Pubis, eller blygdbenet, är ett av de ben som ingår i bäckenet. Det ligger ventralt, dvs främre i bäckenet, och hos människor utgör det den främre delen av höftbenets nedre sektion. Hos de flesta andra däggdjur har motsvarande ben också en främre/ventral position.

Vänster och höger pubis möts i mitten vid blygdbenets fog, symphysis pubica, vilket ger stadga åt hela bäckenringen. Hos kvinnor täcks det främre blygdbenet av urinrörssvampen. Detta är ett lager av fett som bildar mons pubis (mons Venus) och fungerar som stötdämpande och skyddande vävnad över benet.

Anatomisk uppbyggnad

Blygdbenet (os pubis) består av flera delar:

  • Corpus pubis (blygdbenets kropp) – den centrala delen.
  • Ramus superior (övre gren) och ramus inferior (nedre gren) – utlöpare som förbinder pubis med övriga delar av höftbenet.
  • Pecten pubis (pectineal line), pubic crest och pubic tubercle – beniga utskott som fungerar som fästen för ligament och muskler.

Blygdbenets främre och övre delar bidrar till bildandet av acetabulum (höftskålen) och därmed till höftledens utformning. Dess inre yta utgör en del av bäckens mindre (inferiora) hålighet och är en viktig struktur för fäste av bäckenbottenmuskulatur.

Funktion och muskel- & ligamentfästen

  • Blygdbenet fungerar som fäste för flera muskler: rectus abdominis fäster vid pubic crest, adductor-musklerna (t.ex. adductor longus, gracilis, pectineus) utgår från rami pubis, och delar av bäckenbottenmuskulaturen (t.ex. pubococcygeus) har ursprung vid pubis.
  • Det är också fäste för ligament som bidrar till bäckens stabilitet, bland annat ligament knutna till symphysis pubica och inguinalisregionen (inguinalligamentets laterala fäste vid pubic tubercle är ett viktigt kirurgiskt och kliniskt kännetecken).
  • Genom sin position deltar pubis i överföring av kroppsvikt från ryggraden till nedre extremiteterna och påverkar bäcknets form, som i sin tur har betydelse för födselkanalens dimensioner hos kvinnor.

Könsskillnader och graviditetseffekter

Bäckenets utformning skiljer sig mellan könen: hos kvinnor är subpubiska vinkeln (vinkeln mellan de två pubisgrenarna) generellt bredare för att ge ett större födslospel. Under graviditet påverkar hormoner som relaxin symphysis pubica, vilket kan leda till ökad rörlighet i fogarna (t.ex. symfysiolys) för att underlätta födseln men också ge smärta och instabilitet hos vissa kvinnor.

Klinisk betydelse

  • Frakturer: pubis- och ramusfrakturer uppstår vid trauma (t.ex. fall, trafikolycka) och kan förekomma också som stressfrakturer vid överbelastning.
  • Osteit pubis: inflammation i blygdbenets fog, vanligt hos idrottare, ger smärta vid belastning och vid palpation över symfysen.
  • Symfysiolys och symfysiotomi: problem vid graviditet eller förlossning där symfysen påverkas; i vissa historiska kirurgiska sammanhang har symfysiotomi utförts.
  • Kirurgiska landmärken: pubic tubercle används som orientering vid ingrepp i inguinalregionen och vid behandling av ljumskbråck.

Sammanfattningsvis är pubis en central benstruktur i bäckenet med viktig funktion för stabilitet, muskelursprung och gång, samt klinisk betydelse vid trauma, idrottsskador och graviditetsrelaterade besvär.