Atommassa: definition, enheter, masstal, isotoper och skillnad mot atomvikt

Lär dig atommassa, enheter, masstal, isotoper och skillnaden mot atomvikt — enkel, tydlig förklaring med exempel (klor-35/37) för elever och kemientusiaster.

Författare: Leandro Alegsa

15-01-2026 21:40

En atommassa (symbol: m_a) är massan hos en enskild atom av ett kemiskt grundämne. Den innefattar massan av de tre huvudtyperna av subatomära partiklar som ingår i en atom: protoner, neutroner och elektroner. I praktiken bidrar protoner och neutroner (tillsammans kallade nukleoner) med nästan all massa eftersom elektroner är mycket lättare.

Enheter och definition

Atommassan uttrycks vanligtvis i den enhetliga atommasseenheten (enhetssymbol: u), även kallad dalton (Da). 1 atommassenhet definieras som 1/12 av massan hos en enda kol-12 atom. Numeriskt är

1 u = 1,660 539 066 60(50) × 10⁻²⁷ kg.

Eftersom värdet på u är mycket litet uttrycks ofta atomers massor också relativt i förhållande till denna enhet: en kol-12-atom har exakt massan 12 u. I biokemi och molekylärbiologi används oftast enheten Da; 1 Da = 1 u.

Masstal (A) och isotopmassa

Masstalet (symbol: A) är ett heltal som anger summan av antalet protoner och neutroner i atomkärnan. Masstalet har inga enheter. Eftersom protonernas antal (atomnumret Z) bestämmer grundämnet, kan samma grundämne förekomma i flera varianter med olika antal neutroner — dessa kallas isotoper.

Ett exempel är klor, som naturligt förekommer främst som klor‑35 och klor‑37. Båda har 17 protoner (Z = 17), men klor‑35 har 18 neutroner (A = 35) medan klor‑37 har 20 neutroner (A = 37). Varje isotop har en egen exakt atommassa, ofta nära sitt masstal uttryckt i u (t.ex. ≈35 u respektive ≈37 u för dessa isotoper).

Atommassa kontra masstal och relativ atommassa (atomvikt)

Det är viktigt att skilja mellan begreppen:

Masstal (A) — ett heltal (Z + N) som talar om antal nukleoner i kärnan.
Isotopmassa — den faktiska massan hos en viss isotop (i u eller kg). Den skiljer sig något från A på grund av elektroner och bindningsenergi i kärnan.
Relativ atommassa / atomvikt (Ar) — ett dimensionslöst viktat medelvärde av isotopernas massor, där varje isotops bidrag vägs med dess naturliga abundans. Detta värde är det som oftast ges i periodiska systemet och används direkt som molmassa i enheter g/mol.

Med andra ord: masstal anger ett heltalsvärde för nukleoner, medan atommassa och isotopmassa är fysiska massor i u (eller kg) och relativ atommassa är ett genomsnittligt, dimensionslöst tal beroende på isotopsammansättningen.

Varför skiljer sig isotopmassor från masstalet?

Två huvudorsaker gör att isotopmassan inte är exakt lika med masstalet:

Elektronernas massa: En neutral atom innehåller elektroner som bidrar med en liten del av massan (≈0,00055 u per elektron).
Massdefekt och bindningsenergi: kärnans massa är något mindre än summan av massorna hos fria protoner och neutroner. Den saknade massan motsvarar den energi som frigjorts när kärnan bildades — bindningsenergin enligt E=mc². Detta gör att den verkliga isotopmassan är något lägre än ett enkelt räknevärde av nukleoner.

Konversion till molmassa och praktiska samband

En praktisk och viktig relation är att det numeriska värdet på en atoms relativa atommassa (Ar) i enheter u är lika med molmassan i g/mol. Exempel: kol-12 har isotopmassan exakt 12 u och molmassan 12 g/mol. Därför är sambandet mellan u och molmassor centralt för kemiska beräkningar.

Mätning och noggrannhet

Exakta atom- och isotopmassor bestäms med högt upplösande masspektrometri. Många isotopmassor anges med mycket hög precision (många decimaler i u), och värdet för 1 u har också en angiven osäkerhet (se ovan). I praktiken används tabeller över isotopmassor och standardvärden för relativ atommassa vid beräkningar i kemi och fysik.

Sammanfattning

Atommassa är massan av en enskild atom (inklusive elektroner) och anges i u (eller kg).
Masstal (A) är ett heltal som anger antalet protoner + neutroner i kärnan.
Isotopmassa avser massan för en specifik isotop; relativ atommassa (atomvikt) är ett naturligt viktat medel för ett grundämnes isotoper.
1 u = 1,660 539 066 60(50) × 10⁻²⁷ kg och är lika med 1 Da.

Relativ isotopisk massa

En relativ isotopisk massa är massan av en isotop i förhållande till 1/12 av massan av en kol-12 atom. Med andra ord säger en relativ isotopisk massa hur många gånger en isotop av ett grundämne är tyngre än en tolftedel av en kol-12-atom. Ordet relativ i relativ isotopisk massa syftar på denna skalning i förhållande till kol-12. Relativ isotopisk massa liknar isotopisk massa och har exakt samma numeriska värde som isotopisk massa, närhelst isotopisk massa uttrycks i atommasseenheter. Till skillnad från isotopisk massa har dock värden för relativ isotopisk massa inga enheter.

Liksom den relativa isotopmassan är den relativa atommassan (symbol: A_r ) ett förhållande utan enheter. Den relativa atommassan är förhållandet mellan den genomsnittliga massan per atom av ett grundämne från ett givet prov och 1/12 av massan av en kol-12-atom. För att hitta den relativa atommassan för ett prov av ett grundämne skulle någon räkna ut det abundansviktade medelvärdet av de relativa isotopmassorna. För att fortsätta exemplet med klor från ovan, om det finns 75 % klor-35 och 25 % klor-37 i ett klorprov,

A r = ( 35 × 75 ) + ( 37 × 25 ) 100 = ( 2625 ) + ( 925 ) 100 = 3550 100 = 35,5 {\displaystyle A_{r}={\frac {(35\times 75)+(37\times 25)}{100}}={\frac {(2625)+(925)}{100}}={\frac {3550}{100}}=35,5} $A_{r}={\frac {(35\times 75)+(37\times 25)}{100}}={\frac {(2625)+(925)}{100}}={\frac {3550}{100}}=35.5$

Relaterade sidor

Relativ atommassa
Massnummer
Enhet för atommassa

Frågor och svar

F: Vad är atommassa?

S: Atommassa (symbol: ma) är massan av en enda atom av ett kemiskt grundämne. Den innefattar massan av de tre subatomära partiklar som ingår i en atom: protoner, neutroner och elektroner.

F: Hur uttrycks atommassan?

S: Atommassan kan uttryckas i gram, men den uttrycks vanligen i enhetliga atommasseenheter (enhetssymbol: u). 1 atommassaenhet definieras som 1/12 av massan av en enda kol-12 atom.

F: Vad har en kol-12 atom för massa?

S: En kol-12 atom har en massa på 12 u.

Fråga: Vad avgör vilket grundämne en atom är?

S: Antalet protoner som en atom har avgör vilket grundämne den är.

F: Vad är isotoper?

S: De flesta grundämnen i naturen består av atomer med olika antal neutroner. En atom av ett grundämne med ett visst antal neutroner kallas isotop.

Fråga: Vad är skillnaden mellan atommassa och dess masstal ?

S: En atoms atommassa ligger vanligtvis inom 0,1 u av masstalet, som representerar det totala antalet protoner och neutroner som finns i kärnan utan någon enhet.

Sök