REM- och NREM-sömn: definition, drömmar och sömncykler
Lär dig skillnaden mellan REM- och NREM-sömn, drömmarnas roll och hur sömncykler samt djupsömn påverkar återhämtning, minne och hälsa.
Hos däggdjur och fåglar kan sömnen delas in i två huvudkategorier: REM-sömn och NREM-sömn. Dessa två tillstånd återkommer i en regelbunden ordning under natten och har olika elektriska mönster i hjärnan, kroppsrörelser och fysiologiska funktioner.
Vad är REM-sömn?
REM-sömn (från engelska rapid eye movement) kännetecknas av snabba, ryckiga ögonrörelser, en EEG som liknar vakenhet (låga amplituder och blandade frekvenser), och kraftig muskelförlamning i kroppen (tonusreduktion) orsakad av hämmande signaler i hjärnstammen. Många människor upplever de mest levande och berättande drömmarna under REM-fasen, även om drömmar också kan uppstå i NREM.
REM-perioderna uppträder med jämna mellanrum under natten och blir generellt längre under andra halvan av sömnen. En typisk tid för REM under en hel natts sömn är ungefär 20–25 procent av sömntiden hos vuxna. REM-sömnen upptäcktes i början av 1950-talet (arbete av Nathaniel Kleitman och Eugene Aserinsky), och beskrevs vidare av forskare som William Dement och Michel Jouvet. Trots omfattande forskning är REM-sömnens fulla funktion inte helt klarlagd, men den verkar vara viktig för minnesbearbetning, emotionell reglering och hjärnans återställning efter vaken aktivitet.
NREM-sömn och dess stadier
Den andra kategorin, där de snabba ögonrörelserna inte förekommer, kallas NREM-sömn (Non-REM sleep). Tidigare delades NREM in i fyra stadier (I–IV), men modern klassificering (AASM) använder tre stadier: N1, N2 och N3. I äldre texter anges ibland "tre eller fyra stadier".
- N1 (steg I) — lätt sömn eller dvala; övergång från vakenhet, lätt att väcka. EEG visar långsammare frekvenser.
- N2 (steg II) — fortsatt lätt sömn med karakteristiska sömnspindlar och K-komplex i EEG; vuxna tillbringar ofta omkring hälften av sin totala sömntid i detta stadium.
- N3 (steg III/IV, djupsömn) — också kallad slow-wave sleep eller djupsömn; EEG visar högamplitudiga långsamma vågor. Djupsömn är viktig för fysisk återhämtning, tillväxt och läkning. Det kan vara svårt att väcka någon i detta stadium.
Hos många vuxna består en normal nattsömn av cirka 75–80 procent NREM och 20–25 procent REM, men andelarna varierar med ålder: spädbarn har mycket mer REM, och äldre personer får ofta mindre djupsömn.
Sömncykler och dygnsrytm
Vuxna människor sover typiskt i cykler på ungefär 90–110 minuter. En natts sömn kan bestå av fyra eller flera av dessa cykler. Varje cykel följer vanligen mönstret: stadier av NREM (N1 → N2 → N3) följt av att man passerar tillbaka genom N2 in i REM. REM-perioderna är kortast tidigt på natten (t.ex. 5–10 minuter) och blir längre mot morgonen (upp till 30–60 minuter). Detta mönster påverkas av kroppens cirkadiska rytm och av hur mycket sömnskuld som finns.
REM-sömn kan visa ett fenomen som kallas REM-rebound om man varit depriverad av REM; kroppen kompenserar med mer REM-sömn de följande nätterna.
Funktioner och klinisk betydelse
Sömnens funktioner är mångfacetterade:
- Minne och inlärning: både NREM (särskilt N2/N3) och REM bidrar till olika former av minneskonsolidering—NREM för faktainlärning och motorisk konsolidering, REM för emotionell bearbetning och vissa typer av minne.
- Fysisk återhämtning: djupsömn är kopplad till frisättning av tillväxtfaktorer och återuppbyggnad av vävnad.
- Rensning av slaggprodukter: nyare forskning pekar på att glymfatisk funktion (hjärnans "städning") ökar under sömn, särskilt under djupsömn.
