Bahá'í – religionen grundad av Bahá'u'lláh: tro, historia & läror
Upptäck Bahá'í: historia, tro och läror från Bahá'u'lláh — en global monoteistisk rörelse om enhet, profeter och andlig förnyelse.
Bahá'í-tro är en abrahamisk religion som startades på 1800-talet av en iransk person som hette Bahá'u'lláh och som föddes i Teheran, Iran. Anhängare av denna religion kallar sig för bahá'íer. Namnet Bahá'u'lláh är arabiskt och betyder "Guds härlighet". "Gloria" är ett ord som betyder "betydelse", "makt" och "skönhet". Bahá'íerna tror att Bahá'u'lláh är en representation av Gud, eller talar för Gud, och han visar människor Guds betydelse, skönhet och ljusstyrka.
Bahá'íerna är monoteister, vilket innebär att de tror på en enda Gud. De tror att Bahá'u'lláh har ett budskap från Gud. Bahá'u'lláh sa att han inte var den enda personen som bar ett budskap från Gud och han var inte den sista som bar ett budskap från Gud. Han lärde ut att de personer som startade de andra stora religionerna också representerade och bar budskap från Gud, såsom Jesus, Moses, Abraham, Muhammed, Buddha och andra. Han kallade dessa människor för "Guds manifestationer". De tror att budskapen från Guds manifestationer blir allt svårare att förstå. De säger att de som kom tidigare hade ett enklare budskap än de som kom senare. Eftersom Gud är större än hela universum sa Bahá'u'lláh att människor inte helt kan lära känna Gud. Han sade att Gud vill att människor ska veta så mycket som möjligt om honom. Bahá'u'lláh skrev att Gud sänder speciella människor för att manifestera (visa) sig för vanliga människor. Utan Guds manifestationer skulle vi inte kunna känna Gud. Bahá'íerna tror att den Gud som de ber till är samma Gud som Abraham talade till, Jesus talade om och Krishna berättade om i Gita. Eftersom Bahá'u'lláh föddes i en muslimsk familj förväxlas bahá'íer ibland med muslimer. Bahá'u'lláh anses vara dagens profet/manifestation. Bahá'íerna säger att han inte är Guds sista profet/manifestation. De anser att det inte kommer att finnas någon annan profet på 1 000 år efter Bahá'u'llahs död.
Kort historisk bakgrund
Bahá'í-tron växte fram ur en rörelse som började i Persia (dagens Iran) på 1800-talet. Föregångaren till bahá'ívarlden var bábismen, grundad av Báb, som utropade ett nytt andligt budskap och ledde till stora sociala och religiösa omvälvningar. Bahá'u'lláh trädde fram som den som bahá'íerna anser uppfyllde och förkroppsligade detta nya budskap. Under sitt liv förvisades och fängslades han av Osmanska riket och levde långa perioder i exil, bland annat i Bagdad, Konstantinopel (Istanbul), Adrianopel (Edirne) och slutligen i Akko (i nuvarande Israel/Palestina), där han dog i slutet av 1800-talet.
Troslära och centrala principer
Bahá'í-tron bygger på flera tydliga grundprinciper som syftar till både andlig utveckling och social förändring. Några av de viktigaste är:
- Enhet i Gud: tron på en enda Gud som är ursprunget till alla religioner.
- Progressiv uppenbarelse: idén att Gud uppenbarar sin vilja genom successiva "Guds manifestationer" (profeter) anpassade till människans tid och mognad.
- Mänsklighetens enhet: alla människor hör till en enda mänsklig familj och rasmotsättningar, fördomar och nationell splittring ska övervinnas.
- Jämställdhet mellan kvinnor och män: lika möjligheter och rättigheter ses som grundläggande för samhällsutveckling.
- Harmoni mellan vetenskap och religion: religion och vetenskap ska komplettera varandra, inte stå i konflikt.
- Obligatorisk utbildning: allmän och kvalitativ utbildning för både pojkar och flickor.
- Ekonomisk rättvisa: bekämpa extrem fattigdom och stora ekonomiska klyftor genom rättvisa principer.
