Kyrkomusik
Kyrkomusik är musik som är avsedd att ingå i kristna gudstjänster i kyrkor, kapell, katedraler eller på andra ställen där kristna möts för att fira gudstjänst. Kyrkomusik är helig (religiös) musik, men all religiös musik är inte kyrkomusik. Viss musik kan vara inspirerad av religion, men det är inte nödvändigtvis kyrkomusik. Vissa sånger handlar till exempel om religion, men de kanske inte är kyrkomusik. Även om Verdis Requiem-mässa innehåller ord från Requiem-mässan är den komponerad för att framföras i ett konserthus. Brittens War Requiem skrevs för att framföras i en katedral, men den var inte tänkt att ingå i en gudstjänst, så den skulle vanligtvis inte betraktas som "kyrkomusik".
Kyrkomusiken har varierat enormt under kristendomens historia, eftersom olika kyrkor har ändrat sina idéer om vilken roll musiken ska ha i gudstjänsten. Den mesta kyrkomusiken bygger på sång. Musik som skrevs för kyrkokörer använde oftast liturgins ord (de ord som används i gudstjänsterna). Orgeln är det viktigaste musikinstrumentet i kyrkomusiken, även om man från tid till annan också har använt många andra instrument.
Under många perioder i historien använde kompositörer som skrev för kyrkan traditionell musik i stället för den senaste modetrenden. Detta var särskilt fallet i början av 1600-talet då kompositörer som Claudio Monteverdi ofta skrev i två olika stilar: den gamla stilen för kyrkomusik (som på den tiden kallades "stilo antico") och den nya stilen för världslig (icke-religiös) musik (som kallades "stilo moderno").
Några kvinnor som sjunger kristen kyrkomusik
Musik i kyrkans tidiga historia
Under den kristna gudstjänstens tidiga historia spreds kyrkorna över många länder i Romarriket. Man använde sig av de musikaliska traditioner som redan fanns i dessa länder, så det fanns en stor variation. Musikinstrument förknippades med djävulen och med dans, och därför ansågs de vara onda och var inte tillåtna i kyrkorna. Den enda musik som var tillåten i kyrkorna var sång. På 400-talet införde biskop Ambrosius av Milano antifonen och uppmuntrade nykomponerade psalmer. Psalmer var en viktig del av den tidiga kristna gudstjänsten. Responsorialpsalmer var psalmer som sjöngs av en person (som kan ha kallats "läsare"), och församlingen kan ha svarat i slutet av en vers med något enkelt som "Alleluja". Så småningom utvecklades "antifonala psalmer". Detta innebar att kören står på motsatta sidor med ansiktet mot varandra och att de sjunger psalmens verser växelvis (först har den ena sidan en tur, sedan den andra). Antifonisk psalmsång kan fortfarande höras idag i anglikanska katedraler.
Den typ av musik som hördes i den katolska kyrkan var känd som sång eller plainchant, ofta kallad "gregoriansk sång" (efter den helige Gregorius den store, som var påve 590-604). Texten (de ord som sjöngs) var liturgins standardord. Mässans ord tonsattes av många kompositörer. Musik för de döda kallades Requiem-mässa. Det fanns också musik för Vesper och Compline. Fram till 1500-talet användes orgeln endast för att ackompanjera sången. Under renässansen skrev många stora kompositörer som Giovanni da Palestrina och Orlande de Lassus polyfonisk musik för den katolska kyrkan. De skrev ofta motetter: korta stycken baserade på texter som inte ingick i liturgin.
Under den period som kallas reformationen bröt sig vissa protestantiska grupper loss från den katolska kyrkan. Från och med denna tid utvecklades katolsk och protestantisk musik på olika sätt.
Protestantisk kyrkomusik
Martin Luther startade den protestantiska rörelsen i Tyskland. I den lutherska kyrkan var koralen den viktigaste delen av den musikaliska gudstjänsten. Luther komponerade själv många koralmelodier. Dessa är som psalmer. Den store Johann Sebastian Bach baserade mycket av sin orgelmusik på koralen (dessa stycken kallas koralpreludier). Kören sjöng ofta en motett. Ibland blev dessa körstycken mycket långa och förvandlades till kantater. Orden var inte hämtade från liturgin utan hittades på av poeter eller togs från Bibeln. Bach skrev omkring 200 kantater för kyrkan. Han skrev också två stora passioner som berättar historien om Jesus som dör på korset. Andra kompositörer som har bidragit till den protestantiska kyrkomusiken i Europa är Heinrich Schütz, Jan Pieterszoon Sweelinck, Dietrich Buxtehude, Johann Pachelbel och Felix Mendelssohn-Bartholdy.
