Pupill – definition, funktion, storlek och reflexer i ögat

Lär dig om pupillens struktur, funktion, storlek och reflexer — hur den reglerar ljus, skillnader mellan arter och varför den förändras vid mörker och ljus.

Författare: Leandro Alegsa

09-02-2026 20:39

Pupillen är öppningen i mitten av ögat. Ljuset kommer in genom pupillen och går genom linsen, som fokuserar bilden på näthinnan. Pupillen omges av iris, den färgade delen av ögat, och fungerar som ett justerbart hål för att reglera mängden ljus som når näthinnan.

Anatomi och muskler

Pupillens storlek styrs av två muskelgrupper i iris: en ringformad muskel som drar ihop pupillen och en radiär muskel som vidgar den. Den ringformade muskeln kallas sphincter pupillae (på svenska ofta benämnd pupillsfinkter) och pressar ihop iris. Den radiära muskeln kallas dilator pupillae och drar iris utåt så att pupillen vidgas. Dessa muskler påverkas av olika delar av nervsystemet.

Funktion och reglering

Huvudfunktionen är att reglera ljusmängden till näthinnan så att bilden blir tydlig utan att ögat överexponeras. När mer ljus behövs vidgas pupillen (blir större) för att släppa in mer ljus. I ljust ljus drar pupillen ihop sig (blir mindre) för att begränsa ljusmängden. Pupillen kan jämföras med en kameras bländare, där bländaren reglerar ljusinsläppet.

Regleringen sker via två huvudbanor:

Parasympatisk kontroll (orsakar pupillkonstriktion): signaler från hjärnstammen (Edinger–Westphal-kärnan) via n. oculomotorius till ciliariskan (ciliary ganglion) och vidare till sphincter-muskeln.
Sympatisk kontroll (orsakar pupillvidgning): en bana från hypotalamus via ryggmärgen till översta halsens autonoma ganglion (superior cervical ganglion) och vidare till dilator-muskeln.

Storlek i praktiken: hos vuxna varierar pupillens diameter ungefär mellan 2–4 mm i starkt ljus och 4–8 mm i mörker. Storleken påverkas även av ålder (äldre personer får ofta mindre vilopupiller), känslomässiga tillstånd, trötthet och läkemedel.

Pupillreflexer

De viktigaste reflexerna är:

Ljusreflexen — när ett öga belyses drar det ihop sig (direkt reflex) och det andra ögat drar också ihop sig (konsensuell reflex). Afferent signal går via synnerven (n. opticus) och efferent via n. oculomotorius.
Närakkommodation (närreflex) — vid fokusering på närliggande föremål sker tre samordnade förändringar: konvergens av ögonen, tjockare lins (accommodatio) och pupillkonstriktion (mios) för bättre skärpedjup.

Vid klinisk undersökning används lamplysa för att bedöma direkt och konsensuell pupillreaktion samt det s.k. "swinging flashlight test" för att upptäcka afferenta pupilldefekter (Marcus Gunn-reaktion).

Klinisk betydelse och avvikelser

Pupillstorlek och reaktivitet ger viktig information vid ögonsjukdomar och neurologiska tillstånd. Exempel på avvikelser:

Anisokori — ojämna pupiller, kan vara fysiologiskt hos några personer eller orsakat av skada på n. oculomotorius, addera skada eller läkemedel.
Pinpoint-pupiller — mycket små pupiller, ses vid opioidpåverkan eller vissa strukturella hjärnstamskador.
Vidgade ljusstela pupiller — vidgade men svagt reaktiva pupiller kan tyda på antikolinergisk påverkan, anoxi eller allvarlig hjärnskada.
Afferent pupillary defect — ojämn ljusrespons mellan ögonen som tyder på skada i retina eller synnerven.

I intensivvård och vid misstanke om hjärnskada används pupillanalys (pupillometri) för att följa patientens neurologiska status — bortfall eller långsamt reagerande pupiller kan vara ett tecken på ökat intrakraniellt tryck eller hjärnstamsengagemang.

Påverkan av läkemedel, droger och andra faktorer

Många ämnen påverkar pupillen: opioider ger små pupiller, antikolinergika och vissa sympatomimetika ger vidgade pupiller. Emotioner, stress, trötthet, smärta och kognitiv belastning kan också förändra pupillstorleken genom autonoma signaler.

Variation mellan arter

Hos människor är pupillen normalt rund, men hos andra djur finns stora variationer: katter har ofta en smal slitsformad pupill, vissa reptiler kan ha färgade pupiller, och många nattaktiva djur har tapetum lucidum som gör att ögonen "lyser" i mörker när ljus reflekteras tillbaka. Horisontellt formade pupiller hos bytesdjur (t.ex. får) hjälper till att bredda synfältet, medan vertikala slitsar hos rovdjur ger fördelar vid bedömning av avstånd.