Heliga skrifter och nyckelpersoner
Bahá'íernas skrifter består främst av Bahá'u'lláhs egna uppenbarelser, däribland Kitáb-i-Aqdas (den mest heliga lagen) och Gems of Divine Mysteries (mystiska och teologiska texter), samt skrifter av Báb och Abdu'l-Bahá (Bahá'u'lláhs son och efterföljare). Dessa texter behandlar både andliga frågor och praktiska vägledningar för individuellt andligt liv och samhällsordning.
Religiös praktik och gemenskap
Bahá'íers religiösa liv innehåller böner (många av Bahá'u'lláhs böner är skrivna och används dagligen), enkel andakt, fasta en månad varje år (vanligtvis i mars) och firandet av religiösa högtider, till exempel Ridván, som minns Bahá'u'lláhs offentliga förkunnelse. Bahá'íerna har ingen prästliga hierarki eller klerker; i stället organiseras deras samhällen genom valda församlingar.
- Administrativ ordning: lokala och nationella andliga församlingar väljs årligen; den högsta institutionen är Universal House of Justice, baserad i Haifa, Israel.
- Fester och kalender: Bahá'í-kalendern består av 19 månader med 19 dagar vardera, samt några "interkalariska" dagar. Ridván (12–23 april) är den största högtiden.
Organisation och spridning
Bahá'í-samfundet har ingen prästerskap; istället fungerar valda råd på lokal, nationell och internationell nivå. Gemenskapen är global och finns i de flesta länder i världen med flera miljoner troende och tusentals lokala församlingar. Bahá'íerna arbetar ofta med samhällsbyggande projekt, utbildning och dialogarbete som syftar till att öka enheten och förbättra sociala förhållanden.
Förföljelse och mänskliga rättigheter
Bahá'íerna har historiskt varit, och är fortfarande, utsatta för förföljelse särskilt i Iran där religionen uppstod. Anhängare har blivit diskriminerade, fängslade och i vissa fall avrättade. Internationella människorättsorganisationer och regeringar har upprepade gånger uppmärksammat och kritiserat behandlingen av bahá'íer i olika länder.
Sammanfattning
Bahá'í-tron är en monoteistisk religion med betoning på enhet — av Gud, religionerna, och mänskligheten. Den kombinerar andlig tro med sociala principer som syftar till långsiktig fred och rättvisa. Samfundet är globalt, organiserat utan präster och bygger på skrifter och uppenbarelser som Bahá'u'lláh och andra centrala gestalter lämnat efter sig.
Hem för Universal House of Justice i Haifa, Israel, det råd som leder Bahá'íerna.
Bahá'í-tro
Historia
De första dagarna
Bahá'í-tron började 1844 när en man som kallades Báb sa att han hade ett budskap från Gud. Han sa att det var hans uppgift att se till att människor var redo för det viktigaste budskapet från Gud som snart skulle sändas. Detta startade en religion, anhängare av denna religion kallades Bábís. Många människor blev Bábís i landet Iran, som på den tiden kallades Persien, och detta gjorde Persiens regering och de muslimska prästerna arga. De arresterade och dödade Báb och hans anhängare. Trots att detta hände följde människor fortfarande denna religion.
Innan Bahá'u'lláh sa att han hade ett budskap från Gud var han medlem av den religion som startades av Báb. Han blev mycket berömd bland bábisarna. När Báb dödades blev vissa Bábís mycket arga och försökte döda Persiens kung, trots att Bahá'u'lláh sa åt dem att inte döda honom. När Bábís fångades satte regeringen många Bábís i fängelse, inklusive Bahá'u'lláh. Medan han satt i fängelse i Teheran sade Bahá'u'lláh att han såg en ängel som han kallade "himlens jungfru". Ängeln berättade för honom att han var tvungen att lära ut ett budskap från Gud till världens folk. Ängeln sa att Gud skulle rädda och skydda honom så att han kunde lära ut detta budskap. Så småningom släpptes han ur fängelset och Persiens regering tvingade honom att flytta till Bagdad, som då kontrollerades av kungen av det ottomanska riket.
