Atlas – definition, typer och användning av kartor och kartböcker

Upptäck vad en atlas är, karttyper och praktiska användningar — från geografiska och politiska kartor till tematiska analyser för studier, resor och forskning.

En atlas är en samling av kartor eller mångfaldsbilder, traditionellt inbundna i bokform, men även i multimedieformat.

Den kan visa geografiska drag och politiska gränser, men ofta också social, religiös och ekonomisk statistik.

Vad är en atlas?

En atlas är mer än en samling kartbilder. Den är ett systematiskt organiserat verk där kartor kompletteras med förklarande text, teckenförklaringar (legend), index och ibland tabeller eller diagram. Atlasen kan vara allmän, med övergripande världskartor, eller mycket specialiserad och inriktad på ett visst ämne eller område.

Historia i korthet

Atlasens historia sträcker sig från handritade kartblad i antiken till de första tryckta atlasverken på 1500-talet. En viktig milstolpe är Abraham Ortelius' "Theatrum Orbis Terrarum" (1570), ofta kallad den första moderna atlasen. Under 1800- och 1900-talen utvecklades tematiska atlaser, och i slutet av 1900-talet gav digital teknik upphov till interaktiva och webbaserade atlaser.

Typer av atlas

• Allmänatlas: Världskartor och regionala kartor som visar topografi, städer och politiska gränser.
• Politisk atlas: Fokus på länders gränser, administrativa indelningar och befolkningscentra.
• Fysisk/topografisk atlas: Visar naturens former som berg, floder, höjdskillnader och vegetation.
• Tematisk atlas: Kartor som behandlar ett särskilt ämne, t.ex. klimat, befolkning, ekonomi, kultur eller epidemiologi.
• Historisk atlas: Kartor över historiska händelser och förändringar i gränser och befolkning över tid.
• Vägatlas och navigationsatlaser: För resande, sjöfart och flyg—specialiserade på rutter, farleder och navigationshjälpmedel.
• Digitala och interaktiva atlaser: Webbkartor och GIS-baserade atlaser med lagerfunktioner, zoom och sökbarhet.
• Stadskatals/kommundata: Lokala atlaser som ger detaljerad information om infrastruktur, planering och service.

Grundläggande kartografiska begrepp

• Skala: Förhållandet mellan avstånd på kartan och verkligheten—avgör detaljnivån.
• Projektion: Metod för att avbilda jordens krökta yta på ett plant papper—olika projektioner ger olika typer av förvrängningar.
• Legend/teckenförklaring: Förklarar symboler, färger och linjer som används i kartan.
• Rutnät och koordinater: Hjälper till att lokalisera platser exakt.
• Inset-kartor: Mindre kartor i samma uppslag som visar detalj eller annan skala.

Användningsområden

Atlas används i många sammanhang:

• Utbildning: Geografiundervisning och kartläsningsfärdigheter.
• Forskning: Spatial analys inom samhällsvetenskap, geologi, miljövetenskap och epidemiologi.
• Planering och förvaltning: Stadsplanering, infrastruktur och resurshantering.
• Navigering: Vägkartor, sjökort och flygkartor för säker färdplanering.
• Beslutsstöd: Politik och näringsliv använder tematiska atlaser för att analysera marknader, demografi och risker.
• Allmän information: Reseguider, historiska översikter och lokal orientering för allmänheten.

Digitala atlaser och GIS

Moderna atlaser utnyttjar geografiska informationssystem (GIS) och webbteknik. Digitala atlaser erbjuder lagerhantering, zoom, tidslinjer, interaktiva diagram och realtidsdata (t.ex. väder eller trafik). Många statliga myndigheter och forskningsinstitut publicerar öppna dataset som kan användas för att skapa egna kartor och atlaser via webbtjänster och API:er.

Hur man väljer en atlas

• Bestäm syftet: utbildning, resa, forskning eller planering.
• Kolla skala och detaljgrad: småskaliga kartor visar stora områden med mindre detalj; storskaliga kartor visar små områden med hög detalj.
• Uppdateringsfrekvens: särskilt viktigt för politiska och vägkartor.
• Täckning: global, regional eller lokal beroende på behov.
• Innehåll: sök efter index, register (gazetteer), statistik och tematiska kartor som du behöver.
• Format: tryckt bok kontra digital plattform — överväg mobilitet, sökfunktioner och interaktivitet.

Produktion av atlaser

Att skapa en atlas innebär insamling och bearbetning av geografiska data från kartografi, satellitbilder, flygfotografering och statistiska källor. Kartografer använder symbolik, färgscheman och projektioner för att göra informationen begriplig. Kvalitetskontroller och uppdateringar är viktiga för att säkerställa att kartorna är korrekta och användbara.

Tips för att läsa en atlas

• Starta med teckenförklaringen för att förstå symboler och färger.
• Kontrollera skalan för att bedöma avstånd och storlek.
• Använd indexet för att snabbt hitta platser och koordinater.
• Var medveten om projektionens begränsningar — ytor och former kan vara förvrängda beroende på projektionstyp.

Sammanfattning

En atlas är ett flexibelt verktyg för att förstå rumsliga samband, både i tryckt och digital form. Oavsett om du behöver en översikt över världen, detaljerad lokal information eller teman som klimat och befolkning, finns det atlaser anpassade för olika behov. Digitaliseringen har dessutom öppnat nya möjligheter för interaktiv visualisering, uppdatering och delning av geografisk information.

Sök med bokstav