Plasmid
En plasmid är en DNA-molekyl som är skild från det kromosomala DNA:t och som kan replikera (kopiera sig själv) självständigt.
Termen plasmid introducerades för första gången av den amerikanske molekylärbiologen Joshua Lederberg 1952.
Plasmider är dubbelsträngade och i många fall cirkulära. Plasmider förekommer vanligen naturligt i bakterier, men finns ibland i eukaryota organismer (t.ex. 2-mikrometerringen i Saccharomyces cerevisiae).
Plasmidstorleken varierar från 1 till över 1 000 kilobaspar (kbp). Antalet identiska plasmider i en enskild cell kan variera från en till tusentals. Plasmider är ofta förknippade med konjugering, en mekanism för horisontell genöverföring.
Plasmider är överförbara genetiska element, eller "replikoner", som kan kopiera sig själva oberoende av varandra i en lämplig värd. Plasmider finns i alla tre stora områden, Archaea, Bacteria och Eukarya. I likhet med virus betraktas plasmider inte som en form av "liv" enligt den nuvarande definitionen. Till skillnad från virus är plasmider "naket" DNA och kodar inte för de gener som krävs för att hölja det genetiska materialet för överföring till en ny värd.
Plasmidöverföring från värd till värd kräver direkt mekanisk överföring genom konjugering eller förändringar i värdets genuttryck som gör det möjligt att avsiktligt ta upp det genetiska elementet genom transformation.
Mikrobiell transformation med plasmid-DNA är varken parasitär eller symbiotisk till sin natur, eftersom båda innebär att det finns en oberoende art som lever i ett kommensalt eller skadligt tillstånd tillsammans med värdorganismen. Plasmider är snarare en mekanism för horisontell genöverföring inom en population av mikrober och kan ge en selektiv fördel i en viss miljö.
Plasmider kan bära gener som ger resistens mot naturligt förekommande antibiotika i en konkurrensutsatt miljö nisch, eller så kan de producerade proteinerna fungera som toxiner under liknande omständigheter. Plasmider kan också ge bakterier en förmåga att fixera elementärt kväve eller att bryta ned svåra organiska föreningar. Detta kan ge en fördel vid näringsbrist.
Figur 1 : Illustration av en bakterie med en plasmid som är innesluten och som visar kromosomalt DNA och plasmider.
Frågor och svar
F: Vad är en plasmid?
S: En plasmid är en DNA-molekyl som är skild från det kromosomala DNA:t och som kan replikera sig självständigt. Den är dubbelsträngad och i många fall cirkulär till formen.
F: Vem introducerade termen "plasmid"?
S: Begreppet plasmid introducerades för första gången av den amerikanske molekylärbiologen Joshua Lederberg 1952.
F: Hur stora är plasmider?
S: Plasmider varierar i storlek från 1 till över 1 000 kilobaspar (kbp).
F: Var förekommer plasmider naturligt?
S: Plasmider förekommer vanligtvis naturligt i bakterier men finns ibland i eukaryota organismer som Saccharomyces cerevisiae.
F: Vad har horisontell genöverföring med plasmider att göra?
S: Plasmider förknippas ofta med konjugering, en mekanism för horisontell genöverföring.
F: Är plasmider levande?
S: Nej, i likhet med virus anses plasmider inte vara en form av liv enligt den nuvarande definitionen.
F: Vilka fördelar kan man få genom att bära vissa gener på en plasmid?
S: Om vissa gener bärs på en plasmid kan bakterier få en förmåga att fixera elementärt kväve eller bryta ned svåra organiska föreningar, vilket kan ge en fördel vid näringsbrist.
