Medea – grekisk mytologisk trollkvinna, Jasons hustru och hämnare

Medea – dramatisk myt om kärlek, svek och hämnd: trollkvinna, Jasons hustru som tar till dödlig hämnd. Utforska myter, Euripides och antik magi.

I grekisk mytologi är Medea (/mɪˈdiːə/; grekiska: Μήδεια, Mēdeia, georgiska: მედეა, Medea) en framstående och mångtydig figur — en mäktig trollkvinna, prästinna och hjältepartner. Hon var dotter till kung Aeëtes av Kolchis, brorsdotter till Circe och dotterdotter till solguden Helios. Hon gifte sig med hjälten Jason och fick enligt vanliga versioner två söner, Mermeros och Pheres. I Euripides pjäs Medea lämnar Jason Medea när Kreon, kung av Korinth, erbjuder honom sin dotter Glauké. Pjäsen skildrar hur Medea hämnas sin mans svek genom att döda deras barn — en handling som gjort henne till en av antikens mest omdiskuterade och dramatiserade gestalter.

Ursprung och släkt

Medeas bakgrund förankrar henne både i det gudomliga och i ursprungliga, ofta icke-grekiska traditioner. Som dotter till Aeëtes av Kolchis är hon knuten till det mytiska landet vid Svarta havet där det gyllene skinnet (Det gyllene fårets skinn) förvarades. Hennes släktskap med Circe och arv från Helios förklarar ofta hennes övernaturliga krafter och specialistkunskaper i trolldom och örtkunskap.

Medea i myten om Jason och argonauterna

Medea är en central figur i berättelserna om Jason och argonauterna, där hon hjälper Jason att få det gyllene skinnet. I de mest kända versionerna, framför allt den litterära traditionen som återges av Apollonius av Rhodos i Argonautica, använder hon sin list, magi och kunskap om naturens läkande och farliga krafter för att:

• lösa de uppgifter som Aeëtes ställt upp för Jason;
• göra bronssköldar eller besvärjelser som skyddar Jason mot eldiga oxar och drakvakten;
• hjälpa Jason att fly Kolchis genom att förråda sin far — i vissa versioner genom att döda eller sönderdela sin bror Apsyrtus för att fördröja eftersökningen.

Efter flykten lever Medea en tid som Jasons hustru. I flera berättelser följer hon honom till Grekland och blir därefter förvisad eller förrådd, vilket leder till dramatiska och våldsamma konflikter.

Euripides, Seneca och olika versioner

Den mest inflytelserika dramatiska behandlingen av Medeas öde är Euripides pjäs Medea (431 f.Kr.), där hon framställs som en känslomässigt komplex figur: kärleksfull men också kalkylerande, både offer och förövare. I Euripides version planerar och genomför hon en grym hämnd mot Jason — först genom att få Glauké att bära en förgiftad klänning som dödar henne och hennes far Kreon, och sedan genom att döda sina egna barn. Varianter i andra källor skiljer sig: i vissa senare traditioner undkommer barnen eller Medea mördas inte dem själv utan deras död tillskrivs andra orsaker. Romerska författare som Seneca återger historien med mörkare och mer retoriskt laddade nyanser.

Karaktär och roll i religion och magi

Medea skildras ofta som en prästinna till Hekate eller som en häxa och läkekvinna med djup kunskap om örter, magiska formulor och ritualer. Hennes handlingar och herkomst knyter an till äldre, icke-urbana religiösa företeelser — ofta betecknade som arkaiska, shamanistiska eller "pelagiska" inslag i myterna. I konst och litteratur framställs hon både som en farlig outsider och som en kraftkälla som bryter mot dåtidens sociala normer.

Tolkningar och kulturarv

Medea har genom historien tolkats på många olika sätt:

• som ett uttryck för fördriven exotism — den "barbariska" kvinnan i grekisk kultur;
• som en gestalt för kvinnlig vrede, utsatthet och politisk makt i en patriarkal kultur;
• som symbol för moraliska och etiska frågor kring rättvisa, vedergällning och moderligt ansvar;
• i modern tid ofta analyserad ur feministiska, psykologiska och postkoloniala perspektiv.

Medeas berättelse har inspirerat mängder av konstverk, tragedier, romaner, operor och filmer. Exempel på betydande kulturarv är Euripides pjäs och den senare operatraditionen (t.ex. Luigi Cherubinis opera Médée), liksom mängder av målningar, dramatiska omarbetningar och psykologiska tolkningar under 1800–2000-talen.

Betydelse i mytforskning

Myterna om Jason och Medea tolkas ofta som representativa för en större klass av legender där grekiska hjältar i den tidiga hjälteåldern möter och ibland övervinner äldre, icke-grekiska eller rituella makter. Figurer som Jason, Perseus, Theseus och framför allt Herakles placeras i en övergångstid mellan en äldre värld av shamaner och jordgudar och den grekiska bronsålderns hjältekultur (bronsåldern).

Sammanfattningsvis är Medea en komplex mytisk figur vars image rymmer både magi, tragedi och etisk problematik. Hennes berättelse fortsätter att fascinera och utmana tolkare och konstnärer, vilket gör henne till en av antikens mest bestående och mångfacetterade gestalter.

Frågor och svar

F: Vem är Medea i den grekiska mytologin?

F: Vem gifte sig Medeia med?

Fråga: Hur många barn hade Medea med Jason?

F: Vad handlar Euripides pjäs "Medea" om?

Fråga: Hur tolkas myterna om Jason?

F: Vad vet man om myten om Jason och Medea?

F: Hur framställs Medea ofta i berättelser?

Sök med bokstav