Skala (musik) | uppsättning av toner i ordning av deras tonhöjd
I musik är en skala en uppsättning toner i ordning efter tonhöjd (dvs. frekvens). Om skalan börjar med den ton som har den lägsta tonhöjden och går uppåt till den ton som har den högsta tonhöjden kallas skalan stigande. Om skalan börjar med den ton som har den högsta tonhöjden och går ner till den ton som har den lägsta tonhöjden kallas skalan för fallande. Skalor är ofta samma både uppåtgående och nedåtgående, men det är inte alltid sant. Mycket ofta definieras en skala över ett intervall (t.ex. en oktav). De vanligaste skalorna använder sig av intervaller med fem, sex eller sju olika toner.
C-dur skala. Den åttonde tonen är en oktav högre än den första. Intervallet (skillnaden i tonhöjd) mellan den tredje och fjärde tonen är mindre. Det är även intervallet mellan den sjunde och åttonde tonen.
Samma skala (C-dur) på ett pianoklaviatur. Det är ett halvt steg (eller en halvton) mellan två tangenter bredvid varandra. I de vanligaste durskalorna används halva steg mellan den tredje och fjärde tonen och mellan den sjunde och åttonde tonen. 
C-dur skala (hjälp-info)
Major- och minorskalor
Stora skalor
På ett piano finns det vita och svarta tangenter. Om vi börjar på tonen C och spelar på varje vit tangent uppåt tills vi kommer till nästa C, har vi spelat C-durskalan. Den har åtta toner eftersom det är åtta toner från varje C till nästa: C, D, E, F, G, A, B, C.
Den ton som spelas av varje svart tangent har två namn: den kan namnges av den efterföljande tonen eller av den föregående tonen. Till exempel kan den svarta tangenten efter C kallas C♯ (C-sharp). Skarp betyder högre i tonhöjd. Samma ton kan också kallas D♭ (D-flat) eftersom det är tonen före D. Flat betyder lägre i tonhöjd.
Det finns halva steg (eller halvtoner) mellan två tangenter bredvid varandra på pianot. Tangenten till höger spelar en ton ett halvt steg högre (skarp) och tangenten till vänster spelar en ton ett halvt steg lägre (platt). Så mellan den tredje och fjärde tonen och mellan den sjunde och åttonde tonen är det bara ett halvt steg. Om man börjar skalan vid nästa vita tangent (D) måste man röra två svarta tangenter[ permanent dead link] för att få samma skala, den första för den tredje tonen och den andra för den sjunde tonen: D, E, F♯, G, A, B, C♯, D. Mönstret för en stigande durskala är ett helt steg uppåt, ett helt steg uppåt, ett halvt steg uppåt, ett helt steg uppåt, ett helt steg uppåt, ett helt steg uppåt, ett helt steg uppåt och ett helt steg uppåt, och sedan ett halvt steg för att slutföra oktaven. Detta visas ofta på följande sätt: WWHWWWWH eller TTSTTTS (där T står för ton och S står för halvton).
I skalor används antingen bara sharps eller bara flats när man väljer mellan de två namnen för samma ton, när det är möjligt. I en skala med sju olika toner används varje bokstav endast en gång. Detta innebär att vissa skalor har en eller två noter som benämns med ett skarpt eller ett svagt namn trots att de spelas med vita tangenter. I C♯-durskalan har till exempel alla noter namn med ett skarpt namn: C♯, D♯, E♯, F♯, G♯, A♯, B♯, C♯. I den här skalan är E♯ namnet på den ton som spelas av den tonart som spelar F och B♯ är namnet på den ton som spelas av den tonart som spelar C. Samma toner används i D♭-durskalan, men de har alla olika namn: DE HAR DOCK OLIKA NAMN: D♭, E♭, F, G♭, A♭, B♭, C, D♭.
Ibland sjungs durskalan till orden "do, re, mi, fa, so, la, ti, do" (solfège). I musikalen The Sound of Music lär Maria barnen att sjunga genom att lära dem en sång som heter "Doe, a deer, a female deer". Varje rad börjar på nästa ton i skalan och använder ett annat engelskt ord för varje ton ("doe", "ray", "me", "far", "sew", "la" och "tea").
Mindre skalor
Det finns också mindre skalor. Dessa fungerar på samma sätt som durskalor, men använder andra intervallmönster:
- Naturlig moll använder ett halvt steg mellan andra och tredje tonen och mellan femte och sjätte tonen. Om man börjar på A och endast använder vita tangenter får man A-moll (naturmoll): A, B, C, D, E, F, G, A.
- Harmonisk moll är samma som naturlig moll, förutom att det bara är ett halvt steg mellan sjunde och åttonde tonen. Om man tar exemplet från tidigare, men använder den svarta tonarten mellan G och A i stället för G (och höjer den med ett halvt steg) får man A, B, C, D, E, F, G♯, A.
- melodisk moll: Steget från F till G♯ är tre halva steg och svårt att sjunga. Därför används F♯ i stället för F, men bara uppåt i skalan. Med undantag för vissa former av jazzmusik används naturmoll när man går nedåt i skalan: A, B, C, D, E, F♯, G♯, A, G, F, E, D, C, B, A.
Olika perioder använder olika skalor
Traditionell västerländsk musik använder i allmänhet sju toner och upprepar den första tonen (en oktav högre eller lägre) för att fullborda oktaven. Under medeltiden och renässansen användes oftast den diatoniska skalan (pianots vita tangenter). Svarta tangenter (kallade accidentals) var mindre vanliga. Under den klassiska perioden (1600-1900) användes i allmänhet dur- och mollskalor enligt ovan. Naturlig moll användes mindre ofta. Från omkring 1900 finns det andra skalor, till exempel den kromatiska skalan (12 halvtoner).
Frågor och svar
F: Vad är en skala i musik?
A: En skala i musik är en uppsättning toner som är ordnade efter deras tonhöjd (frekvens).
F: Hur kan skalor klassificeras?
S: Skalor kan klassificeras som antingen stigande eller fallande, beroende på om noterna börjar med den lägsta tonhöjden och går uppåt till den högsta, eller om de börjar med den högsta tonhöjden och går nedåt till den lägsta.
F: Är skalor alltid lika när de är stigande och fallande?
S: Inte alltid - ibland är de olika.
F: Vilket intervall använder de vanligaste skalorna?
S: De vanligaste skalorna använder intervaller av fem, sex eller sju olika toner.
F: Är en oktav ett exempel på ett intervall som används i en skala?
Svar: Ja, mycket ofta definieras en skala över ett oktavintervall.
F: Vad betyder det när en skala börjar med den ton som har den lägsta tonhöjden?
S: Det betyder att denna ton har den lägsta frekvensen bland alla andra toner i denna specifika skala.
