Minamisanriku – stad i Miyagi, Japan: historia och 2011‑tsunamins förödelse

95 procent av staden förstördes av den japanska tsunamin som följde på jordbävningen i Tōhoku 2011. Endast de högsta byggnaderna finns kvar och uppskattningsvis 9 500 personer saknas, ungefär hälften av befolkningen. 9 700 personer har bekräftats vara vid liv och har evakuerats.

Staden hade två evakueringscenter dit invånarna kunde ta sig för att undkomma en tsunami. Det ena fanns på den södra udden som överblickar staden. Det andra låg i inlandet bort från stadens centrum. Trots att båda låg 20 meter över havsnivån täckte tsunamin dem och spolade bort människor. Minst 31 av stadens 80 utpekade evakueringsplatser översvämmades av tsunamin.

En tidig rapport tyder på att många invånare kan ha evakuerats till den närliggande staden Tome i Miyagi. Enligt en engelsklärare på den lokala gymnasieskolan som ligger på en kulle ovanför tsunamin, "sveptes hela staden bort. Den existerar helt enkelt inte längre. Vi var omkring 7 000 personer på kullen den dagen. Kanske några tusen i skolan på kullen mittemot. Men det finns 17 000 i staden. Alla andra har försvunnit." Eftersom skolorna alla låg på hög höjd blev många barn föräldralösa. Överlevande skrev "SOS" med vita bokstäver på spelplanen vid Shizugawa High school.

När jordbävningen inträffade talade stadens borgmästare Jin Sato (佐藤仁) vid stadens möte. De diskuterade den mycket mindre tsunami som orsakades av förskalvet den 9 mars före jordbävningen den 11 mars. Trevåningsbyggnaden för stadens krishanteringsavdelning (防災対策庁舎, Bōsai Taisaku Chōsha) täcktes av tsunamin. Av de 130 personer som arbetade på stadshuset var Sato en av endast 30 som nådde upp till taket. Han var en av endast tio som överlevde. Han återvände till regeringsarbetet och grundade den 13 mars 2011 högkvarteret för katastrofkontroll i Bayside Arena.

Shizugawa-sjukhuset var en av de få större byggnader som överlevde tsunamin. Det översvämmades dock delvis och 74 av 109 patienter dog. Närmare 200 personer räddades från byggnadens tak.

Miki Endo (远藤未希), en 25-årig anställd vid stadens krishanteringsavdelning, fortsatte att sända ut varningar och larm via ett högtalarsystem i samhället när tsunamin kom in. Folk tror att hon räddade många liv. Avdelningens trevåningshögkvarter stod kvar, men endast stålramen fanns kvar. All inredning och alla väggar förstördes. Efter katastrofen var Endo försvunnen och hittades senare död. Bilder visar att byggnadens tak var helt nedsänkt när tsunamin var som störst. Några personer höll fast vid en antenn på taket.

Internationell respons

Staden är platsen för det första fältsjukhuset som upprättades av en utomstående nation som erbjöd hjälp efter katastrofen. Ett team på fem läkare från Israel inrättade en operation. En grupp med 53 medlemmar av medicinsk personal från hemfrontskommandot och IDF:s medicinska kår öppnade ett fältsjukhus nära Minamisanriku den 29 mars. Kliniken omfattade kirurgiska avdelningar, barn- och förlossningsavdelningar samt en intensivvårdsavdelning, apotek och laboratorium tillsammans med 62 ton medicinska förnödenheter. Kliniken började omedelbart behandla patienter.

Den 23 april 2011 besökte Australiens premiärminister Julia Gillard Minami Sanriku.

Den stora chilenska jordbävningen 1960 orsakade en tsunami som korsade Stilla havet och drabbade den dåvarande staden Shizugawa. Tsunamin var så hög som 2,8 meter. Vid den tiden ansågs skadorna vara omfattande. Som ett resultat av detta byggdes två våningar höga hamnmurar 1963 och invånarna höll tsunami-övningar varje år på årsdagen. Hamnmurarna var ineffektiva vid tsunamin 2011, som sköljde över fyravåningshus.

För att fira 30-årsjubileet 1990 installerades en tvåspråkig spansk-japansk plakett med ett budskap från Chiles president Patricio Aylwin, tillsammans med en replik av en moai-staty. Plaketten överlevde tsunamin 2011.

Jordbävningen i Chile 2010 orsakade en tsunami på 1,3 meter i Minamisanriku.

Kesennuma Line har följande hållplatser: Rikuzen-Togura, Shizugawa, Shizuhama, Utatsu och Rikuzen-Minato. Större vägar är bland annat väg 45 och väg 398.

• Kesennuma
• Minamisōma
• Rikuzentakata