Växtförädling
Växtförädling är konsten och vetenskapen att förändra växters egenskaper för att skapa önskade egenskaper. Växtförädling kan göras med många olika tekniker. Växter med önskvärda egenskaper för förökning kan väljas ut. Mer komplexa molekylära tekniker är också möjliga (se cultigen och cultivar).
Växtförädling har bedrivits i tusentals år, nästan sedan början av den mänskliga civilisationen. Det görs nu över hela världen av trädgårdsmästare och jordbrukare, eller av professionella växtförädlare som är anställda av statliga institutioner, universitet, branschorganisationer för specifika grödor eller forskningscentra.
Internationella utvecklingsorgan anser att det är viktigt att förädla nya grödor för att förhindra svält. Nya sorter utvecklas. De ger högre avkastning, är motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar, är torktåliga eller anpassade till olika miljöer och odlingsförhållanden.
Yecoro-vetet (till höger) är känsligt för salthalt, men plantor som är resultatet av en hybridkorsning med sorten W4910 (till vänster) visar större tolerans mot hög salthalt.
Gartons katalog från 1902
Historia
Växtförädling började med domesticeringen av de första jordbruksväxterna, en praxis som går 9 000-11 000 år tillbaka i tiden. De första jordbrukarna valde helt enkelt ut matväxter med vissa önskvärda egenskaper och använde dessa som stamfäder för efterföljande generationer, vilket ledde till att värdefulla egenskaper ackumulerades med tiden.
Gregor Mendels experiment med hybridisering av växter ledde till att han fastställde lagar om arv. När detta arbete blev välkänt utgjorde det grunden för den nya vetenskapen genetik, som stimulerade forskning av många växtforskare som ville förbättra växtproduktionen genom växtförädling.
Modern växtförädling är tillämpad genetik, men dess vetenskapliga grund är bredare och omfattar molekylärbiologi, cytologi, systematik, fysiologi, patologi, entomologi, kemi och statistik (biometri). Den har också utvecklat sin egen teknik.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är växtförädling?
S: Växtförädling är processen att modifiera växters egenskaper för att producera önskade egenskaper.
F: Hur kan växtförädling göras?
S: Växtförädling kan ske genom att man väljer ut växter med önskvärda egenskaper för förökning eller genom att man använder mer komplexa molekylära tekniker som kultigen och kultivar.
F: Hur länge har växtförädling bedrivits?
S: Växtförädling har bedrivits i tusentals år, nästan ända sedan den mänskliga civilisationen började.
F: Vem arbetar med växtförädling?
S: Växtförädling bedrivs nu över hela världen av trädgårdsmästare, jordbrukare och professionella växtförädlare anställda av statliga institutioner, universitet, grödspecifika branschorganisationer eller forskningscentra.
F: Varför är det viktigt att odla nya grödor?
S: Internationella utvecklingsorgan anser att förädling av nya grödor är viktigt för att förhindra hungersnöd. Nya sorter är mer högavkastande, motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar, torktåliga eller anpassade till olika miljöer och odlingsförhållanden.
F: Vilka är målen med växtförädling?
S: Målet med växtförädling är att producera växter med önskvärda egenskaper för förökning, eller att utveckla nya sorter som är mer högavkastande, motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar, torktåliga eller anpassade till olika miljöer och odlingsförhållanden.
F: Hur kan växtförädling bidra till att förhindra hungersnöd?
S: Växtförädling kan bidra till att förhindra hungersnöd genom att utveckla nya växtsorter som är mer högavkastande, motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar, torktåliga eller anpassade till olika miljöer och odlingsförhållanden.