Bahá'u'lláhs tillkännagivande
När Baha'u'llah var i Bagdad hade han många problem, men han fick också många vänner. Persiens regering var missnöjd med att han verkade ha det bra i Bagdad och bad därför det ottomanska riket att flytta honom längre bort från Persien. När han var på väg att åka, 1863, höll han en festival i tolv dagar på en liten ö i Tigrisfloden, som han kallade Ridvan, vilket betyder paradis. Där berättade han för några av sina närmaste vänner och familjemedlemmar att han var den utlovade av alla de stora religionerna och att hela världen så småningom skulle få ta del av hans budskap.
Så småningom skickade det osmanska riket honom till många olika städer, bland annat Konstantinopel, Adrianopel, Alexandria och slutligen Akka. Han satt i olika fängelser hela tiden, och staden Akka hade en stor mur runt sig och var ett enda stort fängelse. Medan han var i Bagdad, och efteråt, skrev han många böcker och brev för att besvara frågor som hans vänner och anhängare ställde till honom. Vid ett tillfälle blev han förgiftad, så att han inte längre kunde skriva eftersom hans händer skakade så mycket. Efter det fick han någon att skriva ner vad han sa. När han blev ännu äldre ordnade hans äldsta son, `Abdu'l-Bahá, så att han flyttade in i ett hus nära berget Karmel, och han stannade där tills han slutligen dog 1892.
Efter Bahá'u'lláh
Efter hans död följde folk `Abdu'l-Bahá. Bahá'u'lláh hade skrivit att `Abdu'l-Bahá hade speciella krafter och att Gud skulle se till att om `Abdu'l-Bahá förklarade något som Bahá'u'lláh hade sagt, så skulle bahá'íerna tro på den förklaringen. `Abdu'l-Bahá skrev också många brev och höll föredrag och besökte så småningom Paris, London, Montreal, New York, San Francisco och andra städer i västvärlden. Detta hjälpte bahá'í-tron att spridas i Europa och Nordamerika. Han dog 1921. Han lämnade ett testamente, där han sa till bahá'íerna att följa sin sonson Shoghi Effendi.
Shoghi Effendi föddes år 1900 och var bara en ung man när hans farfar dog och han blev ledare för bahá'íerna. Han hjälpte till att skapa de olika byråer och råd som styr Bahá'í-tro idag och organiserade religionen på många sätt. Han skrev också många böcker och brev för att förklara sin farfars och gammelfarfars läror. Han levde fram till 1957 och dog i England.
Efter Shoghi Effendis död hade bahá'íerna inga ledare på sex år, eftersom Shoghi Effendi inte hade lämnat något testamente. Shoghi Effendi hade dock hjälpare, som inte tyckte att de fick leda bahá'íerna, så de hjälpte bahá'í-gemenskapen att följa den sista planen som Shoghi Effendi lämnade efter sig. I slutet av den planen, 1963, organiserade de ett val för att bilda det universella rättvisans hus, som Bahá'u'lláh skrev om. Det universella rättvisans hus har lett bahá'íerna sedan dess.
Heliga böcker
Bahá'u'lláh skrev många böcker och brev, och `Abdu'l-Bahá (vars namn betyder "Glansens tjänare") skrev också många böcker och brev som bahá'íerna ser som speciella. Slutligen skrev Bahá'u'lláhs barnbarn Shoghi Effendi många böcker och brev som bahá'íerna använder för att bättre förstå Bahá'u'lláhs och `Abdu'l-Bahás skrifter. Den viktigaste av dessa böcker är Aqdas.
Bahá'íerna anser också att Bibeln, Koranen, Gita och andra böcker från andra religioner är speciella.
Tror
Några viktiga bahá'í-trosuppfattningar är:
- Bahá'u'lláh kom för att få alla människor att bli en familj.
- Det finns bara en Gud, men han har många namn.
- Alla stora religioner har samma källa (Gud).
- Gud behandlar alla människor lika
- Gud behandlar män och kvinnor lika
- Fördomar (otrevliga uppfattningar om människor utan att känna dem först) bör åtgärdas.
