Knights of Labor – USA:s största arbetarorganisation under 1880‑talet

Upptäck Knights of Labor — USA:s största arbetarorganisation på 1880‑talet: från hemliga ritualer till öppen kraft under Terence V. Powderlys ledning och snabb medlemsväxt.

Knights of Labor (K of L) var den största och en av de viktigaste amerikanska arbetarorganisationerna på 1880-talet. En av dess första ledare var Terence V. Powderly. Knights började som ett hemligt sällskap med många utarbetade ritualer. År 1878 blev de mer av en öppen grupp. De utökade kraftigt sitt medlemsantal under 1880-talet.

Bakgrund och organisation

Knights of Labor grundades formellt 1869 av Uriah S. Stephens under namnet "Noble and Holy Order of the Knights of Labor" och utvecklades från början som ett hemligt sällskap med ceremoniella ritualer. Under 1870‑talet och i synnerhet från 1878 öppnade man upp organisationen för allmänheten, vilket banade väg för en snabb medlemsökning under 1880‑talet. Terence V. Powderly blev organisationens mest kände ledare och tjänade som Grand Master Workman från slutet av 1870‑talet och framåt.

Mål och politisk inriktning

Knights of Labor förespråkade en bred reformagenda som gick utöver rent fackliga krav. Viktiga mål var:

• Införande av åtta timmars arbetsdag.
• Förbättrade arbetsvillkor och reglering av barnarbete.
• Ekonomiska reformer i riktning mot kooperativ och producentkontroll.
• Främjande av fredlig konfliktlösning och skiljedom snarare än obevekliga strejker.
• Lika lön för lika arbete och större social rättvisa för lönearbetare.

Organisationen var för sin tid relativt inkluderande: den välkomnade både obehöriga och oorganiserade arbetare, kvinnor och afroamerikaner i många områden. Samtidigt förekom uteslutningar av vissa yrken (t.ex. alkoholhandlare, spelare, advokater och ibland kinesiska arbetare), vilket speglade organisationens egna normer och tidens ras- och etnisk-politik.

Expansion, konflikter och höjdpunkt

Under mitten av 1880‑talet växte K of L snabbt och nådde toppnivåer i mitten av 1886 med uppskattningsvis flera hundratusen till omkring 700 000 medlemmar beroende på källa. Organisationen engagerade sig i flera större konflikter och stödde strejker, även om ledningen i allmänhet föredrog förhandling framför direkt konfrontation. Knights deltog i och stödde kampanjer för åtta timmars dag och andra reformer och lyckades i vissa lokalområden pressa fram konkreta förbättringar.

Nedgång och orsaker

Knights of Labor började snabbt förlora styrka efter 1886. Flera faktorer bidrog:

• Den allmänna reaktionen efter Haymarket‑händelsen i Chicago (4 maj 1886) ledde till stor misstro mot arbetarrörelsen; Knights drabbades av myndighets- och allmänhetens misstro även om organisationens ledning motsatte sig våld.
• Stora och kostsamma strejker under 1885–1886, bland annat inom järnvägssektorn, misslyckades och försvagade organisationens resurser och auktoritet.
• Interna motsättningar mellan organiserade hantverkare och de många oorganiserade arbetarna samt oenighet om strategi och centralisering av makt.
• Konkurrens från mer specialiserade fackföreningar, framför allt American Federation of Labor (AFL) under ledning av Samuel Gompers, som organiserade hantverksarbetare och hade en mer pragmatisk, ekonomiskt inriktad strategi.
• Arbetsgivarnas repressiva åtgärder, blacklisting och samverkan med myndigheter mot organiserade arbetare.

Tillsammans ledde dessa faktorer till en kraftig medlemsnedgång och att Knights förlorade sin roll som ledande nationell arbetarorganisation innan seklet var slut.

Arv och betydelse

Trots sin relativt korta framgångsperiod hade Knights of Labor stort inflytande på den amerikanska arbetarrörelsens utveckling. Organisationen bidrog till att sprida kravet på åtta timmars arbetsdag, att visa att oorganiserade och obeskickade arbetare kunde mobiliseras, och att kvinnor och afroamerikaner i viss mån kunde inkluderas i facklig organisering. Dess betoning på breda sociala reformer och kooperativt tänkande påverkade senare reformsträvanden och politiska rörelser inom arbetslivet.

Terence V. Powderly förblir den mest kända av Knights ledare. Han var karismatisk och offentligt framträdande, men kritiserades också för sin ovilja att konsekvent stödja militanta strejkåtgärder. Hans ledarskap präglade både organisationens framgångar och dess svagheter under 1880‑talets omvälvande decennier.

Sök med bokstav