Genetiskt modifierade livsmedel (GMO) – definition, exempel och användning

Upptäck vad genetiskt modifierade livsmedel (GMO) är — definition, vanliga exempel som majs och soja, användningar, fördelar och risker i moderna grödor.

Författare: Leandro Alegsa

Genetiskt modifierade livsmedel är livsmedel som har producerats med hjälp av organismer som har modifierats genetiskt (genetiskt modifierade organismer). Genetiskt modifierade livsmedel innehåller genetiskt modifierade organismer. Vanliga exempel är majs, sojabönor, bomull och raps. Det första genetiskt modifierade livsmedelsdjuret som godkänts för försäljning är lax.

Den kommersiella försäljningen av genetiskt modifierade livsmedel började 1994, när Calgene först marknadsförde sin tomat med fördröjd mognad. Genetiskt modifierade livsmedel är bland annat sojabönor, majs, raps, ris och bomullsfröolja. De tillgängliga och framtida grödorna har bland annat egenskaper som resistens mot herbicider, insekter, virus och svampar, produktion av extra näringsämnen, snabbare tillväxt eller något annat fördelaktigt syfte. Genetiskt modifierade djur har också utvecklats experimentellt.

Det pågår forskning om bakterier som kan påskynda osttillverkningen. Genetiskt modifierad jäst skulle kunna användas för att göra öl med färre kalorier.


 

Användning och vanliga egenskaper

Genetiskt modifierade grödor har utvecklats för flera ändamål. Vanliga egenskaper är:

  • Resistens mot skadeinsekter – exempelvis Bt-teknik som ger växter ett inbyggt skydd mot vissa insekter.
  • Herbicidresistens – gör att odlare kan bekämpa ogräs med specifika medel utan att skada grödan.
  • Sjukdoms- och virusresistens – minskar förluster orsakade av patogener.
  • Näringsberikning – exempelvis grödor med ökat innehåll av vitaminer eller andra näringsämnen (t.ex. Golden Rice som är framtagen för att ge mer betakaroten).
  • Förbättrad hållbarhet och livsmedelskvalitet – t.ex. fördröjd mognad eller minskad mörning.

Metoder för genetisk modifiering

Genetisk modifiering kan ske på flera sätt. Traditionella metoder har inneburit insättning av gener från andra arter (transgenesis), men nya tekniker som genuppsättning med CRISPR/Cas gör det möjligt att snabba och mer precist ändra en organisms eget DNA. Övriga metoder inkluderar cisgenesis (gener från samma art), RNA-interferens (för att stänga av gener) och olika vektorer för genleverans.

Exempel på tillämpningar utanför odling

Förutom grödor används genetiskt modifierade mikroorganismer och enzymer i livsmedelsproduktion och industri:

  • Bakterier och enzymer för fermentering och osttillverkning (se kopplingar ovan till bakterier och osttillverkningen).
  • Genmodifierad jäst som skulle kunna bidra till nya egenskaper i öl, till exempel lågkalorialternativ (färre kalorier).
  • Produktion av ingredienser och tillsatser via syntetisk biologi, där mikroorganismer får producera vitaminer, sötningsmedel eller aromämnen.
  • Genetiskt modifierade djur för livsmedelsproduktion – ett exempel är den godkända avelslaxen (se ovan).

Säkerhet, miljö och reglering

Innan genetiskt modifierade livsmedel får säljas genomgår de omfattande riskbedömningar. Bedömningen inkluderar bland annat:

  • Livsmedelssäkerhet: test för toxikologi och allergenicitet samt näringsprofil.
  • Miljörisker: risken för spridning av modifierade gener till vilda släktingar (genflöde), påverkan på icke-målorganismer och ekosystemeffekter.
  • Hantering av resistensutveckling hos skadedjur eller ogräs.

Regelverket skiljer sig mellan regioner. I EU är reglerna relativt strikta och kräver godkännande och märkning; ett välkänt krav är att produkter med mer än 0,9 % avsiktligt eller oavsiktligt tillsatt GMO normalt ska märkas. I andra områden, som USA, granskas och godkänns GMO av flera myndigheter (t.ex. FDA, USDA och EPA) och särskilda märkningsregler gäller. Det finns också internationella avtal och standarder som påverkar handel och spårbarhet.

Detektion och spårbarhet

För att kunna kontrollera och märka livsmedel används analysmetoder som PCR (för att upptäcka specifika DNA-sekvenser) och immunologiska tester (t.ex. ELISA). Spårbarhet i leverantörskedjan är viktigt för att kunna följa upp och dokumentera användning av genetiskt modifierade ingredienser.

Debatt och samhällsperspektiv

GMO-frågor väcker både tekniska och etiska diskussioner. Argument för inkluderar ökade skördar, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, förbättrad näringsinnehåll och möjligheter att anpassa jordbruk till klimatförändringar. Kritiker pekar på miljörisker, patent och företagskontroll över fröer, socioekonomiska effekter på småbrukare samt osäkerhet kring långtidseffekter. Forskarsamhället och flera internationella organisationer menar att redan godkända GM-produkter är säkra att äta, samtidigt som man ofta framhåller behovet av fortsatt övervakning och transparens.

Framtiden

Nyare tekniker som genredigering öppnar för snabbare, mer precisa förändringar och kan göra det enklare att utveckla grödor som tål torka, salta jordar eller nya sjukdomar. Samtidigt kommer regelverk, konsumentacceptans och etiska överväganden att påverka hur snabbt och i vilken omfattning dessa innovationer används i livsmedelsproduktionen.