- Nationerna bör lära sig att komma överens och samarbeta med varandra.
- Vetenskap och religion behöver inte vara oense, eftersom de betraktar samma värld från två olika håll.
- Människor bör försöka ta reda på sanningen själva.
- Alla ska få utbildning (gå i skolan eller lära sig på annat sätt).
- Världen borde ha ett extra språk som alla förstår.
Gemenskapen
Människor
Det finns åtta eller nio miljoner bahá'íer i världen, av alla folk och språk. Bahá'í-tron ser olika ut i olika länder, eftersom det finns få ritualer, så bahá'íerna kan inkludera sin egen kultur i det sätt på vilket de firar bahá'íhändelser, ber osv.
Bahá'íerna träffas var nittonde (19) dag i ett möte som kallas "fest". Det behöver inte finnas mat, men det gör det oftast. Dessa möten börjar med böner och vanligtvis läser någon högt några heliga skrifter. Ibland finns det musik och sång, ibland pjäser, ibland bara tystnad eller meditation. Efter denna tid, som bahá'íerna kallar den "andaktsfulla" tiden i en fest, har de en diskussion i gemenskapen. Här kan man diskutera alla möjliga ämnen som är viktiga för medlemmarna. Bahá'íerna säger att detta är en "rådgivande" tid, där bahá'íerna kan rådgöra med varandra. Efter detta har man en social tid, där man kan dela mat, dricka (inte alkohol), och ibland finns här också musik, eller pjäser, eller presentationer, eller annan underhållning. Den här tiden är bara till för att bahá'íerna i den staden ska kunna lära känna varandra och bli bättre vänner.
Tempel och bahá'í-center
Bahá'íerna har ofta inte ett enda ställe där de träffas, utom i stora städer. På mindre orter träffas de vanligtvis i varandras hus. Vissa större städer har "Bahá'í-center" som kan användas för möten i samhället, för undervisning eller för möten i kommittéer och andra råd. (se Institutioner nedan)
I ett fåtal städer i världen finns det bahá'í-tempel. Dessa tempel finns på varje kontinent.
Institutioner
Bahá'íerna är organiserade i en världsomspännande gemenskap. De har inga präster. Alla är ansvariga för sina egna böner. Bahá'íerna är också ansvariga för att själva läsa sina heliga böcker och för att lära sig om sin religion. Bahá'íerna väljer ledare för sin gemenskap, för att hjälpa till att organisera deras verksamhet och för att hantera problem mellan medlemmarna och för att besluta om saker som inte är uppenbara i skrifterna. Dessa kallas andliga församlingar, men kommer en dag att kallas rättvisans hus.
Det finns ett rättvisans hus, som bahá'íerna kallar det universella rättvisans hus, som leder hela det globala bahá'í-samhället. Bahá'íerna väljer detta justitiehus vart femte år, men endast en gång per år för nationella och lokala andliga församlingar.
Frågor och svar
Fråga: Vem startade Bahá'í-tro?
S: Bahá'í-tron startades på 1800-talet av en iransk person som kallades Bahá'u'lláh.
F: Vad betyder namnet Bahá'u'lláh?
S: Namnet Bahá'u'lláh är arabiskt och betyder "Guds härlighet".
F: Vad tror bahá'íerna om Gud?
S: Bahá'íerna är monoteister, vilket innebär att de tror på en enda Gud. De tror att Gud sänder speciella människor för att manifestera (visa) sig för vanliga människor och att vi utan dessa Guds manifestationer inte skulle kunna känna honom.
F: Hur hänvisar anhängare av denna religion till sig själva?
S: Anhängare av denna religion kallar sig själva för bahá'íer.
F: Är alla anhängare av bahá'í-tron muslimer?
S: Nej, även om Bahá'u'llah föddes i en muslimsk familj, tror vissa människor felaktigt att alla anhängare är muslimer.
F: Är Baha'u'llah ansedd som Guds sista profet/manifestation?
S: Nej, enligt bahá'íerna kommer det inte att finnas någon annan profet på 1 000 år efter Baha'u'llahs död.
Sök