Oppositionsstörning (ODD) – symtom, orsaker och behandling

Oppositionellt trotsigt tillstånd är en psykisk störning. Det orsakar ett irriterat och ilsket beteende i minst sex månader, vilket märks i kommunikationen med andra människor. Till skillnad från personer med beteendestörning brukar dock de flesta personer med ODD inte bli aggressiva mot andra människor eller djur, stjäla eller orsaka förstörelse. Personer med ODD argumenterar dock och orsakar ofta problem.

 

Symtom

Symtomen hos personer med oppositionsstörning (ODD) varierar i intensitet men innefattar ofta en ihållande mönster av:

  • Irritabelt och ilsket humör: lättretlighet, ofta irriterad eller arg.
  • Argumenterande och trotsigt beteende: vägrar följa regler eller begäran från vuxna, ifrågasätter auktoriteter ofta.
  • Svek eller provocerande beteende: avsiktligt retar andra eller stör i sociala sammanhang.
  • Skyller ofta på andra: tar sällan ansvar för egna misstag eller beteenden.
  • Hämndlystnad: kan vara elak eller hämndlysten särskilt efter konflikter.

För att ställa diagnos krävs att beteendet pågår under minst sex månader och att det påverkar funktion i relationer, skola eller arbete.

Skillnad mot andra störningar

Det är viktigt att skilja ODD från beteendestörning (conduct disorder) och andra problem. Personer med beteendestörning visar ofta mer allvarliga överträdelser som aggressivitet mot människor eller djur, stöld eller skadegörelse. ODD handlar i första hand om fientlighet, trots och konflikter, inte nödvändigtvis fysisk aggression eller brottsligt beteende.

Orsaker

Det finns sällan en enskild orsak till ODD. Vanliga faktorer som kan bidra är:

  • Genetiska och biologiska faktorer: temperament, impulsivitet och ärftlighet för psykiska tillstånd.
  • Neuropsykiatriska tillstånd: särskilt ADHD förekommer ofta samtidigt och kan förvärra problembeteenden.
  • Familjefaktorer: inkonsekventa gränser, bristande struktur, upprepade konflikter i hemmet eller bristande föräldrastöd.
  • Miljö och stress: svåra livshändelser, separation, missbruk i familjen eller utsatthet för trauma.

Utredning och diagnos

Utredning görs vanligen av barn- och ungdomspsykiatri (BUP) eller andra psykiatriska team för vuxna (beroende på patientens ålder). Den innehåller oftast:

  • Medicinsk och psykiatrisk anamnes samt frågor om familjeförhållanden och skolsituation.
  • Skattningsskalor och strukturerade intervjuer med barnet/ungdomen och föräldrar.
  • Observation i skola eller hem när det är möjligt.
  • Uteslutande av andra orsaker som språksvårigheter, inlärningssvårigheter eller medicinska tillstånd.

Behandling

Behandling syftar till att minska konflikter, förbättra relationer och öka funktionsnivån hemma och i skolan. Vanliga insatser är:

  • Föräldrastöd och föräldrautbildning: till exempel Parent Management Training (PMT) för att lära konsekvent gränssättning, förstärkning av önskat beteende och strategier för att hantera konflikter.
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT): individuell terapi inriktad på impulskontroll, problemlösning och att förändra tanke- och beteendemönster.
  • Familjeterapi: förbättrar kommunikation och samarbete inom familjen.
  • Skolbaserade insatser: tydliga rutiner, anpassningar och samarbete mellan skola och hem.
  • Läkemedel: används inte som förstahandsbehandling för ODD men kan övervägas om det finns samsjuklighet (t.ex. ADHD eller svår ångest/depression) eller vid svåra symtom. Beslut tas av läkare efter noggrann bedömning.

Praktiska råd för föräldrar och närstående

  • Sätt tydliga och konsekventa regler och följ upp konsekvenser direkt och förutsägbart.
  • Fokusera på att förstärka positivt beteende – beröm och belöna det du vill se mer av.
  • Välj strider med omsorg och undvik upptrappning; håll en lugn ton.
  • Samarbeta med skolan för att skapa konsekventa strategier i alla miljöer.
  • Sök stöd i föräldranätverk, kurser eller professionell hjälp tidigt – tidiga insatser ger bättre resultat.

När söka hjälp

Sök professionell hjälp om beteendet varar längre än några månader, påverkar relationer, skolarbetet eller om det finns ökande konflikter och risk för våld. Kontakta skolhälsovård, vårdcentral eller BUP för utredning och stöd.

Prognos

Många förbättras med rätt stöd och behandling. Utan hjälp finns dock risk för kvarstående problem och i vissa fall utveckling mot allvarligare beteendestörningar. Tidig insats, föräldrarbete och skolstöd förbättrar prognosen.

Vanliga samsjukligheter

  • ADHD
  • Ångest och depression
  • Lärande- och språksvårigheter

Om du är osäker på vad som är normalt trots eller tecken på ODD är det klokt att rådfråga skolpsykolog, skolkurator eller primärvård. Tidig kontakt kan leda till snabbare stöd och bättre utfall för barnet eller ungdomen.

Symtom

För att få diagnosen ODD måste personen ha ett beteendemönster som varar i minst sex månader. Minst fyra av dessa åtta symtom måste vara närvarande under den tiden:

  • Bråkar ofta med vuxna
  • Går emot vuxnas önskemål och regler
  • medvetet irriterar andra människor
  • Skyller på andra människor för saker som han har gjort fel
  • Arg och förbittrad på andra människor
  • Hätsk/syftar på hämnd
  • Blir lätt irriterad

Ungefär 10,2 % av alla människor har eller har haft ODD (11,2 % av männen och 9,2 % av kvinnorna). I många fall förvärras detta tillstånd till beteendestörning, som ofta förvärras till antisocial personlighetsstörning. Detta är mer sannolikt hos pojkar än hos flickor, och mer sannolikt om personen också har uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. ODD börjar vanligtvis i barndomen. Det är den vanligaste psykiska störningen hos barn. Det är ovanligt hos vuxna, eftersom den drabbade personen vanligtvis antingen återhämtar sig eller utvecklar ASPD.

ODD är vanligare hos familjemedlemmar till personer som har ODD, CD eller ASPD. Det är vanligare i fattiga stadsområden.

De flesta som har ODD har också andra psykiska störningar, oftast ADHD. Många barn med ODD har problem med alkohol och droger i tonåren och i vuxen ålder.

 

AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3