Bakteriofag | virus som infekterar bakterier
En bakteriofag är ett virus som infekterar bakterier. Termen förkortas vanligen till phage. Bakteriofager är bland de vanligaste och mest varierande enheterna i biosfären. Liksom virus som infekterar eukaryoter (växter, djur och svampar) finns det många olika fagerstrukturer och funktioner.
Fagernas topp består av en tärningsliknande form med 20 sidor och 30 kanter. Inuti den finns den genetiska informationen, som är dess DNA. Denna tärningsliknande form sitter ofta på en svans som har benliknande fibrer.
Fager består vanligtvis av ett yttre proteinskal som innehåller genetiskt material. Det genetiska materialet kan vara enkelsträngat (ssRNA eller ssDNA) eller dubbelsträngat (dsRNA eller dsDNA). Det kan vara mellan 5 000 och 500 000 baspar långt med antingen cirkulärt eller linjärt arrangemang. Bakteriofager är vanligtvis mellan 20 och 200 nanometer stora.
Faggenomerna kan koda för så få som fyra gener och så många som hundratals gener. Fager har en livscykel som börjar när fagen fäster sig vid bakterien. Därefter injicerar de sitt genom i bakterien. Genomet använder bakteriens delar för att replikera inuti den. När det finns många fager inuti bakterien sätter de enzymer i bakterien som försvagar den yttre cellväggen så att de kan spränga sig igenom den för att infektera nya bakterier.
Fager finns överallt där det finns bakterier, t.ex. i jord eller i djurens tarmar. De är mycket vanliga i havsvatten: upp till 9×10 8virioner per milliliter har hittats i mikrobiella mattor på ytan, och upp till 70 % av havsbakterierna kan vara infekterade av fager.
De har använts i över 90 år som ett alternativ till antibiotika i f.d. Sovjetunionen och Centraleuropa samt i Frankrike. Det var dock inte förrän Helmut Ruska 1939 observerade den första fagen i ett elektronmikroskop som man fastställde dess sanna natur.
De är en möjlig behandling mot antibiotikaresistenta stammar av många bakterier. Å andra sidan försvårar vissa fager biofilmer som är inblandade i lunginflammation och cystisk fibros. De skyddar bakterierna från läkemedel och förlänger därmed infektionen.
Strukturen hos ett typiskt myovirusbakteriofag
Fager som är fästa vid en bakterie
Frågor och svar
F: Vad är en bakteriofag?
S: En bakteriofag, vanligen förkortad till phage, är ett virus som infekterar bakterier.
F: Hur ser toppen av en fage ut?
S: En fages topp har en tärningsliknande form med 20 sidor och 30 kanter. Inuti den finns den genetiska informationen som är dess DNA. Denna tärningsliknande form sitter ofta på en svans som har benliknande fibrer.
F: Vilken storlek har bakteriofagerna?
S: Bakteriofager är vanligtvis mellan 20 och 200 nanometer stora.
F: Hur många gener kan kodas av fagernas genom?
Svar: Faggenom kan kodas för så få som fyra gener och så många som hundratals gener.
F: Hur replikerar fagerna i bakterier?
S: När de fäster sig vid bakterien injicerar de sitt genom i den, som använder delar av bakterien för att replikera inuti den. När det finns många fager i bakterien sätter de enzymer i bakterien som försvagar dess yttre cellvägg så att de kan bryta igenom den för att infektera nya bakterier.
F: Var kan vi hitta fager?
S: Fager finns överallt där det finns bakterier, t.ex. i jord eller djurens tarmar, och är mycket vanliga i havsvatten där upp till 9x108 virioner per milliliter har hittats på ytan och upp till 70 % av havsbakterierna kan vara infekterade av dem.
Fråga: När upptäcktes det först vad dessa virus består av?
S: Det var inte förrän 1939, när Helmut Ruska observerade ett virus i elektronmikroskop, som dess sanna natur fastställdes.
