Protestantiska reformationen | serie händelser som skedde på 1500-talet i den kristna kyrkan

Orsaker till reformationen

I början av 1500-talet ledde många händelser till den protestantiska reformationen. Övergrepp från prästerna fick människor att börja kritisera den katolska kyrkan. Prästerskapets girighet och skandalösa liv hade skapat en splittring mellan dem och bönderna. Dessutom svarade prästerskapet inte på befolkningens behov, ofta på grund av att de inte talade det lokala språket eller bodde i sitt eget stift. Påvedömet förlorade i prestige.

Splittringen var dock mer en fråga om doktrin än om korruption. De viktigaste punkterna i kritiken var:

• Bibeln trycktes endast på latin. Den trycktes inte på det lokala språket. Tryckningen kontrollerades av kyrkan genom ett censursystem. Den katolska mässan, kyrkans viktigaste religiösa gudstjänst, var också på latin. Detta innebar att folket inte kunde kontrollera om det som prästen sa faktiskt var korrekt.
• Kyrkan sålde biljetter till avlatsbrev (förlåtelse) för pengar. Detta innebar att de rika kunde köpa sig in i himlen medan de fattiga inte kunde göra det - vilket är raka motsatsen till vad som står i Bibeln. (Se Matteusevangeliet 19:24)
• Religiösa poster såldes ofta till den som var villig att betala mest pengar för dem, se Simony. Detta innebar att många präster inte visste tillräckligt mycket om kristendomen. Därför berättade de många olika saker för folket. En del av sakerna hade lite att göra med det som stod skrivet i Bibeln.

År 1515 inledde påven en ny kampanj för att samla in pengar till återuppbyggnaden av Peterskyrkan, en kyrka i Rom. Predikanter kom till Tyskland för att sälja avlatsbrev och lovade att pengarna kunde befria själar från skärselden. Martin Luther, en tysk katolsk munk, tyckte att detta gick för långt. Den 31 oktober 1517 skickade han sina 95 teser till den lokala ärkebiskopen i protest. Det sägs att han spikade upp en kopia på dörren till en kyrka i Wittenberg. Dessa teser, skrivna på latin, var punkter som Luther ville debattera. De flesta av dem gällde de problem som orsakades av försäljningen av avlatsbrev. Luther menade att idén att pengar kunde köpa förlåtelse hindrade människor från att vända sig bort från synder. Han sa att det också fick människor att ge mindre pengar till de fattiga. Luther angrep inte påven. Han skyllde missförhållandena på andra. Trots detta innebar hans idéer att även påven var korrupt. Utan Luthers tillstånd översattes de 95 teserna till tyska och skickades till många platser. Många människor höll med Luther. Den katolska kyrkan försökte stoppa dessa nya idéer, men utan större resultat. Luther betraktades som en fiende till påven, och när han vägrade att ändra sina idéer blev han exkommunicerad (utesluten ur kyrkan). I början hade Luther inte planerat att skilja sig från den katolska kyrkan eller skapa en ny religion, utan han ville reformera den katolska kyrkan.

Konsekvenser

I många länder genomförde de kristna de nödvändiga reformer som Luther tog upp i praktiken. Människor började läsa Bibeln på sitt eget språk, och många kunde själva se hur den katolska kyrkan hade låtit den kristna tron fördärvas. Många som stannade kvar i den katolska kyrkan antog en del av Luthers idéer. Påven återupprättade inkvisitionen för att bekämpa kätteri. Den katolska kyrkan svarade på den protestantiska reformationen med motreformationen. Mellan 1545 och 1563 sammanträdde konciliet i Trent för att besluta vad man skulle göra. Några av de värsta missförhållandena eliminerades men många av de gamla lärorna behölls. Inkvisitionen försökte tvinga människor att hålla fast vid dessa idéer. Eftersom man fann att tvång inte var särskilt framgångsrikt skapade påven nya religiösa ordnar som jesuiterna. Dessa nya religiösa ordnar fick i uppdrag att bekämpa protestantismen genom att utbilda befolkningen till katolicismen. Påven upprättade Index Librorum Prohibitorum, en förteckning över förbjudna böcker. Den hade ett stort inflytande under de första århundradena och upphörde inte förrän på 1960-talet. Den katolska kyrkan använde sig av barockkonst för att beröra de troendes religiösa känsla och få dem att ansluta sig till den katolska religionen.

Förutom konflikten i kyrkorna fick den också politiska konsekvenser. Vanliga människor blev mer öppna för att ifrågasätta sina ledare. År 1524-1525 gjorde miljontals bönder uppror mot adeln i namn av människans jämlikhet inför Gud. Många länder i Europa valde protestantismen som statsreligion och på så sätt delades Europa av religioner. Detta ledde till religionskrig som till exempel de franska religionskrigen. Under en kort tid hade protestanter och katoliker lyckats leva med varandra och med freden i Augsburg 1555. Denna fred erkände den konfessionella uppdelningen av de tyska staterna och gav protestanterna rätt att utöva sin religion.

Effekter på längre sikt

Katolska länder som Spanien och Italien tillät länge inte protestanter att bo där, och protestantiska länder höll katoliker borta. I och med den amerikanska revolutionen började idén om religionsfrihet att spridas. Protestanterna har inflytande i USA och det engelska Kanada. Quebec var en (tidigare fransk) katolsk provins i Kanada. Efter sjuårskriget införde britterna Quebec Act som gav religionsfrihet i Quebec och samtidigt inkluderade Quebec en del av dagens USA, till exempel Ohio och Michigan, i Quebec. Katoliker beviljades religionsfrihet i dessa områden. Protestantiska kolonister såg detta som en av de oacceptabla lagarna. Under senare århundraden etablerades många protestantiska kyrkor i provinsen Quebec. Många katolska kyrkor startade i Ohio och Michigan. Så småningom tillät de flesta kristna länder viss religionsfrihet.

Kyrkor baserade på reformationens idéer har blivit många olika former, särskilt i historiskt sett protestantiska länder. Till och med i stora delar av Latinamerika, som historiskt sett är katolskt, har de evangeliska kyrkorna, som följer många av de protestantiska idéerna, expanderat kraftigt. På 1900-talet hade vissa länder fortfarande statskyrkor, men tillät också full religionsfrihet. I dessa länder har konflikterna mellan protestantiska och katolska kristna blivit mindre viktiga. De måste arbeta tillsammans för att möta ett mer sekulariserat samhälle. År 2016 prisade påven Franciskus Luther i en bönegudstjänst till minne av 500-årsdagen av reformationen. I sin tur har vissa protestantiska kyrkor anammat vissa katolska gudstjänsttraditioner, och andra har berömt dem för deras ställningstagande i sociala frågor.

Relaterade sidor

• Protestantism