Katolsk kyrkomusik
Musik för den katolska kyrkan omfattar instrumentalmusik som "kyrkokantater". Arcangelo Corelli och Wolfgang AmadeusMozart skrev många exempel på dessa. Mozart skrev också flera mässor. Stora italienska kompositörer från 1500- och 1600-talen som skrev kyrkomusik är bland annat Giovanni Gabrieli och Claudio Monteverdi. På 1800-talet skrev Rheinberger och Max Reger musik i romantisk stil. Franska kompositörer från denna tid skrev i en stil som liknade världslig musik.
Kyrkomusik i England
När kung Henrik VIII bröt med den katolska kyrkan grundade han sin egen kyrka, den anglikanska kyrkan. Många stora kompositörer skrev musik för den anglikanska gudstjänsten. Deras musik för körer bestod mestadels av gudstjänstsättningar och hymner. De skrev också många psalmmelodier. Viktiga kompositörer är bland annat William Byrd (som också skrev katolsk kyrkomusik) och Thomas Tallis under renässansen, Orlando Gibbons och Henry Purcell under barocken och under senare perioder Samuel Sebastian Wesley, Charles Stanford, Ralph Vaughan Williams, Edward Bairstow, William Mathias och John Rutter.
Kyrkomusik i USA
Kyrkomusiken i de amerikanska kyrkorna utvecklades till en början på samma sätt som den europeiska musiken. Book of Common Prayer var grunden för den amerikanska gudstjänsten. Både puritanerna och baptisterna ansåg att det var viktigt med församlingssång. På 1700-talet brukade sångmästare från sångskolor i de nordöstra delstaterna resa runt för att försöka lära folk i kyrkan att sjunga ordentligt. Den mest kända av dessa sångmästare var William Billings. Eftersom de flesta människor inte kunde läsa utvecklades ett system som kallades Lined-out Hymnody, där prästen sjöng en rad och församlingen kopierade honom. Senare under århundradet, under det första stora uppvaknandet, blev hymnmelodier av engelska kompositörer som Isaac Watts och Charles Wesley populära.
På 1800-talet träffades människor från olika kyrkor på Camp Meetings. Dessa leddes av evangelister. Sångerna återspeglar tron på att syndare kan räddas genom att omvända sig. Den svarta befolkningens och folkmusikens musik blev viktiga influenser. Sångerna blev melodiösa och hade ofta refränger. I mitten av århundradet blev söndagsskolor för barn mycket populära och många sånger skrevs för dem. Gospelsånger och negro spirituals fick också stor spridning och påverkade kyrkomusikens utveckling i Amerika.
Kyrkomusik i den ortodoxa kyrkan
Kyrkomusiken i den ortodoxa kyrkan i de östeuropeiska länderna sjungs alltid. Den bygger på den bysantinska musiktraditionen.
Frågor och svar
F: Vad är kyrkomusik?
S: Kyrkomusik är musik som är avsedd att ingå i kristen gudstjänst i kyrkor, kapell, katedraler eller på andra ställen där kristna möts för att fira gudstjänst. Det är helig (religiös) musik.
F: Är all religiös musik kyrkomusik?
S: Nej, viss religiös musik kan vara inspirerad av religion men är inte nödvändigtvis kyrkomusik. Vissa sånger handlar till exempel om religion men är kanske inte kyrkomusik.
F: Är Verdis Requiem och Brittens War Requiem exempel på kyrkomusik?
S: Även om Verdis Requiem använder ord från Requiem-mässan, komponerades den för att framföras i ett konserthus och skulle vanligtvis inte betraktas som "kyrkomusik". Brittens War Requiem skrevs också för att framföras i en katedral, men var inte avsedd att ingå i en gudstjänst och skulle därför inte heller vanligtvis betraktas som "kyrkomusik".
F: Hur har kyrkomusiken varierat över tid?
S: Kyrkomusiken har varierat enormt under kristendomens historia, eftersom olika kyrkor hela tiden har ändrat sina idéer om vilken roll musiken bör ha i religiösa gudstjänster.
F: Vilken är den vanligaste formen av kyrkomusik?
S: Den mesta kyrkomusiken bygger på sång och använder ofta orden från liturgin (de ord som används i gudstjänsterna).
F: Vilket instrument används oftast för att spela kyrkomusik?
S: Orgeln är det viktigaste musikinstrumentet som används för att spela kyrkomusik, även om många andra instrument ibland också har använts.
F: Använde kompositörer som skrev för kyrkan traditionella eller moderna stilar?
S: Under många perioder i historien använde kompositörer som skrev för kyrkan traditionella snarare än moderna stilar. Detta gällde särskilt i början av 1600-talet då kompositörer som Claudio Monteverdi ofta skrev i två olika stilar: en gammal stil för kyrkomusik (som de kallade "stilo antico") och en ny stil för världslig (icke-religiös) musik (som de kallade "stilo moderno").
