Förspel
Polen-Litauen var under sin sista period (mitten av 1700-talet), före delningarna, inte en helt suverän stat. Det var nästan en vasall, eller en rysk satellitstat, med ryska tsarer som i praktiken valde polska kungar. Detta gäller särskilt den sista samväldningskungen Stanisław August Poniatowski, som under en tid hade varit en älskare till den ryska kejsarinnan Katarina den stora.
År 1730 undertecknade grannländerna i Samväldet, nämligen Preussen, Österrike och Ryssland, ett hemligt avtal för att upprätthålla status quo, dvs. för att se till att Samväldets lagar inte skulle ändras. Deras allians blev senare känd i Polen som "De tre svarta örnarnas allians" (eller Löwenwoldefördraget), eftersom alla tre staterna använde en svart örn som statssymbol (i motsats till den vita örnen, som är Polens symbol).
Samväldet hade förblivit neutralt i sjuårskriget, även om det sympatiserade med alliansen mellan Frankrike, Österrike och Ryssland. Det gav ryska trupper tillträde till sina västra områden som baser mot Preussen. Fredrik II av Preussen slog tillbaka genom att beordra att polsk valuta skulle förfalskas för att påverka den polska ekonomin.
Polackerna försökte driva ut utländska styrkor i ett uppror (Bar-konfederationen, 1768-1772), men de oregelbundna och dåligt ledda styrkorna hade inte mycket chans mot den reguljära ryska armén och led ett nederlag. Till kaoset bidrog ett ukrainskt bondeuppror, Koliyivschyna, som bröt ut 1768 och resulterade i massakrer på adelsmän (szlachta), judar, unister och katolska präster innan det slogs ner av polska och ryska trupper.
