och praktisk erfarenhet.
De högskolekurser som krävs för en magisterexamen eller en doktorsexamen är ofta mycket avancerade och svåra ämnen, och de skulle vara extremt svåra att förstå om man inte redan hade gått grundkurserna. Anledningen till att kurserna på högre nivå är så svåra, så svåra att förstå, är att de förutsätter att personen redan känner till kanske 1 000 facktermer som han eller hon lärt sig i tidigare kurser. Detta kan liknas vid att man måste känna till de latinska namnen på alla 206 benen i människokroppen, som bara är en del av dessa facktermer.
I många länder visas dessa examina med bokstäver som personen får skriva efter sitt namn, t.ex. John Smith, BA. En kandidatexamen är vanligtvis den examen som erhålls i slutet av en första examen. Under tiden som studenten studerar för en examen är han eller hon en "undergraduate". När han eller hon tar examen är han eller hon en "graduate". Han kan fortsätta sina studier och få en magisterexamen eller göra ett originalarbete och skriva en avhandling för att få en doktorsexamen (vilket inte innebär en medicine doktorsexamen).
USA och Kanada
I USA och Kanada är collegeexamen antingen på grundnivå eller på avancerad nivå.
En "undergraduate"-examen är för alla studenter som inte har en kandidatexamen. Den kräver fyra års studier inklusive allmän utbildning, valbara kurser och huvudkurser som förbereder studenterna för att arbeta inom sitt specialiserade program. Examensrätterna för grundutbildningen är följande:
- Associate's Degree: Denna examen erhålls vanligtvis av studenter som går på en högskola och kräver endast två års studier. Studenten betraktas dock fortfarande som en grundutbildad student tills han eller hon uppnår sin kandidatexamen.
- Kandidatexamen: Denna examen erhålls genom att fullfölja alla fyra år på högskolan och ha tillräckligt med poäng för att ta examen. Studenterna får sin kandidatexamen som bevis på att de inte bara har studerat sitt huvudämne (ett specifikt ämnesområde som studenterna specialiserar sig på, till exempel engelska, journalistik eller psykologi), utan också att de har tillräckliga färdigheter i läsning, kritiskt tänkande eller skrivande som arbetsgivarna föredrar. Exempel är Bachelor of Arts (BA), Bachelor of Science (BSc) eller Bachelor of Music (BMus).
För en "graduate"-examen krävs att personen redan har en kandidatexamen. Den omfattar:
- Magisterexamen: Denna examen ges till studenter som fullföljer ytterligare två års studier i sitt huvudämne. Skillnaden mellan en kandidatexamen och en masterexamen är att en masterexamen går mycket djupt in i ämnet och gör studenterna till experter på området. De kan bli universitetsprofessorer, expertvittnen i domstol eller hjälpa någon att bli befordrad till ett jobb som vanligtvis leder till mer ansvar, bättre förmåner och högre lön. Exempel är Master of Arts (MA), Master of Science (MS eller MSc), Master of Music (MMus), Master of Business Administration (MBA) eller Master of Public Administration (MPA).
- Filosofisk doktorsexamen: Detta är den högsta examen som en student kan få, den kallas vanligtvis doktorsexamen. Det krävs vanligtvis mer än fyra års studier för att få den, till och med mer än en magisterexamen. De allra flesta högskolor kräver att professorer har en doktorsexamen eftersom det innebär att personen är en mästare inom det området för att kunna undervisa studenter.
En "yrkesexamen" är också en examen och kräver att personen redan har en kandidatexamen. Den krävs enligt lag för att få tillstånd att arbeta inom ett visst yrke. Den omfattar följande:
- Juris Doctor (JD): Denna examen krävs för att bli advokat och kan uppnås genom tre års juristutbildning.
- Medicine doktor (MD): Denna examen krävs för att bli läkare och kan erhållas efter fyra års läkarutbildning.
- Doktor i osteopatisk medicin (DO): Denna examen erbjuds endast i USA och gör det möjligt att även bli läkare. Det krävs också fyra års läkarutbildning som erbjuder detta program. Typiskt sett lär sig studenterna osteopatisk medicin, och det är lättare att bli antagen till ett DO-program än till en MD.
- Doktor i veterinärmedicin (DVM): Denna examen krävs för att bli veterinär och kan erhållas genom att avlägga fyra års veterinärutbildning.
- Doctor of Dental Surgery (DDS): Denna examen krävs för att bli tandläkare och kan erhållas efter fyra års tandläkarutbildning.
- Doktor i fotvård (DPM): Denna examen krävs för att bli fotvårdare (läkare som tar hand om fötterna) och kan erhållas genom att avlägga fyra års fotvårdskola.
- Doktor i optometri (OD): Denna examen krävs för att bli optiker och kan uppnås genom fyra års optometriutbildning.
- Doktor i psykologi (Psy.D.): Denna examen krävs för att bli klinisk psykolog (som hjälper människor att hantera sina psykiska störningar) och kan erhållas genom fyra års studier vid ett universitet som erbjuder programmet.
Relaterade sidor
- Examensbevis
Frågor och svar
F: Vad är en akademisk examen?
S: En akademisk examen är en certifiering som studenterna får när de tar examen från ett universitet. Den visar att de framgångsrikt har slutfört sina kurser och klarat av ett slutprov, och det är en officiell legitimation.
F: Hur långa är kurserna för olika examina?
S: Längden på kurserna och antalet kurser varierar beroende på vilken högskola man går på. Associate's degrees tar vanligtvis två år att slutföra, medan bachelor's degrees vanligtvis tar tre eller fyra år. Magisterexamen kan ta ett eller två år, och doktorsexamen kräver vanligtvis fyra till sex års studier.
F: Vilka är några exempel på högre examina?
S: Högre examina omfattar magister- och doktorsexamina samt licentiatexamina i vissa länder. Inom medicinen betraktas också medlemskap i specialistsällskap som högre kvalifikationer, liksom stipendier som kräver forskarutbildning och praktisk erfarenhet.
F: Vad ger gymnasieskolorna ut till elever som tar examen?
S: Gymnasieskolor i Förenta staterna utfärdar diplom till elever som avslutar sina studier snarare än akademiska examina; dessa diplom betraktas inte som officiella referenser, vilket akademiska examina gör.
F: Är kurser på högre nivå svåra eftersom de förutsätter kunskaper från tidigare collegekurser?
Detta inkluderar att man måste känna till tekniska termer som latinska namn för ben i människokroppen, vilket skulle vara extremt svårt att förstå utan tidigare kunskaper från grundstudier.
F: Finns det något sätt för personer med en examen att visa den efter sitt namn?
S: Ja, många länder tillåter att personer med vissa typer av akademiska examina (t.ex. kandidatexamen) skriver bokstäver efter sitt namn för att ange vilken typ av examen de har avlagt; till exempel John Smith BA anger att John har avlagt en kandidatexamen.
