Kartografi | del av geografi

Kartografi är att göra kartor. Det är en del av geografin. Hur människor gör kartor förändras ständigt. Förr ritades kartor för hand, men i dag görs de flesta tryckta kartor med hjälp av datorer och människor ser vanligtvis kartor på datorskärmar. Någon som gör kartor kallas kartograf.

Att göra en karta kan vara så enkelt som att rita en riktning på en servett eller så komplicerat som att visa ett helt land eller en hel värld. Vem som helst kan göra en karta, men kartografer ägnar sina liv åt att lära sig att göra bättre kartor.

Under många århundraden har kartor vanligtvis ritats noggrant på papper eller pergament. Nu görs de på en dator, vilket gör att de ser snyggare ut och har korrekta bilder.

Det finns två huvudtyper av kartor:

  • Allmänna kartor med en mängd olika funktioner.
  • Tematiska kartor med särskilda teman för särskilda målgrupper.

Allmänna kartor produceras i en serie. Regeringarna producerar dem i större och mindre skala med stor detaljrikedom.

Tematiska kartor är numera mycket vanliga. De är nödvändiga för att visa rumsliga, kulturella och sociala uppgifter.


  En tidig karta: staden Çatalhöyük.  Zoom
En tidig karta: staden Çatalhöyük.  

Världskarta (2004, CIA World Factbook)   Zoom
Världskarta (2004, CIA World Factbook)  

Relaterade sidor

  • Topografi
  • Översikt
  • Index

Beskrivande statistik

Kontinuerliga uppgifter

Centrum

  • Median
  • Läge

Spridning

  • Avvikelse
  • Standardavvikelse
  • Genomsnittlig absolut avvikelse
  • Variationskoefficient
  • Percentil
  • Utbud
  • Interkvartilområde

Form

    • Skewness
    • Kurtosis
    • L-moment

Räkna uppgifter

  • Spridningsindex

Sammanfattande tabeller

Beroende

  • Korrelation mellan Pearson och produktmomentet
  • Rangkorrelation
  • Partiell korrelation
  • Spridningsdiagram

Grafik

  • Stapeldiagram
  • Biplot
  • Box plot
  • Kontrolldiagram
  • Korrelogram
  • Fläktdiagram
  • Skogsplanering
  • Histogram
  • cirkeldiagram
  • Q-Q-ritning
  • Körkort
  • Spridningsdiagram
  • Uppvisning av stjälkar och blad
  • Radarkarta
  • Handlingen för violin

Insamling av uppgifter

Uppläggning av studien

  • Befolkning
  • Statistik
  • Effektstorlek
  • Statistisk styrka
  • Optimal utformning
  • Fastställande av stickprovsstorlek
  • Replikering
  • Saknade uppgifter

Undersökningsmetodik

    • stratifierad
    • kluster

Kontrollerade experiment

Anpassningsbara konstruktioner

  • Anpassad klinisk prövning
  • Upp-och-nedkonstruktioner
  • Stokastisk approximation

Observationsstudier

  • Tvärsnittsstudie
  • Kohortstudie
  • Naturligt experiment
  • Kvasiexperiment

Statistisk inferens

Statistisk teori

  • Befolkning
  • Statistik
  • Sannolikhetsfördelning
  • Provtagningsfördelning
    • Beställningsstatistik
  • Empirisk fördelning
    • Uppskattning av densitet
  • Statistisk modell
    • Modellspecifikation
    • Lp utrymme
  • Parameter
    • plats
    • skala
    • form
    • Sannolikhet (monotont)
    • Familj i platsskala
    • Exponentiell familj
  • Fullständighet
  • Tillräcklighet
  • Statistisk funktionell
    • Bootstrap
    • U
    • V
  • Optimalt beslut
    • Förlustfunktion.
  • Effektivitet
  • Statistiskt avstånd
    • divergens
  • Asymptotik
  • Robusthet

Frekvensbaserad slutsats

Punktuppskattning

  • Uppskattning av ekvationer
    • Maximal sannolikhet
    • Momentmetoden
    • M-estimator
    • Minsta avstånd
  • Skattare utan förförståelse
    • Medelvärde-oberäknad minsta varians
      • Rao-Blackwellization
      • Lehmann-Scheffé-satsen
    • Median utan fördomar
  • Plug-in

Intervallskattning

  • Konfidensintervall
  • Pivot
  • Sannolikhetsintervall
  • Prognosintervall
  • Toleransintervall
  • Återprovtagning
    • Bootstrap
    • Jackknife

Prövning av hypoteser

  • 1- och 2-svansar
  • Effekt
    • Det enhetligt mest kraftfulla testet
  • Permutationstest
    • Randomiseringstest
  • Flerfaldiga jämförelser

Parametriska tester

  • Sannolikhetsförhållande
  • Multiplikator för poäng/avstånd
  • Wald

Särskilda tester

  • Z-test (normal)
  • Studenternas t-test
  • F-test

Passformens kvalitet

  • Chi-kvadrat
  • G-test
  • Kolmogorov-Smirnov
  • Anderson-Darling
  • Lilliefors
  • Jarque-Bera
  • Normalitet (Shapiro-Wilk)
  • Test av sannolikhetsförhållandet
  • Val av modell
    • Korsvalidering
    • AIC
    • BIC

