Departement är administrativa delar av Frankrike och många franska kolonier, liknande de engelska grevskapen. Départementen är en typ av lokal förvaltning. De inrättades vid franska revolutionen 1790 för att ersätta de gamla provinserna och skapa en mer enhetlig och centralstyrd administration. Tanken var att varje departement skulle vara ungefär lika stort så att huvudstaden (préfecture) kunde nås inom en dagresa från vilken plats i departementet som helst.

De 101 franska departementen är numera indelade i 13 storstadsregioner och fem utomeuropeiska regioner. Deras huvudstäder kallas préfectures. Av de 101 departementen ligger 96 i Europa (metropolitan France) och 5 är utomeuropeiska departement (Guadeloupe, Martinique, Guyana, Réunion och Mayotte). Regionreformen 2016 förändrade regionernas antal och gränser, men departementen kvarstår som en viktig nivå i Frankrikes territoriella organisation.

Organisation och uppgifter

  • Statens representant: I varje departement finns en préfet (prefekt) utsedd av den nationella regeringen som företräder staten och ansvarar för till exempel polis, säkerhet och samordning mellan statliga tjänster.
  • Lokalt självstyre: Det folkvalda Conseil départemental (tidigare Conseil général) ansvarar för socialt stöd (t.ex. socialbidrag och äldreomsorg), lokala vägar, vissa skolor (collèges) och kultur- och idrottsinfrastruktur.
  • Underavdelningar: Departementen är indelade i arrondissements, som i sin tur delas i cantons och därefter i kommuner (communes), vilka sköter den mest lokala servicen.

Indelning, nummer och koder

Varje departement har ett nummer som används i administrativa register, på registreringsskyltar och som del av postnumren. Numren är oftast tvåsiffriga (t.ex. 75 för Paris). För Korsika används specialkoderna 2A och 2B för de två departementen på ön. De utomeuropeiska departementen har tre-siffriga koder som ofta börjar med 97 eller 98 (t.ex. 971–976 beroende på område).

Historiska och särskilda fall

  • Departementens ursprungliga syfte var att bryta upp de gamla privilegierade provinserna och skapa lika stora administrativa enheter som underlättade central kontroll och rättvisa rättsväsendet.
  • Några stora städer och områden har särskilda arrangemang: Paris är både kommun och departement, och vissa större stadsområden (t.ex. Métropole de Lyon) har fått överförda uppgifter som normalt tillhör departementet.

Sammanfattning

Departementen är en central del av Frankrikes administrativa struktur: de kombinerar statlig närvaro (genom prefekten) med lokalt självstyre (genom det folkvalda departementsrådet). Trots flera regionala reformer har departementen bibehållit sin roll i att leverera social service, sköta infrastruktur och fungera som en viktig länk mellan staten och invånarna.