Nickel Creek
Nickel Creek var en amerikansk akustisk musikgrupp. Även om gruppens musik har rötter i bluegrass kallar sig Nickel Creek numera för "progressiv akustisk". Bandet består av tre personer: Chris Thile (mandolin), Sean Watkins (gitarr) och Sara Watkins (violin). En fjärde medlem spelar även bas i bandet. Chris Thiles far Scott Thile, Byron House och Derek Jones har spelat bas med gruppen. Mark Schatz har spelat bas med Nickel Creek sedan 2003. Bandet har spelat låtar av Radiohead, Elliott Smith, Bob Dylan och till och med "Toxic" av Britney Spears. De flesta av de låtar som bandet spelar är dock originallåtar.
Historia
Bandet startade i Kalifornien 1989 med Scott Thile, Chris far, som spelade kontrabas. Den äldsta av barnen, Sean Watkins, var bara tolv år gammal vid den tidpunkten. I början gjorde Nickel Creek två album: Little Cowpoke 1993 och Here to There 1997.
Nickel Creek: 2000-2001
Alison Krauss producerade albumet Nickel Creek, som kom ut 2000 på Sugar Hill Records. Albumet fick en guldcertifiering 2002 av Recording Industry Association of America (RIAA). Nickel Creek fick två Grammy Award-nomineringar för albumet: Grammis för Nickel Creek fick två nomineringar för albumet: "Best Bluegrass Album" och "Best Country Instrumental" för "Ode to a Butterfly". Tre singlar, "When You Come Back Down", "The Lighthouse's Tale" och "Reasons Why" släpptes med musikvideor, och de två första låg på den amerikanska countrylistan. Själva albumet toppade Billboard Heatseekers-listan och nådde plats 125 på Billboard 200.
För att hjälpa till att sälja albumet turnerade Nickel Creek med artister som Lyle Lovett, Dolly Parton, Vince Gill och Amy Grant.
Den här sidan: 2002-2004
År 2002 kom This Side ut och den producerades också av Alison Krauss. Den nådde plats 18 på Billboard 200, och blev också guldfärgad av RIAA. This Side skiljde sig från det första albumet genom att lägga till mer pop och rock. Chris Thile beskrev albumet 2002:
" | "Vi nöjer oss inte med att bara gå lite längre. Det har gått tre år sedan vi spelade in det första albumet, och jag tror att folk glömmer det eftersom all uppmärksamhet har kommit under det senaste året. Så svaret är nästan som: "Nå, är det en konceptskiva?". Det är det verkligen inte; det är bara vilka vi är. Folk som ställer den frågan har ingen uppfattning om hur vi var för tre år sedan, innan det första albumet kom ut. De måste också förstå att [på grund av vår ungdom] är tre år i våra liv en mycket större andel av hur länge vi har levt. Så det kommer att ske mer förändringar per år. Vi växer och vi är tillsammans hela tiden, så vi försöker hela tiden komma på nya saker." | " |
Under This Side-turnén 2002 och 2003 spelade Nickel Creek mestadels som huvudnummer, men öppnade också fem spelningar för John Mayer i november 2002 i norra New York och New England, och spelade med Gillian Welch och David Rawlings tidigare under året. År 2003 var Nickel Creek med på Béla Flecks album Little Worlds.
Nickel Creek släppte också tre singlar från This Side: "This Side", "Speak" och "Smoothie Song". "This Side" hamnade på den amerikanska countrylistan, men de andra singlarna hamnade inte på Billboardlistan. "Smoothie Song" toppade dock AAA Contemporary-listan i tre veckor.
