Polens delningar är den vedertagna benämningen på tre statliga uppdelningar under senare delen av 1700‑talet som ledde till att det gamla polsk‑litauiska samväldet slutligen upphörde att existera som självständig stat. Händelserna involverade de omkringliggande stormakterna Preussen, Ryssland och Habsburgs Österrike, som successivt annekterade och delade upp samväldets territorier.
Översikt och datum
Delningarna genomfördes i tre separata omgångar, ofta angivna med dessa datum:
- Första delningen: 5 augusti 1772
- Andra delningen: 23 januari 1793
- Tredje delningen: 24 oktober 1795
Dessa avtal och militära åtgärder resulterade i att stora delar av de polska och litauiska provinserna införlivades i grannstaternas riken, medan ett polskt centralt styre upphörde efter 1795.
Orsaker och interna svagheter
Bakgrunden till delningarna var en kombination av inre politisk instabilitet i samväldet och stormakters maktpolitik. Polens politiska system med frihet åt adeln, liberum veto och svaga centrala institutioner försvårade reformer. Samtidigt utnyttjade grannmakterna dessa svagheter för att öka sitt inflytande och expandera territoriellt.
Reformer, motreaktion och uppror
Under 1780‑ och 1790‑talen försökte reformvänner genomföra förändringar, bland annat med 3 maj‑konstitutionen 1791 som ett försök att stärka staten. Reformerna mötte motstånd från konservativa grupper och från grannstaterna, vilket bidrog till att andra delningen följde. Motståndsrörelser och uppror, mest känd är Tadeusz Kościuszkos uppror 1794, försökte återställa självständigheten men misslyckades mot de kombinerade militära makterna.
Följder och långsiktig betydelse
Polens suveränitet upphörde formellt 1795 och de tidigare polska områdena försvann som egen stat fram till 1918. Under 1800‑talet återuppstod polska identiteter och kultur i de olika delarna under varierande villkor, och händelserna påverkar fortfarande nationell historia och minne. Efter Napoleontiden och Wienkongressen 1815 fanns nya politiska ordningar (exempelvis hertigdömet Warszawa och Kongresspolen), men ingen fullständig återupprättelse tills efter första världskriget.
Begreppet "fjärde delningen" och notabla fakta
Uttrycket "fjärde delningen" används ibland i historisk eller politisk retorik för att beskriva senare uppdelningar eller annekteringar av polskt territorium i andra sammanhang, men det hänvisar inte till en enhetlig, internationellt erkänd historisk händelse. För mer kontext och kartöverlägg kan man läsa inledande artiklar om samväldets territorier och om stormakternas roll i perioden via länkar till översikter och källor, till exempel om hur Preussen och andra aktörer agerade i regionen.
För ytterligare läsning om politiska, militära och kulturella konsekvenser av delningarna, se introduktioner och samlingsartiklar som behandlar 1700‑talets central‑ och östeuropeiska maktbalans och de följande århundradena.
