Argument från okunnighet (argumentum ad ignorantiam) – definition & exempel

Lär dig vad argumentum ad ignorantiam/argument från okunnighet är — definition, exempel, logiska fel och hur du känner igen och bemöter dessa vilseledande argument.

Författare: Leandro Alegsa

Argument från okunnighet (latin: argumentum ad ignorantiam), ibland kallat en vädjan om okunnighet ("okunnighet" här betyder brist på bevis för motsatsen), är ett felsteg inom informell logik. Argumentet går ut på att något antas vara sant därför att det inte har bevisats vara falskt, eller motsatt — att något antas vara falskt därför att det inte har bevisats vara sant. Detta kallas också för ett negativt bevisfel. En annan vanlig men felaktig förutsättning i sådana argument är att det bara skulle finnas två möjligheter (sant eller falskt). I verkligheten kan det finnas flera alternativa tillstånd:

  1. sant
  2. falskt
  3. okänd
  4. okännbar.

Det är vanligt att hänvisa till okunnighet för att få den andra sidan att ta på sig bevisbördan. Enligt logiska regler och grundläggande diskussionsetik ligger dock bevisbördan på den person som gör påståendet. Ett logiskt felsteg är helt enkelt ett dåligt argument — det innebär inte nödvändigtvis att slutsatsen är falsk, bara att man inte rimligtvis kan dra slutsatsen från den givna premissen. Ändå kan sådana argument vara övertygande för vissa åhörare, vilket förklarar varför de ofta används inom politik och reklam.

Typer och vanliga former

  • Positiv form: "Det finns inga bevis mot X, alltså är X sant."
  • Negativ form: "Det finns inga bevis för X, alltså är X falskt."
  • Skifte av bevisbörda: När någon kräver att motparten ska bevisa att påståendet är falskt i stället för att presentera bevis för sitt eget påstående.

Exempel

  • "Det finns inga bevis för utomjordiska besök, därför kommer inga utomjordingar någonsin ha besökt jorden." (översimplifiering)
  • "Ingen har bevisat att den här behandlingen inte fungerar, så den måste fungera." (skifte av bevisbördan)
  • "Det finns inga dokumenterade bevis på att spöken inte existerar, alltså existerar de." (argumentum ex silentio — argument från tystnad)

Varför det är fel — men när kan avsaknad av bevis faktiskt betyda något?

Frasen "avsaknad av bevis = bevis för avsaknad" är i allmänhet felaktig. I vetenskapligt och rationellt tänkande gäller istället att avsaknad av bevis för en påstående inte automatiskt gör påståendet falskt. Samtidigt finns situationer där avsaknad av bevis kan vara rimligt vägledande, till exempel då vi med gott skäl förväntar oss att bevis skulle finnas om påståendet vore sant. Ett exempel: om en stor, lätt observerbar händelse inte dokumenterats alls trots omfattande övervakning, kan avsaknaden av dokumentation vara stark indikation på att händelsen inte inträffade.

Hur man bemöter ett argument från okunnighet

  • Påminn om vem som bär bevisbördan — den som hävdar något bör också presentera belägg.
  • Begär positivt stöd: be om konkreta bevis för påståendet, inte bara avsaknad av motbevis.
  • Peka ut alternativa förklaringar: kanske är påståendet endast okänt eller okännbar med nuvarande metoder.
  • Visa exempel där avsaknad av bevis inte leder till hållbar slutsats, och förklara varför (bristande undersökningar, dåliga mätmetoder etc.).

Praktiska tips för att upptäcka och undvika denna logiska fälla

  • Var misstänksam när någon använder formuleringar som "ingen har bevisat..." eller "ingen kan bevisa..." som huvudgrund för ett påstående.
  • Kontrollera om det finns realistiska sätt att testa påståendet — om så är fallet, föreslå eller efterfråga sådana tester.
  • Skillnad mellan skeptisk kravställning och orimligt skifte av bevisbördan: att kräva bevis för extraordinära påståenden är rimligt; att kräva att kritiker ska bevisa att något inte händer är ofta orimligt.

Sammanfattningsvis är argument från okunnighet ett vanligt men vilseledande retoriskt grepp. Det är viktigt att skilja på brist på bevis och bevis för frånvaro, och att hålla fast vid principen att den som gör påståendet bär ansvaret att underbygga det med relevanta bevis.

Exempel

  • "Läkemedlet är säkert eftersom ingen har funnit några toxiska effekter." Detta innebär bara att fullständiga tester har gjorts. Det säger inte att den har testats fullständigt.
  • "Kandidat Smith har aldrig uttalat sig om sina åsikter om abort. Vi kan med säkerhet dra slutsatsen att hon måste vara för abort". Argumentet från okunnighet kan användas för att avfärda ett ämne eller för att hävda att det betyder det motsatta.
  • "Självklart orsakas sjukdomar av häxeri. Hur skulle det annars kunna hända?" (Argumentet från okunnighet tar ofta formen av "hur skulle X annars kunna hända", vilket innebär att eftersom det inte finns någon annan förklaring som ännu är känd, så är den som erbjuds korrekt.)

Frågor och svar

F: Vad är ett argument från okunnighet?


S: Ett argument från okunnighet, även känt som en vädjan om okunnighet, är ett felsteg inom informell logik. Det antyder att något är sant eller falskt eftersom det ännu inte har bevisats på annat sätt.

F: Hur många alternativ finns det när man överväger sanningen i ett påstående?


S: Det kan finnas upp till fyra alternativ när man överväger ett påståendes sanning - sant, falskt, okänt och ovetbart.

F: Vem har bevisbördan när man gör ett påstående?


S: Logiska regler innebär att bevisbördan ligger på den person som gör påståendet.

F: Är dålig logik alltid ett tecken på ett falskt argument?


S: Nej, att använda dålig logik innebär inte nödvändigtvis att ett argument är falskt (eller sant). Det betyder helt enkelt att man har kommit fram till det på ett felaktigt sätt.

F: Varför används argument från okunskap inom politik och reklam?


S: Argument från okunskap används i politik och reklam eftersom de kan vara övertygande för vissa målgrupper trots att de är logiskt felaktiga.

F: Vilket annat namn ges åt en vädjan om okunnighet?


S: En vädjan om okunskap kallas också för en negativ bevisfals.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3