Mikael är en ärkeängel i judisk, kristen och islamisk undervisning. Romersk-katoliker, östortodoxa, anglikaner och lutheraner kallar honom "Sankt Mikael ärkeängel" eller helt enkelt "Sankt Mikael". Ortodoxa kristna kallar honom för "Taxiarch Archangel Michael" eller helt enkelt "Archangel Michael".

Betydelsen av namnet

På hebreiska betyder Mikael ungefär "vem är som Gud?" eller mer bokstavligt "vem är som JHWH?". Namnet är en retorisk fråga som betonar Guds överhöghet och antyder att ingen kan likställas med Gud. Denna fråga-form gör Mikaels namn till en symbol för motstånd mot högmod och avgudadyrkan.

I den judiska traditionen

I Daniels bok nämns Mikael tre gånger. Där framställs han bland annat som en "stor furste som står upp för ditt folks barn" (Dan 10–12). I judisk tanke kom Mikael att ses som ett slags beskyddare eller företrädare för Israels folk. Judisk teologi är normalt restriktiv mot att använda änglar som mellanhänder i bön, men Mikael har ändå haft en framträdande roll i vissa liturgier och i mellanjudiska skrifter och apokryfiska berättelser.

I kristen tradition

I Nya testamentet leder Mikael Guds arméer mot Satans styrkor i Uppenbarelseboken (Upp 12:7–9). I Judasbrevet kallas Mikael uttryckligen "ärkeängel Mikael" och framställs som en ranghögt stående himmelsk gestalt (Judas 1:9). Redan från 300–400-talen finns spår av dyrkan och helgedomar till Mikael; han sågs först ofta som en helande ängel och som en hjälpare i sjukdom och nöd. Senare framhölls mer aspekter av honom som beskyddare och ledare för Guds arméer i kampen mot ondskan.

Fram till medeltiden utvecklades en rik tradition kring Mikael i både öst- och västkyrkan. På 600-talet var personliga andakter och tideböner till ärkeängeln vanliga. I den västerländska kyrkan finns firandet av Michaelmas (Mikaelsdagen) den 29 september, medan den ortodoxa kyrkan firar en särskild synaxis (minnesdag) för Mikael och de himmelska härarna den 8 november.

I islam

I islam heter Mikael vanligtvis Mīkā'īl (Mika'il) och räknas bland de viktigaste änglarna, ofta tillsammans med Jibrīl (Gabriel), Isrāfīl och ʿAzrāʾīl. I Koranen omnämns han inte i samma detalj som i judisk-kristen skrifttradition, men i hadither och senare islamsk tradition beskrivs Mikael som ängeln som ansvarar för väder, regn och försörjning (rizq) samt som en barmhärtighetens ängel som hjälper människor efter Guds befallning. I många muslimska kulturer ses han som en vältalig och tjänstvillig himmelsk budbärare snarare än som en rebellfajtande krigare.

Kult, helgedomar och ikonografi

  • Under medeltiden växte ett omfattande kultliv kring Mikael. Många kyrkor, kloster och pilgrimsplatser dedikerades åt honom, till exempel Mont-Saint-Michel i Frankrike, Monte Sant'Angelo i Italien och Skellig Michael i Irland.
  • I konst och ikonografi avbildas Mikael ofta som en beväpnad krigare: i händerna med svärd eller lans, ibland med vågskål (för att väga själar) och ofta stående över en drake eller en demon som symboliserar Satan.
  • I katolsk praxis åberopas Mikael i böner om skydd, i exorcismer och i militära sammanhang. I ortodox tradition förekommer många hymner, ikoner och liturgiska texter till hans ära.
  • Mikael har blivit skyddshelgon för soldater, poliser, sjömän, flygare och vissa städer och länder.

Teologiska och kulturella skillnader

Olika religiösa traditioner betonar skilda sidor av Mikael:

  • I judendomen är han i första hand en himmelsk furste och beskyddare för Israels folk.
  • I kristendomen kombineras idén om Mikael som himmelsk kämpe mot ondskan med rollen som helare och beskyddare; inom katolicism och ortodoxi finns också en stark praxis av vördnad och liturgiska fester.
  • I islam betonas Mikaels roll som försörjare och barmhärtighetens tjänare snarare än en krigare i samma mening som i kristen ikonografi.

Moderna perspektiv

I dag ses Mikael av många troende som en symbol för Guds rättfärdighet, skydd och seger över ondskan. Inom modern bibelvetenskap och religionshistoria studerar man hur föreställningen om Mikael utvecklats i olika samhällen och hur han använts i politiska och kulturella sammanhang (till exempel för att legitimera krig eller som nationssymbol). Samtidigt finns det breda skillnader i hur mycket vikt olika kristna samfund lägger vid änglarnas roll i människors trosliv.

Sammanfattning

Mikael är en mångfacetterad himmelsk gestalt med rötter i både judisk, kristen och islamisk tradition. Han framträder som beskyddare, krigare, helare och försörjare beroende på vilken tradition man studerar. Hans namn, "vem är som Gud?", fungerar både som teologiskt påbud och som ett konstnärligt motiv i religiös konst och liturgi, och hans kult har lämnat tydliga spår i Europas och Mellanösterns kyrkor och pilgrimsplatser.