Paulus epistlar är de brev i Nya testamentet som traditionellt tillskrivs aposteln Paulus. I äldre kristen tradition räknades ofta ett stort antal brev som pauliniska; modern forskning talar vanligen om tretton brev i Paulusbrevet-korpuset och noterar att Hebreerbrevet ibland fogats till denna samling men i dag ofta betraktas som icke-paulinskt.
Översikt och huvuddrag
Breven är främst pastorala och teologiska korrespondenser riktade till lokala församlingar eller enskilda. Vanliga drag är inledande hälsning, tacksägelse, undervisning och råd, praktiska förmaningar (paraenesis) och avslutande hälsningar. De behandlar frågor om dop, rättfärdiggörelse, församlingens ordning, förhållandet mellan judendom och icke-judiska troende samt etiska riktlinjer för vardagsliv och kyrkligt umgänge.
Tema och betydelse
Paulus brev formulerar många centrala tankegångar i kristendomens teologi: läran om tron, nåd, Kristi död och uppståndelse, och församlingens enhet. De har också blivit viktiga källor för kristen teologi och moral, ofta använd i diskussioner om lag och frihet, tro och gärningar samt sociala relationer. I många sammanhang används texterna som vägledning i frågor om etik och kyrkoordning.
Forskare delar pauliniska texter i olika grupper: vissa brev bedöms som autentiskt skrivna av Paulus, medan andra uppvisar skillnader i språk, stil och teologisk ton och därför ofta dateras senare eller tillskrivs efterföljare. Bland de brev som vanligtvis anses vara äkta av många forskare finns Romarbrevet, Första och Andra Korintierbrevet, Galaterbrevet, Filipperbrevet, Första Thessalonikerbrevet och Filemonbrevet. Breven Första Timoteus, Andra Timoteus och Titus kallas ofta pastoralbrev och är särskilt omstridda vad gäller äkthet och datering.
Kanonicitet och ordning
- Romarbrevet
- 1 Korintierbrevet
- 2 Korintierbrevet
- Galaterbrevet
- Efesierbrevet
- Filipperbrevet
- Kolosserbrevet
- 1 Thessalonikerbrevet
- 2 Thessalonikerbrevet
- 1 Timoteusbrevet
- 2 Timoteusbrevet
- Titusbrevet
- Filemonbrevet
- (Hebreerbrevet — ofta uppskilt eller betraktat separat)
Breven tänktes läsas i gudstjänstliga sammanhang och spreds mellan församlingar. De tidigaste av dem, enligt många bedömningar från mitten av 50-talet till mitten av 60-talet e.Kr., räknas till de äldsta bevarade kristna dokumenten och har haft avgörande inverkan på kristen lära, kyrkopraxis och senare teologi.
Betydande frågor kring paulusbreven rör författarskap, datum, kontext och hur väl de representerar Paulus egen teologi. Diskussionen fortsätter i bibelvetenskapen och påverkar såväl historisk förståelse som tolkning i nutida kyrkor och akademiska sammanhang.