- Emotionell reglering: REM verkar spela en roll i bearbetning av känslor och drömmar kan bidra till detta.
Kliniskt är sömnstadier viktiga vid bedömning av sömnstörningar. Exempel:
- Narkolepsi — snabb inträde i REM eller REM-episoder under vakenhet.
- REM-sömnstörning (REM behavior disorder) — förlust av normal muskelatoni under REM så att personen kan "agera ut" drömmar.
- Sömnapné — kan fragmentera sömnen och minska andelen djupsömn och REM, vilket ger trötthet och kognitiva besvär.
Evolutionsperspektiv och variation mellan arter
Det faktum att både däggdjur och fåglar uppvisar REM- och NREM-sömn tyder på att egenskapen utvecklades tidigt i ryggradsdjurens evolution, innan dessa grupper skildes åt. Samtidigt finns stora variationer: vissa marina däggdjur (t.ex. delfiner) och vissa fåglar kan sova med bara ena hjärnhalvan aktiv (unihemisfärisk sömn), och mängden REM kan vara mycket mindre eller organiserad annorlunda hos dessa arter.
Upptäckt och historik
REM-sömnen identifierades i början av 1950-talet av professor Nathaniel Kleitman och hans elev Eugene Aserinsky, som kopplade snabba ögonrörelser till drömmar 1953. Forskare som William Dement vidareutvecklade och populariserade kunskapen om REM- och NREM-sömn under de följande decennierna. Modern sömnforskning använder EEG (elektroencefalografi), EOG (ögonrörelser) och EMG (muskelaktivitet) för att kartlägga sömnstadier.
Sammanfattningsvis är REM- och NREM-sömn två distinkta men växelvis återkommande tillstånd som tillsammans utgör en normal nattsömn. De har olika fysiologiska egenskaper och bidrar på olika sätt till hjärnans och kroppens återhämtning, minnesbearbetning och emotionella funktioner.
REM och drömmar
Sömn med snabba ögonrörelser är förknippad med drömmar. Att väcka sovande personer under REM-fasen är ett vanligt sätt att få drömrapporter. 80 % av typiska människor kan ge någon form av drömrapport under dessa omständigheter. Sömnare som väcks från REM-fasen tenderar att ge längre, mer berättande beskrivningar av de drömmar de upplevde. De uppskattar att deras drömmar varade längre.
Lucida drömmar rapporteras mycket oftare i REM-sömn. De mentala händelser som inträffar under REM-sömnen har vanligtvis drömmarnas "kännetecken", inklusive berättande struktur, övertygelse (som i det vakna livet) och instinktiva teman.
Rapid eye movement sleep behavior disorder (RBD) är en sömnstörning (närmare bestämt en parasomni) där människor spelar ut sina drömmar.
Frågor och svar
F: Vilka är de två kategorierna av sömn hos däggdjur och fåglar?
S: De två kategorierna av sömn hos däggdjur och fåglar är REM-sömn (rapid eye movement) och NREM-sömn (non-rapid eye movement).
F: När inträffar REM-sömnen?
S: REM-sömnen inträffar med jämna mellanrum under hela natten, med perioder som blir längre under andra halvan av natten.
F: Vem upptäckte REM-sömnen?
Svar: Nathaniel Kleitman och hans elev Eugene Aserinsky upptäckte REM-sömnen 1952-53.
Fråga: Vad är REM-sömnens funktion?
Svar: REM-sömnens funktion är inte helt klarlagd.
F: Hur många stadier finns det i NREM-sömnen?
Svar: Det finns tre eller fyra stadier för NREM-sömn - stadium I (dösande), stadium II (lätt sömn), stadium III (djup sömn) och ibland stadium IV (också djup sömn).
F: Hur länge sover vuxna människor vanligtvis varje cykel?
S: Vuxna människor sover vanligtvis 90-110 minuter per cykel.
F: När utvecklades egenskapen att ha både REM- och NREM-sömn?
Svar: Egenskapen att ha både REM- och NREM-sömn utvecklades innan däggdjur och fåglar skiljde sig åt i sin utveckling, vilket tyder på att det är en tidig och viktig egenskap hos landlevande ryggradsdjur.
Sök