Laurasiatheria – definition och översikt över placentadäggens ordningar
Laurasiatheria — definition och översikt över placentadäggens ordningar. Lär dig om släktskap, DNA-baserad indelning och exempel: fladdermöss, valar, köttätare, hovdjur.
Laurasiatheria är en stor och väl underbyggd grupp av däggdjur med placenta. Namnet kommer från den norra superkontinenten Laurasia, där många av gruppens tidiga släktingar antas ha utvecklats. Laurasia uppstod när Pangaea delade sig i en norra och en södra del (Gondwana); Laurasia motsvarar ungefär dagens Eurasien plus Nordamerika.
Vad är Laurasiatheria?
Laurasiatheria är en klad som i första hand definieras utifrån molekylära data—storskaliga DNA-sekvensanalyser och andra genetiska markörer (till exempel retroposoninsättningar) visar att flera ytligen olika grupper av placentadäggdjur härstammar från en gemensam förfader. Det finns få eller inga tydliga anatomiska karaktärer som gemensamt identifierar hela gruppen; detta förklaras sannolikt av en snabb evolutionär utbredning tidigt i gruppens historia, då morfologiska särdrag utvecklades parallellt i olika linjer.
Tidig historia och utbredning
Molekylära klockstudier placerar uppkomsten av Laurasiatheria i sen krita till tidig paleogen (ungefär mellan 100 och 60 miljoner år sedan), men exakta tidpunkter varierar mellan studier. Efter massutdöendet vid K–Pg-gränsen (≈66 miljoner år sedan) skedde en snabb diversifiering som gav upphov till många av de ordningar vi känner idag. De flesta grupperna inom Laurasiatheria har idag en kosmopolitisk spridning, vilket innebär att deras medlemmar finns på flera kontinenter.
Inkluderade ordningar
Laurasiatheria omfattar flera välkända ordningar. Bland dem finns:
- Eulipotyphla: igelkottar, gymnurer, mullvadar, spättor och solenodoner. Dessa små insectivora-liknande däggdjur är spridda över stora delar av världen och utgör en av de mer basala linjerna inom Laurasiatheria.
- Cetartiodactyla: en sammanslagen grupp som inkluderar både Cetacea (valar, delfiner och tumlare) och Artiodactyla (jämnfota hovdjur som grisar, flodhästar, kameler, giraffer, hjortar, antiloper, nötkreatur, får och getter). Cetartiodactyla visar hur vattenlevande valar härstammar från landlevande hovdjur.
- Pholidota: pangoliner (skållade myrsländor), huvudsakligen i Afrika och Sydasien; de är nära besläktade med köttätarna enligt molekylära studier.
- Chiroptera: fladdermöss, en mycket artspridd och ekologiskt viktig grupp som finns i nästan alla världsdelar.
- Carnivora: köttätare som rovdjur och omnivorer; detta inkluderar familjer som kattdjur, hunddjur, björnar, vesslor, sälar med flera.
- Perissodactyla: udda hovdjur (hästar, noshörningar, tapirer) med karakteristiskt tand- och hovanatomi; tidigare stora grupp i många ekosystem.
Samspelet inom kladen och olikheter i tolkningar
Det finns flera alternativa hypoteser för hur ordningarna inom Laurasiatheria är släkt med varandra. Vissa studier föreslår undergrupper som Scrotifera (som kan innehålla Chiroptera, Carnivora + Pholidota samt hovdjursgrupper), medan andra tidigare förslag som Pegasoferae (en grupp som föreslog särskilda oväntade släktskap) har ifrågasatts eller inte fått stabilt stöd. Sammantaget ger moderna, omfattande genetiska analyser ett starkt stöd för Laurasiatheria som helhet, men de allra inre relationerna mellan de ingående ordningarna är fortfarande föremål för aktiv forskning.
Kännetecken och betydelse
Från ett praktiskt perspektiv är Laurasiatheria viktig eftersom den samlar många grupper som spelar stora roller i ekologiska nätverk — från pollinerande och insektätande fladdermöss till stora växtätare och toppkonsumenter. Från ett vetenskapligt perspektiv är gruppen intressant som exempel på hur genetiska data kan avslöja släktskap som inte är uppenbara utifrån morfologi, särskilt efter snabba evolutionära utbrott.
Fortsatt forskning
Forskningen fortsätter läsa ur både ny molekylärdata (t.ex. fulla genomsekvenser) och fossila fynd för att förfina tidpunkter, släktträd och förstå ekologisk utveckling inom Laurasiatheria. Nya fossila upptäckter och förbättrade metoder för phylogenomik förväntas ge klarhet i många av dagens osäkerheter.
Sammanfattningsvis är Laurasiatheria en central, molekylärt väl definierad grupp bland placentadäggdjuren som omfattar allt från fladdermöss och igelkottar till valar, hovdjur och köttätare. Trots tydligt genetiskt stöd saknas gemensamma anatomiska kännetecken, och relationerna mellan de ingående ordningarna är fortfarande under utredning.
Frågor och svar
F: Vad är Laurasiatheria?
Svar: Laurasiatheria är en stor grupp däggdjur som utvecklats på de nordliga laurasiska superkontinenterna, som ungefär motsvarar dagens Eurasien och Nordamerika.
F: Vilka djur hör till denna grupp?
Svar: Till gruppen hör syrsor, igelkottar, pangoliner, fladdermöss, valar, de flesta däggdjur med klövar och köttätare.
F: Vad är definitionen av laurasiatheria?
Svar: Laurasiatheria definieras genom DNA-sekvensanalys. Den har inga tydliga anatomiska kännetecken.
F: Vilka ordnar tillhör de levande medlemmarna i denna grupp?
A: De levande ordningarna som tillhör denna grupp är Eulipotyphla (igelkottar, gymnures, mullvadar, syrsor och solenodoner), Cetartiodactyla (Cetacea - valar, delfiner och tumlare; Artiodactyla - udda hovdjur som gris flodhäst kamel giraff hjort antilop nötkreatur får och getter), Pholidota (pangoliner eller skållade myrsländor), Chiroptera (fladdermöss) Carnivora (köttätare) och Perissodactyla (udda hovdjur).
F: Finns det en överenskommen stamtavla för dessa grupper?
Svar: Inte än - det finns olika idéer om hur dessa grupper är relaterade till varandra, men experterna har ännu inte enats om en stamtavla.
Sök