Österrikisk-bayerska språket | en stor grupp av övre tyska varieteter
Bayerska (även känd som österrikisk-bayerska; tyska: Bairisch [ˈbaɪ̯ʁɪʃ] (
lyssna)) är en stor grupp av övre tyska varieteter. De kallas "övre" eftersom de talas i Schweiz, Österrike och södra Tyskland, som är bergiga. Liksom standardtyska är österrikisk-bayerska ett högtyskt språk, men de är inte samma språk. Austro-bayerska och standardtyska har dock påverkat varandra och de allra flesta som talar austro-bayerska talar också standardtyska. Det finns fler varianter av bayerska. Dessa varianter är centralbayerska, sydbayerska och nordbayerska.
Austrobayerska används också för att hänvisa till den dialektgrupp som omfattar den österbayerska dialekten som diskuteras här, samt de tyska dialekterna cimbrian, hutterit-tyska och mócheno i Tyskland.
Historia och ursprung
Det österrikisk-bayriska språket har sitt ursprung i den germanska stammen Bavarii, som upprättade ett stamhertigdöme som täckte stora delar av dagens Bayern och en del av Österrike under tidig medeltid och som så småningom underkuvades av Karl den store. De vandrade dock successivt ner längs Donau och in i Alperna till alla de områden där österrikisk-bayerska dialekter talas.
På tyska brukar man skilja mellan "bairisch" (som syftar på språket) och "bayerisch" (som syftar på delstaten Bayern och som används i BMW:s namn). På grund av kung Ludvig I:s passion för allt som är grekiskt stavas Bayern i dag på tyska, medan det språk som talas där har behållit sin ursprungliga stavning "Bairisch" - notera I:et mot det grekiska Y:et.
Regioner där man talar bayerska
- i Bayern:
- i Oberbayern
- i Niederbayern
- i Oberpfalz
- i Österrike:
- i alla delar av landet utom i delstaten Vorarlberg och i delar av Reutte-distriktet i Tyrolen, där en alemannisk dialekt talas.
- i Schweiz:
- i byn Samnaun i Graubünden.
- i Italien:
- i hela provinsen Sydtyrolen och av små tysktalande grupper i Trento, Veneto (cimbriskt språk) och Friuli.
- i Ungern:
- staden Sopron (Ödenburg) är officiellt tvåspråkig.
Tvåtoner
| Diphthong | Exempel | Standardtyska | Diphthong | Exempel | Standardtyska |
| ea | i hea (henne) | ich höre | ei | nei | ny |
| oa | i woaß | jag vet | åi, oi | fåin, foin | fallna |
| ia | d'Liab | die Liebe | öi, äi | schnöi, schnäi | snabbt |
| ua | i dua | ich tue | ui | i fui | ich fühle |
| au | i schau | ich schaue | ou | Doud | Tod |
Konsonanter
| Labial |
| Palatalt | Velar | Glottal | ||
| Nasal | m | n | ŋ | |||
| Stoppa | p b | t d | k ɡ | (ʔ) | ||
| p͡f | t͡s | t͡ʃ | ||||
| Frikativ | f v | s | ʃ | (ç) | x | h |
| Trill | r | |||||
| Närmare | l | j |
Anteckningar:
- Fonemet /h/ realiseras ofta som [ç] eller [x] ordinternt och realiseras som [h] ordinitialt.
- Intervokaliska /s/ kan röstas till [z].
- Ett trilljud /r/ kan också realiseras som ett knackljud [ɾ].
- Intervokala /v/ eller /w/-ljud kan realiseras som [ʋ] eller [β, w].
- Vissa dialekter, som den bayerska dialekten i Sydtyrolen, använder /k/ som en affrikat [k͡x] ord-initialt och före /m, n, l, r/, vilket är en utvidgning av den högtyska konsonantförskjutningen till att även omfatta velära konsonanter.
Vokaler
| Framsida | Centralt | Tillbaka | |||
| oavrundad | avrundad | ||||
| Stäng | i | y | u | ||
| Nästan nära | ɪ | ʏ | ʊ | ||
| Nära-mellan | e | ø | (ə) | o | |
| Öppen-mid | ɛ | œ | (ɐ) | ɔ | |
| Öppna | (æ) | a | (ɑ) | ɒ | |
Exempel på bayerska och österrikiska
| 's Bóarische är en Grubbm fő Dialektt im Siin fåm dætschn Shbroochråm. | |
| 's Bóarische är en Grubbm fő Dialektt im Siin fóm daitschn Shproochraum. | |
| Jiddisch | בײַריש איז אַ גרופּע פֿון דיאַלעקטן אין דרום פֿון דײַטשיש שפּראַך-קאָנטינום Bairish iz a grupe fin dialektn in durem fin daitshish shprakh-kontinuum. |
| Tyska | Das Bairische ist eine Gruppe von Dialekten im Süden des deutschen Sprachraumes. |
| Engelska | Bayerska är en grupp dialekter i södra delen av den tyska språkområdet. |
| Sérawas*/Zéas/D'Ere/Griass Di/Griass Gód, i bĩ da Beeder und kumm/kimm fõ Minchn/Minicha. | |
| Sérwus/Habedéare/Griass Di/Griass Gód, i bin/bĩ da Peeder und kimm fő Minga/Minka. | |
| Jiddisch | שלום-עליכם, איך בין פּיטר און קום אױס מינכן Shulem aleikhm, akh bin Piter in kim oys Minkhn. |
| Standardtyska | Hallo/Servus/Grüß dich, ich bin Peter und komme aus München. |
| Engelska | Hej, jag heter Peter och kommer från München. |
| D'Lisa/'s-Liasl hod sé an Haxn bróchn/brócha. | |
| D'Lisa/As Liasal hod sé an Hax brócha. | |
| Jiddisch | ליסע/ליסל האָט זיך איר/דאָס/אַ בײן געבראָכן Lise/Lisl hot zikh ir/dus/a beyn gebrokhn. |
| Standardtyska | Lisa hat sich das Bein gebrochen. |
| Engelska | Lisa bröt/har brutit sitt ben. |
| Jag ho(b)/hã/hoo a Göd/Goid gfundn/gfunna. | |
| Jag ho(b) en Gejd/Goid/Göld gfuna. | |
| Jiddisch | איך האָב (עפּעס (אַ ביסל)) געלט געפֿונען Akh hob (epes (a bisl)) gelt gefinen |
| Standardtyska | Ich habe Geld gefunden. |
| Engelska | Jag (har) hittat pengar. |
Frågor och svar
F: Vad är bayerska?
A: Bayerska (även känd som österbayerska) är en stor grupp av övre tyska varieteter som talas i Schweiz, Österrike och södra Tyskland.
F: Hur skiljer den sig från standardtyska?
S: Även om båda är högtyska språk är de inte samma språk. Austro-bayerska och standardtyska har dock påverkat varandra och den stora majoriteten av de som talar österbayerska talar också standardtyska.
F: Vilka är varianterna av bayerska?
S: Varianter av bayerska är centralbayerska, sydbayerska och nordbayerska.
F: Används Austro-Bavarian endast för att hänvisa till denna dialektgrupp?
S: Nej, österrikisk-bayerska används också för att hänvisa till den dialektgrupp som omfattar de tyska dialekterna cimbrian, hutterit-tyska och mَcheno i Tyskland.
