Behaviorism
Behaviorism är en metod för att studera beteenden som endast bygger på det som kan ses direkt. Behaviorister fokuserar på sambanden mellan stimuli och reaktioner.
Osynliga egenskaper som sinnestillstånd (alla tillstånd som skiljer sig avsevärt från ett normalt vaket tillstånd, t.ex. till följd av rädsla eller ångest) användes inte i den här typen av studier, trots att vi vet att sinnet spelar en roll i alla avancerade djurs beteenden. Behaviorismen hävdar att beteende kan studeras utan att man vet vad fysiologin bakom en händelse är och utan att använda teorier som den om sinnet. Per definition kan allt beteende observeras.
Behaviorismen byggde också på en annan idé, nämligen att allt mänskligt beteende är inlärt. Behavioristerna trodde att beteendet kunde förklaras genom klassisk eller operant betingning. Detta är inlärning som ett resultat av påverkan från tidigare erfarenheter. Behavioristerna förnekade dock betydelsen av nedärvda beteenden, instinkter (inneboende benägenhet hos en levande organism) eller nedärvda tendenser till beteende. De trodde inte på, eller ignorerade, idén om ärftlighet (överföring av egenskaper till avkomman från föräldrarna), att något kan komma från en persons gener. Detta var idén om det tomma bladet, att barn föds med ett rent, tomt sinne. Människor som föds tros inte ha någon mental erfarenhet eller kunskap, och att allting lärs in efter att de har vuxit upp. Den moderna evolutionspsykologin motsätter sig den tomma tavlan.
Stora bidragsgivare och forskare till behaviorismen är bland annat C. Lloyd Morgan, Ivan Pavlov, Edward Thorndike, John B. Watson och B.F. Skinner.
Pavlov forskade om klassiskkonditionering genom att använda hundar och deras naturliga förmåga att salivera, dvs. producera vatten i munnen. Thorndike och Watson avvisade introspektiva metoder, där man tittar på ens egna medvetna tankar och känslor. De ville begränsa psykologin till experimentella metoder. Skinners forskning var främst inriktad på beteendeformering med hjälp av positiv förstärkning (belöningar i stället för bestraffningar).
Idag används idéer från behaviorismen i kognitiv beteendeterapi. Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa människor att hantera ångest och fobier samt vissa former av missbruk.
Som vetenskaplig teori har behaviorismen till stor del ersatts av kognitiv psykologi.
Konditionering
Konditionering är när ett önskat beteende skapas genom träning. Detta görs genom att para ihop stimuli med ett specifikt beteende. Vissa beteenden är naturliga reflexer som människor (och djur) föds med. Spädbarn föds med nedärvda reflexer som hjälper dem att äta, kommunicera och överleva. Dessa reflexer är okonditionerade, de lärs inte ut till barnet.
Klassisk konditionering
Klassisk konditionering (även känd som Pavlovskkonditionering) är när ett konditionerat stimulus orsakar ett okonditionerat svar. Detta förklarar hur människor får nya reaktioner på olika stimuli.
Ett annat exempel på en okonditionerad reaktion är när vinden blåser in i ögonen på en person och denne blinkar automatiskt för att förhindra att damm eller något annat kommer in i ögonen. Detta är en reflex som är medfödd.
Konditionering av rädsla innebär att ett tidigare neutralt stimulus används för att framkalla rädsla. Ett viktigt exempel är experimentet med Little Albert av Watson och Rayner. Forskarna testade spädbarns känslomässiga reaktioner. De upptäckte att Little Albert reagerade på ett högt ljud och att ljudet sedan konditionerades till att framkalla rädsla när han såg en vit råtta. Detta kom att kallas "betingad känslomässig reaktion". Efter en viss tid började lille Albert gråta när han såg en vit råtta eller något annat litet och vitt, till och med sitt gosedjur.
Operant konditionering
Operantkonditionering är också känd som instrumentell konditionering. Den studerades av Thorndike och Skinner.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är behaviorism?
S: Behaviorism är ett tillvägagångssätt för att studera beteende som endast baseras på det som kan ses direkt. Den fokuserar på sambanden mellan stimuli och reaktioner, och hävdar att beteende kan studeras utan att veta vad fysiologin för en händelse är eller använda teorier som den om sinnet.
F: Vad trodde behavioristerna om mänskligt beteende?
S: Behavioristerna trodde att allt mänskligt beteende inlärdes genom klassisk eller operant betingning, dvs. inlärning som ett resultat av influenser från tidigare erfarenheter. De förnekade betydelsen av nedärvda beteenden, instinkter eller nedärvda tendenser till beteende.
F: Vilka var de viktigaste bidragsgivarna till behaviorismen?
S: Bland de viktigaste bidragsgivarna till behaviorismen finns C. Lloyd Morgan, Ivan Pavlov, Edward Thorndike, John B. Watson och B.F. Skinner.
F: Vilken forskning utförde Pavlov?
S: Pavlov forskade om klassisk konditionering genom att använda sig av hundar och deras naturliga förmåga att salivera, producera vatten i munnen.
F: Hur såg Thorndike och Watson på introspektion?
S: Thorndike och Watson förkastade att man tittar på sina egna medvetna tankar och känslor ("Introspektion"). De ville begränsa psykologin till experimentella metoder.
F: Vilken typ av forskning inriktade sig Skinner på?
S: Skinners forskning lutar sig främst mot beteendeformering med hjälp av positiv förstärkning (belöningar snarare än bestraffningar).
F: Hur har den moderna evolutionspsykologin ifrågasatt förutsättningen om det tomma bladet?
S: Den moderna evolutionspsykologin motsätter sig antagandet om den tomma tavlan och menar att människor föds med mentala erfarenheter eller kunskaper, snarare än att födas med ett rent tomt sinne där allt måste läras in efter att de har vuxit upp.
