Akademin för hebreiska språket i Jerusalem — historia och uppdrag

Akademin för hebreiska språket i Jerusalem — historien från 1890, dess uppdrag vid Hebreiska universitetet och arbete för att bevara och utveckla hebreiskan.

Samordnar: 31°46′20.34″N 35°11′54.71″E / 31.7723167°N 35.1985306°E / 31.7723167; 35.1985306

Akademin för det hebreiska språket (hebreiska: הָאָקָדֶמְיָה לַלָּשׁוֹן הָעִבְרִית, HaAkademya laLashon ha'Ivrit) är den viktigaste institutionen för det hebreiska språket. Akademin startades 1890 som "Hebrew Language Committee" i Jerusalem. År 1953 ersattes den av "Akademin för det hebreiska språket" som inrättades vid Hebreiska universitetet i Jerusalem på campus Givat Ram.

Historik

Akademin har sina rötter i den språkförnyelse som pågick bland judiska intellektuella i slutet av 1800‑talet, där målet var att återuppliva hebreiskan som ett vardagligt, modernt språk. Initierad av språkaktivister och filologer blev den tidiga kommittén central för utvecklingen av vokabulär, stavning och grammatik i modern hebreiska. Efter etableringen av staten Israel formella­des institutionens ställning 1953, då den integrerades med Hebreiska universitetet i Jerusalem men behöll ett nationellt uppdrag att vårda och utveckla språket.

Uppdrag och verksamhet

Akademins huvuduppgift är att vårda, dokumentera och utveckla hebreiskan. Det innefattar bland annat:

• Terminologi och neologismer – att skapa, granska och godkänna hebreiska termer för nya fenomen, särskilt inom vetenskap, teknik och samhälle.
• Standardisering – att rekommendera och fastställa regler för stavning, morfologi, ordbildning och transkription till och från hebreiska.
• Ordböcker och grammatik – att publicera lexikaliska och normgivande verk i tryck och digitalt, som underlag för skolor, myndigheter och media.
• Rådgivning – att fungera som språkvetenskapligt råd åt statliga organ, skolor, public service och andra institutioner som behöver språkliga riktlinjer.

Organisation och medlemmar

Akademin består av en grupp språkexperter, lingvister, författare och andra specialister inom olika fält. Ledamöterna utses eller väljs enligt akademins stadgar och deltar i arbetsgrupper för särskilda ämnen, till exempel teknisk terminologi, lagtermer eller ortnamnsfrågor. Utöver de fasta ledamöterna finns ofta externa experter knutna till specifika projekt.

Publikationer och digitala resurser

Akademin publicerar lexikaliska verk, terminologiska listor, rekommendationer för stavning och ortografi samt vetenskapliga texter om hebreisk språkforskning. Under de senaste decennierna har mycket material gjorts tillgängligt på nätet i form av databaser och digitala ordböcker, vilket underlättar åtkomst för allmänheten, skolor och yrkesgrupper.

Betydelse och kritik

Akademin spelar en central roll i hur modern hebreiska formas och används i Israel och i judiska samhällen världen över. Dess arbete påverkar undervisning, medier och offentliga texter. Samtidigt har institutionens beslut ibland väckt debatt: vissa menar att normer bör vara mer deskriptiva och följa språkbruket i vardagen, medan andra försvarar en normativ roll för att bevara språkets enhet och funktion.

Akademin i en global och digital tid

Inför globalisering, snabb teknikutveckling och en stark inflöde av låneord från engelska arbetar akademin aktivt med att hitta hebreiska motsvarigheter och rekommendationer som är lättillgängliga för språkbrukare. Debatter om könsneutralt språk, digital terminologi och sociala mediers påverkan på språket är en del av den samtida arbetsytan.

Sammanfattningsvis är Akademin för det hebreiska språket en nyckelaktör i bevarandet och utvecklingen av hebreiskan som ett levande, modernt språk. Genom forskning, standardisering och publicering stödjer akademin både akademiska och praktiska behov i språksamfundet.

Frågor och svar

F: Vilka är koordinaterna för Academy of the Hebrew Language?

F: När grundades akademin för det hebreiska språket?

F: Var är akademin belägen?

F: Vad är dess syfte?

F: Vem har grundat den?

Sök med bokstav