Azali (Azali-babism) — iransk monoteistisk religion från 1860-talet

Azali (Azali-babism) — iransk monoteistisk rörelse grundad på 1860‑talet av Subh‑i‑Azal; förenar abrahamitiska, zoroastriska och indiska religiösa influenser.

Azali-religionen Persiska: ازلي eller Azali Babism (förkortat: Azali) är en iransk religion som grundades på 1860-talet av Subh-i-Azal.

Azali är en monoteistisk religion som tror på en enda gud. Dess undervisning kommer från abrahamiska och gamla iranska religioner som zoroastrismen och indiska religioner som buddhism, hinduism och sikhism.

Både Azali- och Baha'i-religionen splittrades från Bayan-religionen (Babism), men vissa människor kategoriserar Azali-religionen som en av Babism-avdelningarna.

Historia och uppkomst

Azali-riktningen uppstod efter en konflikt inom den rörelse som bildades av Bab (Siyyid `Alí Muḥammad Shírází) under mitten av 1800-talet. Efter Babs avrättning 1850 uppstod rivaliserande ledarskapsanspråk. Subh-i-Azal (vanligtvis identifierad med Mirza Yahya Nuri) utsågs av vissa Báb-anhängare till en ledande figur och blev grundaren av den grupp som senare kom att kallas azali eller azali-babism. Samtidigt utropade Bahá'u'lláh sin egen mission, vilket ledde till den stora splittringen mellan azalier och bahaier.

Lära och praxis

Grundläggande tro: Azalier betonar monoteism och ser Bábens uppenbarelser som centrala. De accepterar ofta delar av Bábens skrifter, särskilt Bayán, som religiös grund. Samtidigt har azali-lärosystemet influerats av äldre iranska traditioner och av idéer som cirkulerade i det religiösa och intellektuella klimatet i 1800-talets Persien.

Religiösa praktiker: Azali-gemenskaper har historiskt sett inte utvecklat en enhetlig, omfattande rituell praxis på samma sätt som större världsreligioner. Många azalier betonade intellektuell tolkning av texterna och i praktiken kunde levnadssätt och religiösa övningar variera mycket mellan grupper och individer.

Heliga texter och ledarskap

• Kitab-i-Bayan (Bayán) av Báb anses av azalier vara central; de tolkar och förvaltar ofta dessa texter i enlighet med Subh-i-Azals efterlämnade uttolkningar.
• Subh-i-Azal lämnade egna skrifter och uttalanden som användes inom rörelsen, men till skillnad från bahai-rörelsen utvecklades ingen stark, centraliserad institution med universell auktoritet för azalier.

Relationen till Bábism och bahai

Azali-babism och bahai-rörelsen har en gemensam historisk utgångspunkt i Bábens lära. Huvudskillnaden ligger i att bahai accepterar Bahá'u'lláhs påståenden om en ny uppenbarelse och ett nytt stadium i religionens utveckling, medan azalier historiskt sett avvisade dessa anspråk och hävdade kontinuitet med Bábens ursprungliga budskap. Konflikterna efter Bábens död präglade 1800-talets persiska religiösa landskap och ledde till att de två grenarna utvecklade skilda identiteter.

Förföljelse och demografi

Precis som andra grupper med rötter i babismen har azalier utsatts för perioder av förföljelse och repression i Persien/Iran. Rörelsens lilla storlek, brist på central organisation och den politiska pressen i regionen bidrog till att azali-samfundet aldrig återhämtade sig till en större, synlig rörelse. Idag är antalet personer som identifierar sig som azalier mycket litet och svårt att uppskatta exakt; många följare integrerades i andra samfund, emigrerade eller övergick till andra trosuppfattningar.

Nutida status

Under 1900- och 2000-talen förblev azali-rörelsen marginell. Få tydliga, organiserade gemenskaper finns dokumenterade i offentligheten, och rörelsen är i praktiken nästan utdöd som distinkt religiös grupp. Bland forskare betraktas azalierna som en viktig historisk gren för att förstå utvecklingen av babism och bahai, men som en samtida religiös kraft har de mycket begränsad närvaro.

Forskning och källor

Studiet av azali-babism sker framför allt inom religionshistorisk och iranstudie-forskning. Materialet består i första hand av Bábens originaltexter, Subh-i-Azals efterlämnade skrifter, samt samtida redogörelser från observatörer och forskare. Eftersom rörelsen var liten och delvis hemlighetsfull finns relativt få primärkällor jämfört med större religioner, vilket gör tolkningsfrågor till en central del av forskningen.

Sammanfattning: Azali (Azali-babism) är en historiskt viktig men idag mycket liten iransk monoteistisk rörelse, grundad av Subh-i-Azal på 1860-talet som en gren av det större babistiska fenomenet. Rörelsen betonade Bábens läror och höll fast vid en annan utvecklingslinje än den som kom att bli dagens bahai-rörelse.

Frågor och svar

F: Vad är Azali för religion?

F: Vem grundade Azali-religionen?

F: Vad tror Azali-religionen på?

F: Vad är lärorna i Azali-religionen baserade på?

F: Hur är Azali-religionen relaterad till Babism?

F: Är Azali en division av Babism?

Q: När grundades Azali-religionen?

Sök med bokstav