Kunskap om resultat

Författare: Leandro Alegsa

07-11-2021

Kunskap om resultat är en term inom inlärningspsykologin.^p619 I ett psykologiskt lexikon definieras det som återkoppling av information:

"(a) till en försöksperson om riktigheten i [deras] svar, (b) till en elev om framgång eller misslyckande i att behärska material, eller (c) till en klient i psykoterapi om framsteg".

Det beskriver en situation där en person får information som hjälper honom eller henne att ändra sitt beteende på ett önskvärt sätt eller att få förståelse. Ett primitivt exempel är att undvika ett beteende efter bestraffning. Ett avancerat exempel är det sätt på vilket en människa kan förbättra sin förståelse och sitt beteende efter att en lärare förklarat vad som var fel med den tidigare ansträngningen.

Det finns ett antal liknande termer inom psykologin, men alla har vissa problem.

KCR: Detta betyder "kunskap om korrekta resultat", vilket innebär att det alltid finns ett specifikt korrekt resultat.
Operativ konditionering och förstärkning: Detta innebär en behavioristisk strategi där man använder "förstärkningsscheman" för att "forma beteendet".
Feedback: Detta är en mer allmän term, kanske för allmän. Det används ofta för det sätt på vilket system anpassar sig till förinställda gränser. Watts "regulator" som styrde ångmaskiner är ett klassiskt exempel.

Därför är kunskap om resultat, eller ibland omedelbar kunskap om resultat, en användbar term. Det kan användas för all inlärning där en elev (eller ett djur) får information efter handlingen. Informationen handlar om hur tillfredsställande handlingen är.

Experimentella bevis

Ett tidigt experiment om kunskap om resultat var den maskin som uppfanns av Sidney Pressey, där en apparat både testade och lärde ut flervalsfrågor. Observera att denna metod endast talar om för användaren (genom slutsats) om valet var korrekt eller inte. Eftersom materialet bestod av flervalsfrågor var den endast avsedd som ett komplement till insamling av resultat från klassrumsprov.

I senare arbeten inom utbildningsforskning och utbildning användes termen "kunskap om resultat" ofta.

En viktig fråga var om resultaten skulle förbättras mer om direkt undervisning gavs antingen före eller efter det att frågan ställdes. Svaret var i båda fallen (i stort sett) ja. Med hjälp av instruktionsfilmer delade Michael och Maccoby upp grupperna i två halvor. Hälften av eleverna fick material som krävde aktiva, explicita svar. Efter en paus fick de veta det rätta svaret. Den andra halvan fick ingen återkoppling. Instruktionstiden var identisk. Resultatet visade en "liten men signifikant vinst" för förfarandet med aktiva svar utan återkoppling, men en större vinst när återkoppling gavs. Experimentatorerna beskrev senare detta som "KCR" snarare än "återkoppling". Forskningen om själva den aktiva responsen sammanfattas i ^p614. Senare diskussioner om experiment som dessa föreslog att resultaten kunde bero på övning snarare än feedback. Utan tvekan hade upplägget gett extra övning i frågorna och kunskap om resultaten. Tekniskt sett hade experimenten sammanblandat de två faktorerna.

En annan faktor är att kunskap om resultaten kan ge läraren information om hur materialet kan förbättras. Med hjälp av ett undervisningsprogram om decimalräkning kan en erfaren lärare sätta elevernas misstag i typer. En grupp av misstag beror till exempel på att eleverna inte förstår reglerna om punktplacering vid decimalmultiplikation. Detta visar var och hur läromedlet behöver revideras.

Medvetet tänkande är inte alltid nödvändigt

Det krävs ingen medveten tanke för att kunskapen om resultaten ska få effekt. Forskning om implicit inlärning visar att människor kan få komplex information utan att de är medvetna om det. Detta framgår också av försök med inlärning av djur som visar hur kunskap om resultat påverkar senare beteende. Det verkar troligt att omedveten inlärning genom resultat utvecklades först hos tidiga metazoer, och att medvetet tänkande skedde mycket senare. Detta är vad Reber kallar för "det implicitaets företräde", vilket innebär att implicit (omedveten) inlärning kom först i evolutionen.

Frågor och svar

F: Vad innebär det att känna till resultatet?

S: Att känna till resultatet är en term som används inom inlärningspsykologin för att hänvisa till den feedback som ges till en person om informationens riktighet eller om huruvida han eller hon lyckats eller misslyckats med att behärska materialet. Det hjälper personen att ändra sitt beteende i önskad riktning eller att få förståelse.

F: Vad är ett exempel på kunskap om resultat?

S: Exempel kan vara att undvika ett beteende efter en bestraffning eller att förbättra förståelsen och beteendet efter att läraren har förklarat vad som var fel med det tidigare försöket.

F: Vad är liknande termer inom psykologin?

Svar: Några liknande termer är KCR (knowledge of correct outcomes), operant konditionering och förstärkning samt feedback.

F: Vad betyder KCR?

Svar: KCR betyder "kunskap om korrekta resultat", vilket innebär att det alltid finns ett visst korrekt resultat.

F: Hur kan kunskapen om resultat användas?

S: Kunskap om resultat kan användas i alla lärandeaktiviteter där den lärande (eller något djur) får information efter aktiviteten om hur tillfredsställande aktiviteten var.

F: Vad menas med "feedback"?

S: Återkoppling är en mer allmän term som ofta syftar på hur system anpassar sig till förinställda gränser, som i Watts "regulator" som styrde ångmaskiner.