Graubünden

Geografi

Kantonens yta är 7 105 km². Endast en tredjedel av denna mark används för jordbruk. Skogarna täcker 20 % av den totala ytan. Kantonen har många berg som utgör högländerna i Rhens och Inns floddalar. Många av dess natursköna områden ingår i den schweiziska nationalparken eller Ela-naturparken.

Det finns många viktiga toppar i Grison Alperna, bland annat Tödi på 3 614 meter och den högsta toppen Piz Bernina på 4 049 meter. Många av bergskedjorna har enorma glaciärer, till exempel vid Adula, Albula, Silvretta, Bernina, Bregaglia och Rätikon. Bergskedjorna i det centrala området innehåller många av de djupaste dalgångarna i Schweiz.

Kantonen gränsar i norr till Liechtenstein, i norr och öster till Österrike, i söder till Italien, i nordväst till kantonen St Gallen, i väster till Glarus och kantonen Uri och i sydväst till Ticino. Huvudstaden är Chur. Davos och St Moritz är världsberömda semesterorter och finns i detta område.

Historia

De flesta av kantonens områden var en gång i tiden en del av den romerska provinsen Raetia, som grundades 15 f.Kr. Området var senare en del av territorierna i stiftet i Chur.

År 1367 grundades förbundet för Guds hus mot biskopen av Chur. Detta följdes av bildandet av det grå förbundet, ibland kallat Oberbund, år 1395 i övre Rhendalen. Namnet Grey League härrör från de hemslöjdade grå kläderna som folket bar. Namnet på detta förbund gav senare namn åt kantonen Graubünden.

Det första steget mot att ge kantonen namnet Graubünden var när de tio jurisdiktionernas förbund allierade sig med Guds hus-förbundet 1450. År 1471 allierade sig de två ligorna med det grå förbundet. Detta innebar att ligorna allierade sig med det schweiziska förbundet. Habsburgarna besegrades vid Calven Gorge och Dornach, vilket bidrog till att det schweiziska förbundet och de allierade ligorna i kantonen Grisons erkändes.

De sista spåren av biskopens jurisdiktion i Chur avskaffades 1526. Mussokriget 1520 drev de tre ligorna närmare det schweiziska förbundet. Länderna i kantonen Graubünden var en del av Helvetiska republiken, men den "eviga allierade" till Schweiz blev en kanton 1803. Kantonens konstitution är från 1892.

De tre ursprungliga ligornas vapen ingår nu alla i kantonens vapen.

Privatbilar blev tillåtna i kantonen Graubünden först efter flera omröstningar 1926.

Kultur

Graubünden är känt för en delikatess med torkat nötkött som kallas Bündnerfleisch och för en paj med nötter och honung som kallas Bündner Nusstorte. En annan specialitet, som främst tillverkas i den västra delen av Grison, är Capuns, en mättande måltid av pasta och lite kött, som rullas in i mangoldblad och slutligen bakas som en gratäng med ost.

Ekonomi

Jordbruk och turism utgör den största delen av kantonens ekonomi. Jordbruket kombinerar skog och bergsbete på sommaren, främst nötkött men även får och getter. Turismen finns över hela kantonen, främst kring städerna Davos/Arosa, Flims och St Moritz/Pontresina, som är viktiga både vinter och sommar. Det finns ett stort antal andra orter som folk som besöker landet kan åka till i kantonen.

Det finns vinproduktion runt huvudstaden Chur. Chur är också centrum för industrin. I de södra dalarna Mesolcina/Misox och Poschiavo odlas majs och kastanjer.

Demografi

De språk som talas i Graubünden är tyska i nordväst, romani i Engadin och runt Disentis/Mustér och standarditalienska i dalarna Mesolcina/Misox, Calanca, Val Bregaglia och Poschiavo.

De viktigaste religionerna är protestantism och katolicism. Båda är välrepresenterade i kantonen, med romersk-katoliker i liten majoritet.

Distrikt

Graubünden är indelat i 11 distrikt:

• Albula
• Bernina
• Hinterrhein
• Imboden
• Värdshus
• Landquart
• Maloja
• Moesa
• Plessur
• Davos
• Surselva

Kommuner

Det finns 209 kommuner i Graubünden (april 2004):