Atommassa | massan av en enskild atom av ett kemiskt grundämne
En atommassa (symbol: ma ) är massan av en enskild atom av ett kemiskt grundämne. Den innefattar massan av de tre subatomära partiklar som ingår i en atom: protoner, neutroner och elektroner.
Atomvikten kan uttryckas i gram. Eftersom varje atom har en mycket liten massa är detta dock inte lätt att göra. Istället uttrycks atommassan i enhetliga atommasseenheter (enhetssymbol: u). 1 atommassenhet definieras som 1/12 av massan hos en enda kol-12 atom. 1 u har värdet 1,660 539 066 60(50) × 10 −27kg.
En kol-12 atom har en massa på 12 u. Eftersom elektroner är så lätta kan man säga att massan i en kol-12 atom består av 6 protoner och 6 neutroner. Eftersom protoner och neutroner har nästan exakt samma massa kan man säga att både protoner och neutroner har en massa på ungefär 1 u. Man kan alltså få ett ungefärligt värde på en atoms massa i atommasseenheter genom att räkna ut summan av antalet protoner och antalet neutroner i atomkärnan, vilket kallas masstal. En atoms atommassa ligger vanligtvis inom 0,1 u av masstalet.
Antalet protoner i en atom avgör vilket grundämne den är. De flesta grundämnen i naturen består dock av atomer med olika antal neutroner. En atom av ett grundämne med ett visst antal neutroner kallas isotop. Grundämnet klor har till exempel två vanliga isotoper: klor-35 och klor-37. Båda isotoperna av klor har 17 protoner, men klorin-37 har 20 neutroner, 2 fler neutroner än klorin-35, som har 18 neutroner. Varje isotop har sin egen atommassa, som kallas isotopmassa. När det gäller klor har klor-35 en massa på cirka 35 u och klor-37 cirka 37 u.
Som nämnts ovan bör du notera att atomvikten för en atom inte är samma sak som dess masstal. En atoms masstal (symbol: A) är summan av antalet protoner och antalet neutroner i kärnan. Massetalen är alltid hela tal utan enheter. Dessutom är relativ isotopisk massa inte samma sak som isotopisk massa, och relativ atommassa (även kallad atomvikt) är inte samma sak som atommassa.
Relativ isotopisk massa
En relativ isotopisk massa är massan av en isotop i förhållande till 1/12 av massan av en kol-12 atom. Med andra ord säger en relativ isotopisk massa hur många gånger en isotop av ett grundämne är tyngre än en tolftedel av en kol-12-atom. Ordet relativ i relativ isotopisk massa syftar på denna skalning i förhållande till kol-12. Relativ isotopisk massa liknar isotopisk massa och har exakt samma numeriska värde som isotopisk massa, närhelst isotopisk massa uttrycks i atommasseenheter. Till skillnad från isotopisk massa har dock värden för relativ isotopisk massa inga enheter.
Liksom den relativa isotopmassan är den relativa atommassan (symbol: Ar ) ett förhållande utan enheter. Den relativa atommassan är förhållandet mellan den genomsnittliga massan per atom av ett grundämne från ett givet prov och 1/12 av massan av en kol-12-atom. För att hitta den relativa atommassan för ett prov av ett grundämne skulle någon räkna ut det abundansviktade medelvärdet av de relativa isotopmassorna. För att fortsätta exemplet med klor från ovan, om det finns 75 % klor-35 och 25 % klor-37 i ett klorprov,
Frågor och svar
F: Vad är atommassa?
S: Atommassa (symbol: ma) är massan av en enda atom av ett kemiskt grundämne. Den innefattar massan av de tre subatomära partiklar som ingår i en atom: protoner, neutroner och elektroner.
F: Hur uttrycks atommassan?
S: Atommassan kan uttryckas i gram, men den uttrycks vanligen i enhetliga atommasseenheter (enhetssymbol: u). 1 atommassaenhet definieras som 1/12 av massan av en enda kol-12 atom.
F: Vad har en kol-12 atom för massa?
S: En kol-12 atom har en massa på 12 u.
Fråga: Vad avgör vilket grundämne en atom är?
S: Antalet protoner som en atom har avgör vilket grundämne den är.
F: Vad är isotoper?
S: De flesta grundämnen i naturen består av atomer med olika antal neutroner. En atom av ett grundämne med ett visst antal neutroner kallas isotop.
Fråga: Vad är skillnaden mellan atommassa och dess masstal ?
S: En atoms atommassa ligger vanligtvis inom 0,1 u av masstalet, som representerar det totala antalet protoner och neutroner som finns i kärnan utan någon enhet.
