Graubünden: Schweiz största alpkanton – natur, kultur och turism
Upptäck Graubünden: Schweiz största alpkanton — storslagen natur, rik kultur och framstående turism. Reseguide till vandring, skidåkning och lokala traditioner.
Titeln på denna artikel innehåller tecknet ü. Om det inte är tillgängligt eller inte önskvärt kan namnet skrivas Graubuenden.
Graubünden är den största och ligger längst österut av Schweiz kantoner. Namnet betyder "grå union" på tyska och kantonen ligger helt och hållet i Alperna. I Schweiz är den värd för ett av de största antalen turister varje år, tack vare sina stora vinter- och sommarresorter, stora nationalparker och spektakulära alpina järnvägar.
Geografi och natur
Graubünden täcker en stor del av de östra schweiziska Alperna och är kantonens högsta bergsområde. Bland de mest kända topparna finns Piz Bernina (4 049 m), det högsta berget i de östra Alperna. Flera viktiga alpraviner och floder har sina källor här, bland annat olika bifloder som bildar Rhen. Området har stora variationer i landskap — från höga glaciärer och alptoppar till gröna dalgångar och skogsbeklädda sluttningar.
Språk och kultur
Graubünden är unikt i Schweiz genom att tre språk är officiella i kantonen: tyska, romansh (rumantsch) och italienska. Romansh är ett rätromanskt språk med djupa lokala traditioner och dialekter, särskilt i dalarna i Engadin och Surselva. Kulturarvet syns i arkitektur, lokala högtider och kök — typiska specialiteter är bland annat Bündnerfleisch, Capuns, Maluns och olika korvar som salsiz.
Städer och orter
Huvudorten är Chur, som ofta anges som en av Europas äldsta städer och fungerar som trafik- och administrationscentrum. Kända orter för turism och vintersport är bland andra St. Moritz, Davos, Arosa, Lenzerheide och Scuol. St. Moritz har länge varit en symbol för exklusiv alpturism och Davos är värd för internationella evenemang, inklusive World Economic Forum.
Turism och aktiviteter
- Vintersport: världenklassiga skidorter, längdskidåkning, snowboard, skidskola och evenemang som skidtävlingar.
- Sommaraktiviteter: vandring, alpklättring, mountainbike, ridning och fiske i fjällsjöar.
- Naturnära upplevelser: Swiss National Park — Schweiz enda nationalpark — erbjuder möjligheter att uppleva alpine ekosystem och vilda djur i skyddade områden.
- Termalbad: t.ex. Therme Vals (ritad av Peter Zumthor) är en känd modern spaanläggning byggd i lokal sten.
- Sceniska tågresor: Rhaetian Railway (RhB) och linjer som Bernina Express och delar av Glacier Express ger spektakulära vyer; Albula- och Berninalinjen finns med på UNESCO:s världsarvslista.
Transport
Tåg och vägar förbinder Graubünden väl med resten av Schweiz och grannländerna. De alpina passvägarna (t.ex. Julier, Albula, Bernina, San Bernardino, Flüela och Maloja) ger bilister och cyklister fantastiska rutter, medan järnvägen erbjuder både regionala förbindelser och internationellt kända turistlinjer. Närmaste större flygplatser är Zurich och Milano; vidare transport sker ofta med tåg eller bil.
Ekonomi och hållbarhet
Turism är en hörnsten i kantonens ekonomi, men även jordbruk (särskilt bergsbete och småskalig produktion), skogsbruk, vattenkraft och hantverk spelar viktiga roller. Det finns ett starkt fokus på natur- och miljöskydd, inte minst i och omkring nationalparken där bevarandeåtgärder och hållbar turism prioriteras.
Praktiska tips för besökare
- Bästa tiden beror på aktivitet: vinter för skidsäsongen (dec–apr), sommar för vandring och cykling (jun–sep).
- Vädret i bergen kan ändras snabbt — ta med lager-på-lager-kläder och ordentliga skor.
- Respektera lokala regler i skyddade områden och nationalparker för att bevara naturen.
- Om du är intresserad av kultur, kolla lokala evenemangskalendrar för marknader, musikfestivaler och traditionella fester där både romansh- och tysktalande kulturer möts.
Graubünden är ett mångfacetterat resmål med dramatisk natur, levande språk- och kulturtraditioner samt utmärkta möjligheter för både aktiv semester och avkoppling i alpina omgivningar.

