Makedonien – region på Balkan: historia och dagens uppdelning
Upptäck Makedoniens rika historia och dagens uppdelning på Balkan — från Alexander den store till moderna gränser i Grekland, Nordmakedonien och Bulgarien.
Makedonien (grekiska: Μακεδονία, Makedonίa) (makedoniska: Македонија, Makedonija) (bulgariska: Македония, Makedoniya) är en region i sydöstra Europa, på Balkan. Under antiken var det kungariket Makedonien och dess största och mest kända ledare var Alexander den store. Under romartiden var det en del av den romerska provinsen Makedonien. I dag har dess gränser ändrats och efter Bukarestfördraget delades det upp i tre länder: Grekland med regionen Makedonien (Grekiska Makedonien eller Egeiska Makedonien), landet Nordmakedonien (Vardar Makedonien) och Bulgarien (Pirin Makedonien (Blagoevgradprovinsen)).
Historia
Makedoniens historia sträcker sig från det antika kungariket Makedonien till dagens uppdelning mellan flera stater. Under antiken vuxit makedonska staten fram till en stormakt under kungar som Filip II och hans son Alexander den store, som under 300-talet f.Kr. skapade ett rike som sträckte sig från Grekland till Indien. Efter Alexanders död delades riket upp i hellenistiska riken.
Senare blev området en del av den romerska provinsen Makedonien och därefter en del av Bysantinska riket. Från omkring 6–7:e århundradet skedde stora folkvandringar och slaviska folk bosatte sig i området, vilket förändrade språk och kultur på landsbygden. Under nästan fem århundraden (cirka 14:e till början av 1900-talet) var större delen av regionen en del av Osmanska riket.
I början av 1900-talet och särskilt efter de balkankrigen 1912–1913 följde nya gränsdragningar. Bukarestfördraget 1913 (Bukarestfördraget) delade den historiska regionen Makedonien mellan Grekland, dåvarande kungariket Serbien (som senare blev en del av Jugoslavien och numera utgör största delen av Nordmakedonien) och Bulgarien (Pirin-området).
Geografi och indelning
Makedonien är geografiskt variationsrikt: bergsområden i norr och väster, bördiga dalar och slätter samt kustområden i den sydvästra delen mot Egeiska havet. Den moderna uppdelningen brukar beskrivas som tre huvuddelar:
- Grekiska delen – ofta kallad Grekiska Makedonien eller Egeiska Makedonien; detta inkluderar stora städer som Thessaloniki och kännetecknas av både kust och berg.
- Vardar-Makedonien – huvuddelen av dagens Nordmakedonien, uppkallad efter floden Vardar; Skopje är regionens största stad och huvudstad i staten.
- Pirin-Makedonien – den del som ligger inom Bulgarien, motsvarande bland annat Blagoevgradprovinsen i sydvästra Bulgarien.
Språk, befolkning och kultur
Regionen har länge varit en mosaik av folkgrupper och språk. I den grekiska delen dominerar grekiska språket och grekisk kultur. I den centrala delen talas det makedonska språket (en sydslavisk gren) och i Pirin-området finns bulgariska dialekter med stora kulturella överlappningar. Utöver detta finns betydande minoriteter: albaner (främst i nordvästra delar av Vardar-området), turkar, romer, valacher (aromuner) med flera. Den dominerande religionen är östortodox kristendom, men muslimska grupper förekommer lokalt.
Politik och namnfråga
Makedonien har varit föremål för politiska och identitetsbaserade konflikter, särskilt mellan Grekland och den tidigare jugoslaviska republiken som fram till 2019 benämndes "Tidigare jugoslaviska republiken Makedonien" (FYROM). Efter Prespaavtalet 2018 bytte landet officiellt namn till Nordmakedonien, en lösning som öppnade vägen för förbättrade relationer med Grekland och för landets fortsatta Euroatlantiska ambitioner. Frågor om kulturarv, historia och regional identitet kan fortfarande vara känsliga och diskuteras både politiskt och i vardagslivet.
Ekonomi och samhälle
Ekonomiskt är Makedoniens delar olika: den grekiska delen har tätare integrering med EU-ekonomin och större städer som Thessaloniki är viktiga handels- och industrinav. Nordmakedonien är en mindre ekonomi med industriproduktion, jordbruk och tjänstesektor; turism växer i både natur- och kulturmål. Pirin-området i Bulgarien har jordbruk, skogsbruk och lokala industrier. Infrastruktur, levnadsstandard och ekonomiska möjligheter varierar mellan de tre delarna.
Betydelse och arv
Makedonien har ett betydande historiskt och kulturellt arv med lämningar från antiken, bysantinsk tid, ottomansktiden och modern historia. Regionen lockar med arkeologiska platser, kyrkor och kloster, varierande natur och städer med lång historia. Samtidigt gör de komplexa historiska skikten och gränsförändringarna att begreppet "Makedonien" kan betyda olika saker beroende på perspektiv och kontext.
Sammanfattningsvis är Makedonien en mångfacetterad region på Balkan med en lång historia, delad i huvudsak mellan Grekland, Nordmakedonien och Bulgarien, där varje del har sina egna språk, traditioner och politiska realiteter.
Läget för regionen Makedonien.
