Modus (musik)

Modes i musiken är ett slags skala.

De gamla grekerna använde sig av flera olika lägen i sin musik. Medeltida musiker lånade namnen på dessa lägen för att beskriva de skalor som användes i deras musik. I västerländsk musik används oftast två skalor: dur och moll, som motsvarar de joniska och eoliska tonerna. Precis som alla andra skalor kan ett modus börja på vilken ton som helst.

Varje läge har ett annat mönster av toner och halvtoner (eller "halvtoner") (se halvtoner).

  • Den västerländska durskalan (t.ex. C-durskalan C D E F G A B C) börjar på sin grundtonart och går uppåt med följande mönster av toner och halvtoner mellan varje ton:

ton, ton, halvton, ton, ton, ton, ton, halvton.

  • Den västerländska naturmollskalan (t.ex. A-naturmollskalan A B C D E F G A) gör samma sak, men den har ett annat mönster av toner och halvtoner mellan varje ton:

ton, halvton, ton, ton, ton, halvton, ton, ton, ton.

Det är lättast att se hur de olika lägena ser ut på ett pianoklaviatur med hjälp av enbart de vita tonerna. De vanligaste moderna moderna är:

  • Jonisk (C D E F G A B C)
  • Dorian (D E F G A B C D)
  • Frygian (E F G A B C D E)
  • Lydisk (F G A B C D E F)
  • Mixolydiska (G A B C D E F G)
  • Aeolian (A B C D E F G A)
  • Locrian (B C D E F G G A B)

Det kommer att visa sig att

  • Det joniska läget är den stora skalan.
  • Dorian är en naturmollskala med en upphöjd sjätte.
  • Phrygian är en naturlig minor skala med sänkt sekund.
  • Den lydiska skalan är en durskala med upphöjd fjärdedel.
  • Mixolydiskan är en durskala med sänkt sjunde ton.
  • Den eoliska är den naturliga mollskalan.
  • Locrian låter ganska konstigt och användes nästan aldrig i medeltida musik. Det är en mollskala med sänkt sekund och förminskad kvint.

Varje läge har också en version som kallas "hypo-". Till exempel: A till A är hypodoriskt. Det är samma som Aeolian, men D behandlas som "grundton".

Namnen på de olika lägena kommer från städer i det antika Grekland.

Under medeltiden användes dessa modus i stor utsträckning i kyrkomusiken.

Vissa kompositörer har under de senaste århundradena gärna använt sig av de antika modaliteterna då och då i sin musik. Folksånger är ofta modala. Greensleeves är ett exempel på en välkänd melodi som är modal.

Frågor och svar

F: Vad är modus i musiken?


S: Modes i musiken är ett slags skala. De användes av de gamla grekerna och lånades av medeltida musiker för att beskriva de skalor som användes i deras musik.

F: Hur många skalor brukar västerländsk musik huvudsakligen använda?


S: I västerländsk musik används oftast två skalor - dur och moll, som motsvarar de joniska och eoliska tonerna.

Fråga: Hur ser mönstret av toner och halvtoner ut mellan varje ton i den västerländska durskalan?


S: Mönstret av toner och halvtoner mellan varje ton i den västerländska durskalan är ton, ton, halvton, ton, ton, ton, halvton.

F: Hur ser mönstret av toner och halvtoner mellan varje ton ut i den västerländska naturliga minorskalan?


S: Mönstret av toner och halvtoner mellan varje ton i den västerländska naturliga mollskalan är ton, halvton, ton, ton, ton, halvton, ton ,ton.

F: Vilka är några vanliga moderna modus?


S: Några vanliga moderna modus är joniska (C D E F G A B C), doriska (D E F G A B C D), frygiska (E F G A B C D E), lydiska (F G A B C D E F), mixolydiska (G A B C D E F G), eoliska (A B C D E F G A) och lokriska (B C D E F G A B).


F: Varifrån kommer namnen på de olika lägena?


S: Modnamnen kommer från städer i det antika Grekland. Under medeltiden användes de ofta i kyrkomusik.

F: Är folksånger ofta modala?


Svar: Ja, folksånger är ofta modala. Ett exempel på en välkänd melodi som är modal är Greensleeves.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3