Chur, huvudstad i Graubünden, syns i väster och Rhendalen i väster.
Geografi
Kantonens yta är 7 105 km². Endast en tredjedel av denna mark används för jordbruk. Skogarna täcker 20 % av den totala ytan. Kantonen har många berg som utgör högländerna i Rhens och Inns floddalar. Många av dess natursköna områden ingår i den schweiziska nationalparken eller Ela-naturparken.
Det finns många viktiga toppar i Grison Alperna, bland annat Tödi på 3 614 meter och den högsta toppen Piz Bernina på 4 049 meter. Många av bergskedjorna har enorma glaciärer, till exempel vid Adula, Albula, Silvretta, Bernina, Bregaglia och Rätikon. Bergskedjorna i det centrala området innehåller många av de djupaste dalgångarna i Schweiz.
Kantonen gränsar i norr till Liechtenstein, i norr och öster till Österrike, i söder till Italien, i nordväst till kantonen St Gallen, i väster till Glarus och kantonen Uri och i sydväst till Ticino. Huvudstaden är Chur. Davos och St Moritz är världsberömda semesterorter och finns i detta område.
Historia
De flesta av kantonens områden var en gång i tiden en del av den romerska provinsen Raetia, som grundades 15 f.Kr. Området var senare en del av territorierna i stiftet i Chur.
År 1367 grundades förbundet för Guds hus mot biskopen av Chur. Detta följdes av bildandet av det grå förbundet, ibland kallat Oberbund, år 1395 i övre Rhendalen. Namnet Grey League härrör från de hemslöjdade grå kläderna som folket bar. Namnet på detta förbund gav senare namn åt kantonen Graubünden.
Det första steget mot att ge kantonen namnet Graubünden var när de tio jurisdiktionernas förbund allierade sig med Guds hus-förbundet 1450. År 1471 allierade sig de två ligorna med det grå förbundet. Detta innebar att ligorna allierade sig med det schweiziska förbundet. Habsburgarna besegrades vid Calven Gorge och Dornach, vilket bidrog till att det schweiziska förbundet och de allierade ligorna i kantonen Grisons erkändes.
De sista spåren av biskopens jurisdiktion i Chur avskaffades 1526. Mussokriget 1520 drev de tre ligorna närmare det schweiziska förbundet. Länderna i kantonen Graubünden var en del av Helvetiska republiken, men den "eviga allierade" till Schweiz blev en kanton 1803. Kantonens konstitution är från 1892.
De tre ursprungliga ligornas vapen ingår nu alla i kantonens vapen.
Privatbilar blev tillåtna i kantonen Graubünden först efter flera omröstningar 1926.
Kultur
Graubünden är känt för en delikatess med torkat nötkött som kallas Bündnerfleisch och för en paj med nötter och honung som kallas Bündner Nusstorte. En annan specialitet, som främst tillverkas i den västra delen av Grison, är Capuns, en mättande måltid av pasta och lite kött, som rullas in i mangoldblad och slutligen bakas som en gratäng med ost.
Ekonomi
Jordbruk och turism utgör den största delen av kantonens ekonomi. Jordbruket kombinerar skog och bergsbete på sommaren, främst nötkött men även får och getter. Turismen finns över hela kantonen, främst kring städerna Davos/Arosa, Flims och St Moritz/Pontresina, som är viktiga både vinter och sommar. Det finns ett stort antal andra orter som folk som besöker landet kan åka till i kantonen.
Det finns vinproduktion runt huvudstaden Chur. Chur är också centrum för industrin. I de södra dalarna Mesolcina/Misox och Poschiavo odlas majs och kastanjer.
Demografi
De språk som talas i Graubünden är tyska i nordväst, romani i Engadin och runt Disentis/Mustér och standarditalienska i dalarna Mesolcina/Misox, Calanca, Val Bregaglia och Poschiavo.
De viktigaste religionerna är protestantism och katolicism. Båda är välrepresenterade i kantonen, med romersk-katoliker i liten majoritet.
Distrikt
Graubünden är indelat i 11 distrikt:
- Albula
- Bernina
- Hinterrhein
- Imboden
- Värdshus
- Landquart
- Maloja
- Moesa
- Plessur
- Davos
- Surselva
Kommuner
Det finns 209 kommuner i Graubünden (april 2004):
|
|
|
Sök