Argument från okunnighet
Ett argument från okunnighet (latin: argumentum ad ignorantiam), eller en vädjan om okunnighet ("okunnighet" står för "brist på bevis för motsatsen"), är ett felsteg inom informell logik. Det säger att något är sant eftersom det ännu inte har bevisats vara falskt. Eller att något är falskt om det ännu inte har bevisats vara sant. Detta kallas också för ett negativt bevisfel. Detta inbegriper också det (falska) antagandet att det bara finns två alternativ (sant eller falskt). Det kan finnas så många som fyra alternativ:
- sant
- falskt
- okänd
- okännbar.
Man hänvisar ofta till okunskap för att få den andra sidan att göra bevisningen. Logiska regler innebär att bevisbördan ligger på den person som gör påståendet.
Ett logiskt felsteg är helt enkelt ett dåligt argument. Att använda dålig logik betyder inte nödvändigtvis att argumentet är falskt (eller sant). Det är i princip en förhastad slutsats, en slutsats som man kommit fram till på ett felaktigt sätt. Men den kan ändå vara övertygande för vissa åhörare. Det är därför det används inom politik och reklam.
Exempel
- "Läkemedlet är säkert eftersom ingen har funnit några toxiska effekter." Detta innebär bara att fullständiga tester har gjorts. Det säger inte att den har testats fullständigt.
- "Kandidat Smith har aldrig uttalat sig om sina åsikter om abort. Vi kan med säkerhet dra slutsatsen att hon måste vara för abort". Argumentet från okunnighet kan användas för att avfärda ett ämne eller för att hävda att det betyder det motsatta.
- "Självklart orsakas sjukdomar av häxeri. Hur skulle det annars kunna hända?" (Argumentet från okunnighet tar ofta formen av "hur skulle X annars kunna hända", vilket innebär att eftersom det inte finns någon annan förklaring som ännu är känd, så är den som erbjuds korrekt.)
Frågor och svar
F: Vad är ett argument från okunnighet?
S: Ett argument från okunnighet, även känt som en vädjan om okunnighet, är ett felsteg inom informell logik. Det antyder att något är sant eller falskt eftersom det ännu inte har bevisats på annat sätt.
F: Hur många alternativ finns det när man överväger sanningen i ett påstående?
S: Det kan finnas upp till fyra alternativ när man överväger ett påståendes sanning - sant, falskt, okänt och ovetbart.
F: Vem har bevisbördan när man gör ett påstående?
S: Logiska regler innebär att bevisbördan ligger på den person som gör påståendet.
F: Är dålig logik alltid ett tecken på ett falskt argument?
S: Nej, att använda dålig logik innebär inte nödvändigtvis att ett argument är falskt (eller sant). Det betyder helt enkelt att man har kommit fram till det på ett felaktigt sätt.
F: Varför används argument från okunskap inom politik och reklam?
S: Argument från okunskap används i politik och reklam eftersom de kan vara övertygande för vissa målgrupper trots att de är logiskt felaktiga.
F: Vilket annat namn ges åt en vädjan om okunnighet?
S: En vädjan om okunskap kallas också för en negativ bevisfals.
