Procoptodon – gigantisk pleistocen-känguru från Australien
Procoptodon är ett släkte av jättelika släkte av kortansiktade kängururuer som levde i Australien under den pleistocena epoken. Fossil från flera lokaler i Australien visar att dessa djur var en del av de så kallade sthenurinerna – en grupp kraftigt byggda känguruer som skiljde sig både i kroppsform och rörelsemönster från dagens hoppande kängurur.
Utseende och storlek
P. goliah var den största känguru som man vet att det har funnits. Den kunde stå omkring 2 meter hög och uppskattas ha vägt cirka 200–240 kg. Kroppsbyggnaden var kraftig med ett kort, brett ansikte, stora käkar och robusta bakben. Fötterna var mer specialiserade än hos moderna känguruer och hade en förminskning av flera tår med en dominerande inre tå, vilket antyder en annorlunda belastning vid förflyttning.
Andra medlemmar av släktet var mindre. Procoptodon gilli var den minsta i släktet och nådde endast omkring 1 m i kroppslängd. Variationerna i storlek inom släktet visar att Procoptodon anpassade sig till olika nischer och levnadsmiljöer i det pleistocena Australien.
Kost och beteende
De var bläddrar, inte betare som känguruerna i dag. De åt främst blad från träd och buskar, och tänderna visar anpassningar till ett bladätande (browsande) sätt att leva. Forskning tyder på att vissa arter, särskilt Procoptodon goliah, åt mycket av saltälskande växter som saltbuskar (t.ex. Atriplex), vilket gjorde att de behövde tillgång till friskt vatten för att klara saltintaget.
Rörelsemönster
Deras stora kroppsvikt och robusta kropp gör det osannolikt att de kunde hoppa långa sträckor på samma sätt som många moderna känguruer. Istället finns en debatt bland forskare om att sthenurinerna, inklusive Procoptodon, delvis rörde sig med mer upprätt, tvåbent gång (bipedal gång) eller använde kortare hopp och steg vid förflyttning. Skelettets utformning tyder på att de hade en annorlunda mekanik i bäcken och ryggrad jämfört med nutida macropoder.
Utdöende
En kombination av klimatförändringar (nedkylning och krympning av skogsområden) minskade sannolikt deras naturliga livsmiljö och tillgången på föda. Predation (jakt) av aboriginska människor kan också ha bidragit till deras försvinnande, och många forskare menar att en samverkan mellan miljöförändringar och mänsklig påverkan var avgörande. De sista fossilerna av Procoptodon dateras till pleistocen och visar att släktet försvann under den period då människor spreds över kontinenten.
Saltbuskar var deras huvudsakliga födokälla, så Procoptodon goliah var beroende av fritt stående vatten för att bearbeta sin saltfyllda föda. Detta kan ha gjort arten särskilt sårbar i ett allt torrare klimat och i landskap där vattenkällor blev färre.
Betydelse för forskning
Procoptodon är ett viktigt exempel på hur isolerade miljöer som Australiens kan ge upphov till ovanliga och extrema former av däggdjur. Studier av deras skelett, tänder och fossilfynd ger insikt i pleistocena ekosystem, födokällor och hur stora växtätare reagerade på snabba miljöförändringar och mänsklig expansion.
Frågor och svar
F: Vad är Procoptodon?
S: Procoptodon är ett släkte av jättelika kortnäbbade kängurur som levde i Australien under pleistocenepoken.
F: Vilken art av Procoptodon var störst?
S: P. goliah var den största arten av Procoptodon och den största känguru som man vet har funnits, med en längd på ca 2 meter och en vikt på ca 200-240 kg (440-530 lb).
F: Vad åt Procoptodon?
S: Procoptodon var browsers och åt löv från träd och buskar. Saltbuskar var deras huvudsakliga födokälla, och Procoptodon goliah var beroende av fritt vatten för att kunna bearbeta sin salthaltiga föda.
F: Hoppade Procoptodon som dagens kängurur?
S: Det är troligt att Procoptodon inte hoppade som deras släktingar gör idag, på grund av deras stora storlek.
F: Vad orsakade Procoptodons tillbakagång?
S: En kombination av klimatförändringar (avkylning och krympning av skogsområden) och predation (jakt) av aboriginska människor bidrog troligen till att Procoptodon minskade.
F: Vilken art av Procoptodon var den minsta?
S: Procoptodon gilli var den minsta arten av Procoptodon, bara cirka 1 meter lång.
F: Var Procoptodon en gräsätare som kängurur idag?
S: Nej, Procoptodon var webbläsare och inte betare som dagens kängurur.