Förordning

Regeringarnas tillvägagångssätt för att bedöma och hantera utveckling och utsättning av genetiskt modifierade organismer (GMO) varierar från land till land. Några av de mest påtagliga skillnaderna finns mellan USA och Europa.

USA:s regleringspolitik är den samordnade ramen för reglering av bioteknik. Denna politik har tre huvudprinciper:

  1. Storbritanniens politik kommer att fokusera på produkten av genetisk modifiering (GM), inte på själva processen.
  2. Endast reglering som grundas på verifierbara vetenskapliga risker kommer att tolereras, och
  3. GM-produkter är tillräckligt lika befintliga produkter för att de befintliga lagarna ska räcka för att granska produkterna.

Europeiska unionen har de strängaste reglerna för genetiskt modifierade organismer i världen. Alla genetiskt modifierade organismer och bestrålade livsmedel betraktas som "nya livsmedel" och är föremål för en omfattande, vetenskapligt grundad livsmedelsutvärdering från fall till fall av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Kriterierna för godkännande har fyra breda kategorier: "Säkerhet, valfrihet, märkning och spårbarhet.

Många forskare anser dock att de nuvarande studierna inte är tillräckligt bra för att man ska kunna vara säker på att genetiskt modifierade livsmedel är säkra.

Märkning

En av de viktigaste frågorna är om genetiskt modifierade produkter ska märkas. En undersökning av frivillig märkning i Sydafrika visade att 31 % av de produkter som märktes som GMO-fria hade ett innehåll av genetiskt modifierade organismer på över 1,0 %.

I Kanada och USA är det frivilligt att märka genetiskt modifierade livsmedel. I Europa måste alla livsmedel (inklusive bearbetade livsmedel) eller djurfoder som innehåller mer än 0,9 % godkända genetiskt modifierade organismer märkas.

Japan, Malaysia, Nya Zeeland och Australien kräver märkning så att människor kan välja mellan livsmedel med genetiskt modifierat, vanligt eller ekologiskt ursprung.



 

Exempel

Den största delen av den vegetabiliska olja som används i USA produceras av genetiskt modifierade grödor. Vegetabilisk olja säljs direkt till konsumenterna som matolja, margarin och shortening och används i färdiglagad mat.

När det gäller sojabönor är cirka 95 procent av den amerikanska skörden genetiskt modifierad, och cirka 85 procent av världens sojabönskörd förädlas till sojamjöl och vegetabilisk olja. Huvuddelen av sojabönorna odlas för oljeproduktion, och det proteinrika, avfettade och "rostade" sojamjölet används som foder till lantbruksdjur och hundfoder. 98 % av USA:s sojabönsskörd används för att utfodra lantbrukets djur. En mindre andel av sojabönorna används direkt till människoföda.

Potatisbrand

Forskare har tagit fram genetiskt modifierad potatis som är motståndskraftig mot potatisbrand. Denna sjukdom orsakade den irländska potatissvälten på 1840-talet. Det krävs ett godkännande från EU innan denna genetiskt modifierade gröda kan odlas kommersiellt.



 Sojabönor: De flesta sojabönor som används i USA är genetiskt modifierade.  Zoom
Sojabönor: De flesta sojabönor som används i USA är genetiskt modifierade.  

Andra källor

  • Förteckning över godkända genetiskt modifierade växter
  • Sheldon Krimsky: Ett illusoriskt samförstånd bakom hälsobedömningen av GMO

Myndighetskontroll: Nationella bibliotek Edit this at Wikidata

  • Tyskland
  • Förenta staterna
  • Japan
  • Tjeckien
 

Frågor och svar

F: Vad är genetiskt modifierade livsmedel?


S: Genetiskt modifierade livsmedel (GM-livsmedel) är livsmedel som har producerats med hjälp av organismer som har modifierats genetiskt (GM-organismer). Genetiskt modifierade livsmedel innehåller genetiskt modifierade organismer.

F: Vilka är några exempel på genetiskt modifierade livsmedel?


S: Vanliga exempel på genetiskt modifierade livsmedel är majs, sojabönor, bomull och raps. Det första genetiskt modifierade livsmedelsdjuret som godkänts för försäljning är lax. Andra exempel är sojabönor, majs, raps, ris och bomullsfröolja.

Fråga: När började den kommersiella försäljningen av genetiskt modifierade livsmedel?


S: Den kommersiella försäljningen av genetiskt modifierade livsmedel började 1994 när Calgene för första gången saluförde sin tomat med fördröjd mognad.

F: Vilka egenskaper har tillgängliga och framtida grödor?


S: Tillgängliga och framtida grödor har egenskaper som resistens mot herbicider, insekter, virus och svampar, produktion av extra näringsämnen, snabbare tillväxt eller något annat fördelaktigt syfte.

F: Finns det några genetiskt modifierade djur?


S: Ja - genetiskt modifierade djur har också utvecklats experimentellt.

F: Hur kan bakterier användas för att göra ost?


Svar: Det pågår forskning om bakterier som skulle kunna påskynda osttillverkningen.

F: Hur kan jäst användas för att göra öl med färre kalorier?


Svar: Genetiskt modifierad jäst skulle kunna användas för att göra öl med färre kalorier.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3