Las Campanas-observatoriet i Atacama, Chile – Carnegie & SN 1987A

Las Campanas-observatoriet i Atacama — Carnegie Institutions högkvarter i Chile, 2 400 m högt, historiskt känt för upptäckten av supernovan SN 1987A 1987.

Las Campanas-observatoriet är ett astronomiskt observatorium i södra Atacamaöknen i Chile. Det ägs och drivs av Carnegie Institution for Science. Anläggningen började byggas 1969 och blev snabbt Carnegie Institutions huvudobservationsanläggning på södra halvklotet. Huvudkontoret för verksamheten i Chile finns i La Serena, och observatoriet ligger cirka 100 km nordost om staden på ungefär 2 400 meter över havet. Placeringen i Atacama ger ett mycket torrt klimat, många molnfria nätter och utmärkta observationsförhållanden, vilket gör Las Campanas till en av de viktigaste grundställena för optisk och infraröd astronomi på södra halvklotet.

Observatoriet och instrument

Las Campanas har flera vetenskapliga teleskop och faciliteter för både långsiktig forskning och besökande projekt. Bland de viktigaste instrumenten och teleskopen finns:

• Du Pont-teleskopet (2,5 m) — ett arbetshästteleskop för djupfotografering och spektroskopi.
• Swope-teleskopet (1,0 m) — används bland annat för övervakningsprogram och SN-efterföljning.
• Magellan-teleskopen (två 6,5 m-teleskop, Baade och Clay) — moderna, högpresterande teleskop som används för ett brett spektrum av astronomiska studier, från exoplaneter till kosmologi.
• Flera mindre instrument och stödenheter för tidsseriestudier, snabba uppföljningar och besökande instrument.

Förutom dessa teleskop är Las Campanas också utpekat som en av kandidaterna och basen för framtida stora projekt; bland annat planeras och byggs mycket stora teleskop i regionen tack vare de exceptionella förhållandena.

Upptäckten av SN 1987A

Den 24 februari 1987 observerades supernovan SN 1987A för första gången av Ian Shelton i samarbete med observatören Oscar Duhalde vid Las Campanas. Upptäckten gjordes med ett av observatoriets teleskop och bekräftades snabbt av andra observatörer runt om i världen.

SN 1987A inträffade i Stora Magellanska molnet och blev den närmaste ljusstarka supernovan som observerats av moderna instrument sedan tidigt 1600‑tal. Den gav astronomerna en unik möjlighet att studera en kärnkollaps‑supernova i detalj. Bland de viktiga vetenskapliga resultaten från händelsen finns:

• Direkt detektion av neutriner i underjordiska detektorer, vilket gav starkt stöd för teorin att supernovor orsakas av kollapsen av en tung stjärnas kärna.
• Identifiering av progenitorstjärnan, känd som Sanduleak −69° 202, en oväntat blå superjätte, vilket tvingade fram revideringar av modeller för hur vissa stjärnor exploderar.
• Långsiktiga optiska och röntgenobservationer som följt utvecklingen av supernovans chockvågor och den karakteristiska ringstrukturen runt utbrottet — ringar som senare avbildats i detalj med rymdteleskop såsom Hubble.

SN 1987A har därmed haft stor betydelse för både observationsastronomi och teoretisk astrofysik. Upptäckten vid Las Campanas är ett av observatoriets mest kända vetenskapliga ögonblick och illustrerar platsens värde för snabba upptäckter och snabba uppföljningar inom astronomin.

Sök med bokstav