Nagorno-Karabach
Nagorno-Karabach (Artsakh) är en region i södra Kaukasus. Namnen på regionen på de olika lokala språken kan alla översättas till "bergigt Karabakh" eller "bergig svart trädgård". Ordet "nagorno" betyder på ryska "bergigt/på berget", "kara" betyder "svart" på turkiska och "bakh" betyder "trädgård" på azerbajdzjanska.
- Armeniska: Լեռնային Ղարաբաղ, translittererat Lernayin Gharabagh
- Azerbajdzjanskt: (betyder "övre Karabach" eller "bergigt Karabach").
- Ryska: Нагорный Карабах, translittererat Nagornyj Karabach
Nargorno-Karabach är ett omtvistat område. FN säger att det är en del av Azerbajdzjan. Området styrs av Republiken Artsakh som inte är erkänd. FN har krävt att de armeniska trupperna i det ockuperade området ska dras tillbaka.
Nagorno-Karabachs icke erkända flagga
Historia
Nagorno-Karabach blev föremål för en tvist mellan Armenien och Azerbajdzjan 1918 när båda länderna förklarade sig självständiga från Ryssland. Den territoriella tvisten har inte lösts förrän 1920, då de båda unga staterna blev en del av Sovjetunionen och faktiskt förlorade sin självständighet på grund av ryska kommunisters (bolsjevikers) handlingar. Under denna tid dödades många azerier av armeniska terrorister.
De som stöder den armeniska ståndpunkten betonar ofta att Kaukasusbyråns resolution av den 5 juli 1921 uppenbarligen antogs under bolsjevikernas påtryckningar, och i vilket fall som helst strider denna resolution mot principen om självbestämmande och kan inte betraktas som giltig: problemet bör lösas av de länder som det direkt berör, och inte av den kommitté som skapats speciellt för detta fall och som finns inom det styrande partiet i det tredje landet.
När Michail Gorbatjov kom till makten i Moskva och inledde kampanjerna för offentlighet och demokratiska reformer i slutet av 1980-talet beslutade armenierna i Nagorno-Karabach att ta upp problemen med de internationella och sovjetiska ledarna. Den armeniska majoritetsbefolkningen klagade över den "påtvingade azerifieringen" av regionen och startade en rörelse för självständighet.
I november 1991 avskaffade Azerbajdzjans parlament regionens autonoma status för att försöka stoppa denna rörelse. Som svar på detta höll armenierna i Nagorno-Karabach en folkomröstning den 10 december 1991 där en överväldigande majoritet av befolkningen röstade för direkt självständighet. Den azeriska befolkningsgruppen i Nagorno-Karabach bojkottade folkomröstningen.
Dessa händelser och särskilt den våldsamma deportationen av cirka 200 000 azerier från Armenien ledde till upplopp mot armenier som bodde i Azerbajdzjan.
Kriget om Nagorno-Karabach blev den längsta och en av de blodigaste konflikterna i Sovjetunionens efterföljare. Enligt de senaste uppskattningarna har 15 000 människor dödats och antalet flyktingar har överstigit en miljon.
I dag är Nagorno-Karabach en de facto-stat som kallar sig Nagorno-Karabachrepubliken.
· 
· 
· 
· 
· 
· 
Frågor och svar
Q: Vad är Nagorno-Karabach?
S: Nagorno-Karabach är en omstridd region i södra Kaukasus.
F: Är Nagorno-Karabach juridiskt erkänt som en del av Azerbajdzjan?
S: Ja, Nagorno-Karabach är erkänt som en del av Azerbajdzjan.
F: Vem kontrollerade större delen av Nagorno-Karabach från 1994 fram till kriget om Nagorno-Karabach 2020?
S: Från 1994 fram till kriget i Nagorno-Karabach 2020 kontrollerades större delen av Nagorno-Karabach militärt av armenier som Republiken Artsakh.
F: Är Republiken Artsakh erkänd av något annat land?
S: Nej, Republiken Artsakh är inte officiellt erkänd av något annat land.
F: Stödjer Armenien republiken Artsakh?
S: Ja, Armenien stöder republiken Artsakh.
F: Vem kontrollerar för närvarande Nagorno-Karabach?
S: För närvarande kontrolleras olika delar av Nagorno-Karabach av både Azerbajdzjan och Armenien.
F: Vilket land kontrollerar för närvarande större delen av Nagorno-Karabach?
S: Azerbajdzjan kontrollerar större delen av Nagorno-Karabach för närvarande.