Tvister
Grekland och Nordmakedonien har bråkat om namnet Makedonien ända sedan landet blev självständigt med namnet "Republiken Makedonien". Nordmakedonien var tvunget att välja ett tillfälligt namn för att bli erkänt av FN och kallades då f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM). De två länderna har diskuterat en lösning för ett nytt namn som båda finner acceptabelt och nyligen enades de om namnet Nordmakedonien genom Prespa-avtalet mellan Grekland och Nordmakedonien. Bulgarien har inte deltagit i tvisten men har vissa meningsskiljaktigheter med Nordmakedonien. Även om Bulgarien var det första landet som erkände Makedonien med sitt namn stöder landet inte den makedonska etniciteten och det makedonska språket någonstans, utan hävdar att allt är bulgariskt.
Länder
Makedonien, Grekland
Makedonien (grekiska: Μακεδονία - Makedonia), även känt som Egeiska Makedonien (makedoniska: Егејска Македонија, Egejska Makedonija) är en historisk och geografisk region i norra Grekland. Det är den näst folkrikaste regionen i Grekland och brukar kallas Norra Grekland med Thrakien. Den ligger mellan Pindusbergen och floden Nestos och gränsar i väster till Epirus och Thessalien, i nordväst till Albanien, i norr till Republiken Nordmakedonien, i nordost till Bulgarien och i öster till Thrakien. Dess sydkust sköljs av Egeiska havet.
Republiken Nordmakedonien
Republiken Nordmakedonien (makedoniska: Република Северна Македонија - Republika severna Makedonija), även känd som Vardar Makedonien (makedoniska: Вардар Македонија, Vardar Makedoniya), är en oberoende stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet gränsar till Serbien i norr, Albanien i väster, Grekland i söder och Bulgarien i öster. Landets valuta är Nordmakedoniens denar (MKD).
Blagoevgradprovinsen, Bulgarien
Blagoevgradprovinsen (bulgariska: област Благоевград, oblast Blagoevgrad eller Благоевградска област, Blagoevgradska oblast), även känd som Pirinmakedonien (makedoniska: Пиринска Македонија, bulgariska: Пиринска Македония, Pirinska Makedoniya /), är en provins (oblast) i sydvästra Bulgarien. I norr och öster gränsar den till fyra andra bulgariska provinser, i söder till Grekland och i väster till Republiken Makedonien.
Demografi
Regionen har alltid haft en blandad befolkning sedan antiken, medeltiden och den ottomanska tiden, och i dag är det inte annorlunda med en befolkning som till största delen består av makedonier, greker och albaner. Med vlachiska, turkiska och judiska som de viktigaste minoritetsgrupperna.
- Makedoniska greker - identifierar sig regionalt som makedonier. De utgör cirka 51 % av befolkningen och bor främst i Egeiska Makedonien (Grekland). Det finns dock små minoriteter i regionerna Vardar och Pirin. De flesta grekerna härstammar från en stor tillströmning av grekiska flyktingar från Mindre Asien i början av 1900-talet (omkring 1923). Detta beror på befolkningsutbytet mellan Grekland och Turkiet, under vilket över 1,2 miljoner kristna flyktingar från Turkiet bosatte sig i Grekland, varav 638 000 bosatte sig i den grekiska provinsen Makedonien. Man uppskattar att de utgör majoriteten av grekerna i Makedonien idag.
- Etniska makedonier - identifierar sig etniskt och regionalt som makedonier och är den näst största etniska gruppen i regionen. Etniska makedoniska minoriteter finns i Grekland och Bulgarien och är den största minoritetsgruppen i Greklands del av Makedonien. Grekland och Bulgarien erkänner inte officiellt en makedonsk minoritet, i Grekland erkänns de som "slavofoniska" greker och i Bulgarien som bulgarer. Etniska makedonier diskrimineras och förtrycks i viss mån i båda dessa regioner.
- Bulgarer - Ett litet antal identifierande bulgarer bor i Nordmakedonien och Grekland. Men de utgör huvuddelen av befolkningen i Bulgarien.
- Albanerna är en annan stor etnisk grupp i regionen. Etniska albaner utgör majoriteten i vissa norra och västra delar av Nordmakedonien och utgör 25,2 % av den totala befolkningen i Nordmakedonien, enligt folkräkningen 2002.
- Ett mindre antal turkar, bosniaker, romer, serber, valkar (aromaner och meglenoromaner), egyptier, armenier och judar (sefardim och romaniotes) finns också i Makedonien.
Frågor och svar
F: Vad är Makedonien?
S: Makedonien är en region i sydöstra Europa som ligger på Balkan.
F: Vem var den mest kända ledaren i det antika Makedonien?
S: Den mest kända ledaren i det antika Makedonien var Alexander den store.
F: När blev Makedonien en del av den romerska provinsen?
S: Makedonien blev en del av den romerska provinsen under romartiden.
F: Hur många länder består dagens Makedonien av?
S: Dagens Makedonien består av tre länder - Grekland, Nordmakedonien och Bulgarien.
F: Vad kallas Grekiska Makedonien också för?
S: Grekiska Makedonien är också känt som Egeiska Makedonien.
F: Vad är Vardar Makedonien också känt som?
S: Vardar Makedonien är också känt som Nordmakedonien.
F: Vilken region har Bulgarien inom dagens makedonska gränser?
S: Bulgarien har Pirin Makedonien (Blagoevgradprovinsen) inom dagens makedonska gränser.
Sök