B-celler: funktion, utveckling och roll i immunsystemet
Lär dig om B‑cellers funktion, utveckling och roll i immunsystemet — antikroppar, minnesceller, antigenpresentation och ny suppressiv funktion.
B-celler är lymfocyter, en typ av vita blodkroppar. När B-cellen aktiveras förvandlas den till en plasmacell och börjar producera antikroppar. De är en viktig del av det adaptiva immunsystemet. På B-cellens yta finns ett protein som kallas B-cellreceptor och som gör det möjligt för en B-cell att binda till ett specifikt antigen.
Huvudfunktioner
B-celler har flera viktiga roller i immunförsvaret:
- Produktion av antikroppar: Efter aktivering differentierar B-celler till plasmaceller som utsöndrar stora mängder antikroppar riktade mot specifika antigener.
- Antigenpresentation: B-celler kan fungera som antigenpresenterande celler (APC) genom att presentera nedbrutna antigen via MHC klass II för T-hjälparceller, vilket stärker det adaptiva svaret.
- Minnesbildning: Vissa aktiverade B-celler utvecklas till minnes-B-celler som kan reagera snabbt vid återexponering för samma antigen, vilket ligger till grund för varaktigt immunologiskt minne efter infektion eller vaccination.
Utveckling och mognad
Hos däggdjur bildas omogna B-celler i benmärgen, där de genomgår rearrangemang av immunoglobulingener för att bilda en unik B-cellreceptor (BCR). Under mognadsprocessen testas B-celler för självreaktivitet — självreaktiva celler tas bort eller tystas för att förhindra autoimmunitet.
Efter leaving benmärgen migrerar mogna B-celler till sekundära lymfoida organ som lymfknutor, mjälte och MALT (mucosa-associated lymphoid tissue), där de kan möta antigen.
Aktivering och differentiering
B-celler kan aktiveras på två huvudvägar:
- T-beroende aktivering: Kräver hjälp från T-hjälparceller och leder ofta till bildning av germinalcentra i lymfknutor. Där sker proliferation, somatisk hypermutation och isotypbyte (class switch), vilket ger antikroppar med högre affinitet och olika funktionella klasser (t.ex. IgG, IgA, IgE).
- T-oberoende aktivering: Sker utan T-cellsstöd, vanligen mot repetitiva strukturer på bakterier (t.ex. polysackarider). Ger oftast ett snabbare men mindre varierat svar och svagare minnesbildning.
Vid T-beroende svar är kostimulerande signaler, t.ex. CD40–CD40L-interaktioner och cytokiner från T-celler, viktiga för isotypbyte och bildning av långlivade plasmaceller och minnesceller.
Specialiserade processer
- Somatisk hypermutation och affinitetsmognad: I germinalcentra sker punktmutationer i BCR-gener, vilket urvalsmässigt leder till B-celler med högre affinitet för antigenet.
- Isotypbyte (class switch recombination): B-celler kan byta antikroppsklass (t.ex. från IgM till IgG eller IgA) för att anpassa effektorfunktion efter typ av patogen och lokalisering i kroppen.
- Långlivade plasmaceller: Vissa plasmaceller migrerar till benmärgen och kan producera antikroppar under många år eller decennier.
Reglerande funktioner och nyupptäckter
Utöver de klassiska rollerna finns också B-celler som utövar immunsuppressiva effekter — så kallade regulatoriska B-celler (Bregs). Dessa kan utsöndra cytokiner som IL-10 och dämpa inflammation samt modulera T-cellsfunktion. Denna suppressiva funktion har uppmärksammats mer under senare år och är relevant både för autoimmunitet och cancerimmunologi.
Klinisk betydelse
- Infektion och vaccination: Vacciner syftar ofta till att inducera starka B-cellssvar och långlivat minne genom bildning av minnes-B-celler och plasmaceller.
- Autoimmuna sjukdomar: Felaktigt riktade B-cellsvar kan ge upphov till autoantikroppar som skadar kroppens vävnader (t.ex. vid SLE, reumatoid artrit).
- Immunbrister: Brister i B-cellfunktion leder till ökad infektionskänslighet; exempel är X-bundna agammaglobulinemi (XLA) där mogna B-celler saknas.
- B-cellsmaligniteter: Olika typer av leukemier och lymfom (t.ex. KLL/CLL, non-Hodgkin-lymfom) uppstår från malign transformation av B-celler.
- Behandlingar: Terapeutiska antikroppar som riktar sig mot B-cellsmarkörer (t.ex. anti-CD20, rituximab) används för att behandla vissa autoimmuna sjukdomar och B-cellslymfom.
- Diagnostik: Mätning av specifika antikroppar i blod används rutinmässigt för att ställa diagnos vid infektioner och för att bedöma vaccinationssvar.
Sammanfattningsvis är B-celler centrala aktörer i det adaptiva immunsystemet med roller som sträcker sig från produktion av antikroppar till antigenpresentation, minnesbildning och immunreglering. Deras funktion och dysfunktion påverkar både skydd mot infektioner och utveckling av sjukdomar.


Aktivering av B-celler
Anmärkning
- ↑ Plasmacell = cell som tillverkar antikroppar
Frågor och svar
F: Vad är B-celler?
S: B-celler är en typ av vita blodkroppar, även kallade lymfocyter.
F: Vad händer när en B-cell aktiveras?
S: När en B-cell aktiveras förvandlas den till en plasmacell och börjar producera antikroppar.
F: Vad är syftet med proteinet på B-cellernas yttre yta?
S: Proteinet på B-cellernas yttre yta, som kallas "B-cellreceptor", gör det möjligt för dem att binda till specifika antigener.
F: Vilka är B-cellernas huvudsakliga funktioner?
S: B-cellernas viktigaste funktioner är att tillverka antikroppar mot antigener, fungera som antigenpresenterande celler (APC) och utvecklas till minnes-B-celler efter aktivering genom antigeninteraktion. Dessutom har de visat sig ha suppressiva funktioner hos däggdjur.
F: Var bildas omogna B-celler hos däggdjur?
S: Hos däggdjur bildas omogna B-celler i benmärgen.
Sök