Luxemburgs distrikt — historiskt distrikt i Luxemburg (avskaffat 2015)
Utforska Luxemburgs historiska distrikt (avskaffat 2015): geografi, befolkning, karta och arv från huvudstaden Luxemburg — fakta och historik i en lättöverskådlig översikt.
Samordnar: 49°36′36″N 6°08′00″E / 49.61000°N 6.13333°E / 49.61000; 6.13333
Distriktet Luxemburg (luxemburgska: Lëtzebuerg) var ett av tre distrikt i Storhertigdömet Luxemburg. Dess huvudstad var Luxemburgs stad.
År 2015 avskaffades distrikten.
Distriktet låg i sydvästra delen av landet. Det var det näst största av de tre distrikten, med en yta på 904,34 km². Det var också det mest befolkade distriktet: 2014 hade det 401 041 invånare och en befolkningstäthet på 443,5 invånare/km².
Geografi
Distriktet omfattade den sydvästra delen av Luxemburg och gränsade mot Belgien i väster och nordväst samt mot Frankrike i söder. Landskapet varierade från urbana områden kring Luxemburgs stad och industriregionen i söder till mer kuperade och lantliga områden i norr och öster.
Administration
Före avskaffandet 2015 var distriktet indelat i fyra kantoner:
- Capellen
- Esch-sur-Alzette
- Luxembourg
- Mersch
Kantonerna utgjordes i sin tur av flera kommuner. Efter att distrikten avskaffades behölls kantonerna och kommunerna som lokala förvaltningsenheter, medan vissa uppgifter som tidigare hanterades på distriktsnivå överfördes till centralstatliga myndigheter eller fördelades mellan kommunerna.
Historia
De administrativa distrikten i Luxemburg hade historiska rötter i 1800‑talet och användes under lång tid som mellannivå mellan staten och kommunerna. Under 2000‑talets första decennier minskade distriktsnivåns praktiska betydelse, och i samband med förvaltningsreformer togs beslut om att avskaffa dem 2015 för att förenkla strukturen och effektivisera administrationen.
Ekonomi och infrastruktur
Distriktet innehöll landets ekonomiska centrum, Luxemburgs stad, med en stor andel finanssektor, EU‑institutioner och tjänsteföretag. Den södra delen, särskilt kring Esch-sur-Alzette och området Belval, har en historia av stål‑ och tung industri som under senare år omvandlats till universitet, forsknings- och innovationsområden.
Transportnätet i distriktet är välutvecklat med motorvägar och järnvägsförbindelser som knyter ihop staden med grannländerna och resten av landet, vilket underlättar pendling och gränsöverskridande arbetskraftsrörlighet.
Befolkning och språk
Distriktet hade en blandad och tätbefolkad befolkning med en hög andel invånare födda utomlands. De vanligaste språken i vardag och administration är luxemburgiska, franska och tyska, och området präglas av flerspråkighet och internationell närvaro tack vare EU‑institutioner och internationella företag.
Kultur och sevärdheter
- Luxemburgs stads historiska befästningar och gamla stadskärna — ett betydande kulturarv och med på UNESCO:s världsarvslista.
- Kör- och museiverksamheter, modern arkitektur i distriktets stadsområden samt omvandlingen av industrimiljöer i Belval till kultur‑ och forskningscentra.
- Flera parker, promenadstråk längs floden och lokala marknader som speglar regionens blandning av traditioner och ny urban utveckling.
Efter 2015: När distrikten avskaffades 2015 kvarstod kommunerna och kantonerna, och den nationella administrationen tog över många av de tidigare distriktsfunktionerna. Syftet var att förenkla och modernisera förvaltningen samt att ge större ansvar direkt till kommunerna och centralnivån.
Historia
När distrikten skapades den 24 februari 1843 var Luxemburg ett av de tre distrikten i landet.
Den 30 maj 1857 togs kantonen Mersch ut ur Luxemburgs distrikt för att ingå i det nya distriktet Mersch. Den 4 maj 1867 avskaffades det nya distriktet och kantonen Mersch blev återigen en del av Luxemburgs distrikt.
År 2012 slogs kommunerna Bascharage och Clemency samman till den nya kommunen Käerjeng. Antalet kommuner ändrades alltså från 47 till 46.
Geografi
Luxemburgs distrikt gränsar i norr till distriktet Diekirch, i öster till distriktet Grevenmacher, i söder till Frankrike (departementen Meurthe-et-Moselle och Moselle) och i väster till Belgien (den belgiska provinsen Luxemburg).
Sammansättning
Luxemburgdistriktet består av 4 kantoner och 46 kommuner.
| Canton | Område | Befolkning | Densitet | Kommuner | ||
| 1 | 199.21 | 43,607 | 218.9 | 10 | ||
| 2 | 242.77 | 160,960 | 663.0 | 14 | ||
| 3 | 238.46 | 167,199 | 701.2 | 11 | ||
| 3 | Mersch | 223.90 | 29,275 | 130.8 | 11 |
Kantoner och deras kommuner
- Capellen
- Dippach
- Garnich
- Hobscheid
- Käerjeng
- Kehlen
- Koerich
- Kopstal
- Mamer
- Septfontaines
- Steinfort
- Esch-sur-Alzette
- Bettembourg
- Differdange
- Dudelange
- Esch-sur-Alzette
- Frisange
- Kayl
- Leudelange
- Mondercange
- Pétange
- Reckange-sur-Mess
- Roeser
- Rumelange
- Sanem
- Fartygsfläns
- Luxemburg
- Bertrange
- Contern
- Hesperange
- Luxemburg
- Niederanven
- Sandweiler
- Schuttrange
- Steinsel
- Strassen
- Walferdange
- Weiler-la-Tour
- Mersch
- Bissen
- Boevange-sur-Attert
- Colmar-Berg
- Fischbach
- Heffingen
- Larochette
- Lintgen
- Lorentzweiler
- Mersch
- Nommern
- Tuntange
Plats kallad Schack nära Bascharage, Luxemburg
Saint-Maximin-kapellet i Clemency, Luxemburg
Slottet i Mersch, Luxemburg
De sju fontänerna i Septfontaines, Luxemburg
Frågor och svar
F: Vilka var koordinaterna för distriktet Luxemburg?
S: Koordinaterna för Luxemburgs distrikt var 49°36′36″N 6°08′00″E / 49.61000°N 6.13333°E / 49.61000; 6.13333.
F: Vad var Luxemburgs distrikt?
S: Distriktet Luxemburg var ett av tre distrikt i Storhertigdömet Luxemburg.
F: Vilken var huvudstaden i distriktet Luxemburg?
S: Huvudstaden i distriktet Luxemburg var Luxemburg stad.
F: När avskaffades distrikten?
S: Distrikten avskaffades 2015.
F: Var låg Luxemburgs distrikt?
S: Luxemburgs distrikt var beläget i sydvästra delen av landet.
F: Vilken yta hade distriktet Luxemburg?
S: Distriktet Luxemburgs yta var 904,34 km2 (349,2 sq mi).
Q: Hur stor är befolkningstätheten i Distrikt Luxemburg?
S: Befolkningstätheten i Luxemburgdistriktet var 443,5 invånare/km², med en befolkning på 401 041 invånare år 2014.
Sök