Varför ska elden dö? : 2005
Nickel Creek släppte Why Should the Fire Die? i augusti 2005. Albumet gav Nickel Creek ännu mer rock och pop, precis som This Side gjorde. Chris Thile talade om bandets genre och stil i en intervju från JamBase 2005: "Vi känner oss faktiskt som mer än ett bluegrassband som sträckt ut sig. Vi är ett band som införlivar bluegrass i vår musik. Det har funnits ett problem med uppfattningen. 'Bluegrassbandet lämnar fållan' (använder en nyhetssändarröst). Nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej. Egentligen är det ett band som införlivar lite bluegrass i vilken jävla sorts musik de än spelar." Sean Watkins sa också:
" | "Ja, jag tror faktiskt att den här skivan som vi gör inte rör sig längre bort från bluegrass, jag menar - vi har alltid varit långt bort från våra bluegrassrötter, jag tror inte att den här skivan är mycket längre bort än den förra. Den är bara annorlunda. Den här skivan - jag tycker att den låter mer som vi gör, tror jag, än något vi någonsin gjort. Den är mycket mer rockig än våra två första, och det finns en del saker som är längre ut än vad vi har gjort tidigare, och det finns en del saker som är väldigt, som är mer rot-orienterade. Så jag skulle inte säga att det hela är längre bort." | " |
Farväl (för tillfället): 2006-2007
Den 28 augusti 2006 meddelade Nickel Creek på sin hemsida att de inte längre skulle vara ett band. Budskapet var:
" | "Käraste lyssnare, efter sju år av omfattande turnéer för att stödja tre skivor (sjutton år som band) har vi beslutat att ta en paus på obestämd tid i slutet av 2007 för att bevara den miljö som vi har försökt att skapa så hårt och för att följa andra intressen. Det har varit ett nöje att skriva, spela in och uppträda för er genom åren och vi vill hjärtligt tacka er för ert ovärderliga bidrag till våra musikaliska liv." | " |
Efter att avbrottet tillkännagavs planerades en turné. För att ta farväl av sina fans fick turnén namnet Farewell (For Now) Tour, eftersom bandet inte vet om de kommer att träffas igen. Turnén startade i april 2007 och avslutades i november 2007 i Nashville, Tennessee. Turnén hade många gästspel av musiker som Fiona Apple, Glen Phillips, Jon Brion, Bruce Molsky, Béla Fleck och Tift Merritt.
När Sara Watkins pratade om Nickel Creeks sista turné innan pausen sa hon: "Mycket av det andra kommer att vara speciellt på samma sätt som allt annat är speciellt när man inser att det inte kommer att finnas kvar för alltid... Ingenting kommer att vara Nickel Creek förutom Nickel Creek. Jag letar inte efter något som kan överträffa detta. Det kan inte kopieras i mitt liv."
Sara Watkins, Mark Schatz och Chris Thile i 2003
Sara Watkins och Chris Thile på Farewell (For Now)-turnén i april 2007
Utmärkelser och nomineringar
Vinst
- 2000: International Bluegrass Music Association (IBMA) Årets nyblivna artist.
- 2001: Årets IBMA-instrumentalgrupp
- 2003: Grammy Award för bästa samtida folkmusikalbum (This Side)
- 2006: Country Music Television (CMT) Top 10 Country Compilations of 2006 (Reasons Why: The Very Best)
Nomineringar
- 2001: Grammy Award för bästa bluegrassalbum (Nickel Creek)
- 2001: Grammy Award för bästa instrumentala countrymusik ("Ode to a Butterfly")
- 2001: Country Music Association (CMA) Award för bästa vokalgrupp.
- 2001: CMA Horizon Award
- 2005: Grammy Award för bästa samtida folkmusikalbum (Why Should the Fire Die? )
- 2005: Grammy Award för bästa instrumentalföreställning inom country ("Scotch & Chocolate")
Diskografi
Album
År | Album |
1993 | Lilla Cowpoke |
1997 | Från här till där |
Nickel Creek | |
2002 | Den här sidan |
2005 | Varför ska elden dö? |
Skäl till varför: De allra bästa |
Singlar
År | Song | Album |
| Nickel Creek | |
2002 |
| Nickel Creek |
2003 |
| Den här sidan |
2005 |
| Varför ska elden dö? |
Frågor och svar
F: Vad är Nickel Creek?
S: Nickel Creek var en amerikansk akustisk musikgrupp.
F: Vilken typ av musik spelade de?
S: Även om gruppens musik har rötter i bluegrass kallar sig Nickel Creek numera för "progressive acoustic".
F: Vilka är medlemmarna i Nickel Creek?
S: Bandet består av tre personer: Chris Thile (mandolin), Sean Watkins (gitarr) och Sara Watkins (violin).
F: Spelar Nickel Creek coverlåtar?
S: Ja, bandet har spelat låtar av Radiohead, Elliott Smith, Bob Dylan och till och med "Toxic" av Britney Spears.
F: Vem har spelat bas med bandet?
S: Chris Thiles far Scott Thile, Byron House och Derek Jones har spelat bas med gruppen. Mark Schatz har spelat bas med Nickel Creek sedan 2003.
Q: Spelar de huvudsakligen originallåtar?
S: Ja, de flesta av de låtar som bandet spelar är originallåtar.
F: Vilka instrument spelar varje medlem i Nickel Creek?
S: Chris Thile spelar mandolin, Sean Watkins spelar gitarr och Sara Watkins spelar fiol.