Statistik om rangordning

  • Skylt
    • Provets median
  • Signerad rang (Wilcoxon)
    • Hodges-Lehmann-estimator
  • Rangsumma (Mann-Whitney)
  • Icke-parametrisk anova
    • 1-vägs (Kruskal-Wallis)
    • 2-vägs (Friedman)
    • Beställt alternativ (Jonckheere-Terpstra)

Bayesiansk inferens

  • Bayesiansk sannolikhet
    • tidigare
    • Bakre delen av
  • Trovärdigt intervall
  • Bayes-faktor
  • Bayesiansk skattare
    • Maximal efterföljande skattning
  • Korrelation
  • Regressionsanalys

Korrelation

  • Pearson produkt-moment
  • Partiell korrelation
  • Förväxlingsvariabel
  • Bestämningskoefficient

Regressionsanalys

  • Fel och residualer
  • Validering av regression
  • Modeller med blandade effekter
  • Modeller med simultana ekvationer
  • Multivariata adaptiva regressionssplines (MARS).

Linjär regression

Icke-standardiserade prediktorer

  • Icke linjär regression
  • Icke-parametrisk
  • Semiparametrisk
  • Isotonisk
  • Robust
  • Heteroscedasticitet
  • Homoscedasticitet

Generaliserad linjär modell

  • Exponentialfamiljer
  • Logistiska (Bernoulli) / Binomial / Poisson-regressioner

Fördelning av variansen

  • Variansanalys (ANOVA, anova)
  • Analys av kovarians
  • Multivariat ANOVA
  • Frihetsgrader

Kategorisk / Multivariat / Tidsserier / Överlevnadsanalys

Kategorisk

  • Cohens kappa
  • Beredskapstabell
  • Grafisk modell
  • Log-lineär modell
  • McNemar-test
  • Cochran-Mantel-Haenszel-statistik

Multivariat

  • Regression
  • Manova
  • Huvudsakliga komponenter
  • Kanonisk korrelation
  • Diskriminantanalys
  • Klusteranalys
  • Klassificering
  • Strukturell ekvationsmodell
    • Faktoranalys
  • Multivariata fördelningar
    • Elliptiska fördelningar
      • Normal

Tidsserier

Allmänt

  • Nedbrytning
  • Trend
  • Stationäritet
  • Säsongsanpassning
  • Exponentiell utjämning
  • Samintegration
  • Strukturellt brott
  • Granger-kausalitet

Särskilda tester

  • Dickey-Fuller
  • Johansen
  • Q-statistik (Ljung-Box)
  • Durbin-Watson
  • Breusch-Godfrey

Tidsdomän

  • Autokorrelation (ACF)
    • delvis (PACF)
  • Korskorrelation (XCF)
  • ARMA-modell
  • ARIMA-modell (Box-Jenkins)
  • Autoregressiv betingad heteroskedasticitet (ARCH)
  • Vektorauktoregression (VAR)

Frekvensdomän

  • Skattning av spektraltäthet
  • Fourieranalys
  • Wavelet
  • Sannolikhet för Whittle

Överlevnad

Överlevnadsfunktion

  • Kaplan-Meier-skattare (produktgräns)
  • Modeller för proportionella risker
  • Modell för påskyndad feltid (AFT)
  • Första träningstiden

Riskfunktion

  • Nelson-Aalen-estimator

Test

  • Log-rank-test

Tillämpningar

Biostatistik

Teknisk statistik

  • Kemometri
  • Metoder för teknik
  • Probabilistisk utformning
  • Process-/kvalitetskontroll
  • Tillförlitlighet
  • Identifiering av systemet

Socialstatistik

  • Försäkringsmatematik
  • Folkräkning
  • Brottsstatistik
  • Demografi
  • Ekonometri
  • Jurimetrics
  • Nationalräkenskaper
  • Officiell statistik
  • Befolkningsstatistik
  • Psykometri

Rumslig statistik

  • Kartografi
  • Miljöstatistik
  • Geografiskt informationssystem
  • Geostatistik
  • Kriging


 

Frågor och svar

F: Vad är kartografi?


A: Kartografi är processen att göra kartor.

F: Hur har metoderna för kartframställning förändrats över tid?


S: Förr ritades kartor för hand, men i dag görs de flesta tryckta kartor med hjälp av datorer och människor ser vanligtvis kartor på datorskärmar.

F: Vem gör kartor?


S: En person som gör kartor kallas kartograf. Vem som helst kan göra en karta, men kartografer ägnar sina liv åt att lära sig att göra bättre kartor.

F: Vilka material användes för att göra traditionella kartor av papper eller pergament?


S: Under många århundraden användes papper eller pergament för att noggrant rita upp traditionella kartor av papper eller pergament.

F: Finns det olika typer av kartor?


S: Ja, det finns två huvudtyper av kartor - allmänna och tematiska. Allmänna kartor visar en mängd olika funktioner medan tematiska kartor fokuserar på särskilda teman för specifika målgrupper.

F: Hur detaljerade är de statliga allmänna kartorna i allmän skala och de mindre allmänna kartorna i allmän skala?


S: Regeringar producerar allmänna kartor i större och mindre skala med stor detaljrikedom.

F: Vilket syfte har tematiska kartor? S: Tematiska kartor tjänar till att visa rumsliga, kulturella och sociala uppgifter.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3