Varför är pupillen svart?

Pupillen verkar svart eftersom ljuset som passerar in absorberas av vävnader inne i ögat och näthinnan. Hos djur med tapetum lucidum reflekteras en del ljus tillbaka och kan ge ett sken i mörker.

Sammanfattning: Pupillen är en central del av ögats ljusreglering. Genom samspel mellan irisens muskler och nervsystemet anpassas pupillstorleken efter ljusförhållanden, fokusbehov och kroppens tillstånd. Pupillens utseende och reflexer används aktivt vid medicinsk bedömning eftersom de speglar både ögon- och hjärnans funktion.

Pupillen är det centrala genomskinliga området (svart).

Diagram över ögat

Elever och hälsa

Hos människor kan eleverna berätta mycket om hur frisk en persons hjärna är. Till exempel:

Storlek

Normala pupiller är ungefär 4 mm breda. Pupiller som är normalstora kallas "vanliga".

Pupiller som är både "pinpoint" (lika stora som spetsen på en nål - ca 1 mm i diameter) är ett tecken på att en person kan ha ett av dessa problem:

De har överdoserat en opiat (t.ex. heroin eller oxykodon).
De har blivit förgiftade med en typ av kemikalier som kallas organofosfater, vilket inkluderar vissa bekämpningsmedel och nervgaser som sarin.
De blöder i en del av hjärnstammen som kallas pons (detta är mycket sällsynt).

Pupillerna kan också vara mindre än vanligt om man befinner sig i mycket starkt ljus.

Pupiller som båda är "dilaterade" (större än vanligt, upp till 8 mm i diameter) är ett tecken på att en person kan ha ett av dessa problem:

De är hypoxiska (hjärnan får inte tillräckligt med syre).
De har använt olagliga droger som metamfetamin, LSD, marijuana eller ecstasy.
Personen har avlidit

Pupillerna kan också utvidgas om man befinner sig på en mörk plats eller om man har använt vissa typer av ögondroppar.

Jämlikhet

Hos de flesta friska människor ska pupillerna vara lika stora ("lika"). Pupiller som är "ojämna" (en är större än den andra) är vanligtvis ett tecken på att något är fel i hjärnan. Hjärnan kan till exempel vara skadad eller de kan ha fått en stroke.

Upp till 20 % av friska människor har dock pupiller som är olika stora. Hos dessa personer är detta normalt och innebär inget problem. Vanligtvis är det bara en liten skillnad i storlek.

Form

Friska elever är rundade. När en pupill har en annan form har personen oftast fått en skada på ögat.

Reaktivitet

När ett ljus lyser i den ena pupillen ska båda pupillerna bli mindre samtidigt. När ljuset tas bort ska båda pupillerna bli större samtidigt. Detta kallas "ljusreaktivitet" (eleverna reagerar på förändringar i ljuset).

Om båda pupillerna ändrar storlek samtidigt, men förändringen sker långsamt, kallas pupillerna "tröga". Detta kan vara ett tecken på användning av illegala droger, hypoxi (att hjärnan inte får tillräckligt med syre) eller skada.

Om endast en av pupillerna ändrar storlek finns det vanligtvis ett problem med hjärnan eller med synnerven (den nerv som går från hjärnan till ögat).

Om ingen av pupillerna ändrar form när ljus lyser in i den kallas pupillerna "fasta". Detta är ett tecken på ett mycket allvarligt problem i hjärnan. Det är meningen att hjärnan ska få pupillerna att ändra form, så om detta inte sker betyder det att hjärnan inte fungerar normalt. När en person ligger i koma eller har dött är pupillerna både fixerade och dilaterade (stora).

Friska elever

Eftersom hjärnan styr pupillerna är friska pupiller ett tecken på en frisk hjärna. Medicinska experter beskriver friska pupiller med förkortningen PERRL:

Eleverna är
Jämlik,
Runt,
Regelbunden, och
Ljusreaktiv

· Djur med icke-cirkulära pupiller

En krokodil med vertikalt spaltade pupiller

En bläckfisk med W-formade pupiller

En gecko med pärlbandselevationer

En katt med vertikalt spaltade pupiller

Ung gräshoppa med ögon som är så väl kamouflerade att de knappt syns.

Frågor och svar

F: Vad är eleven?

S: Pupillen är öppningen i mitten av ögat. Ljuset kommer in genom pupillen och går genom linsen, som fokuserar bilden på näthinnan.

F: Hur påverkar ljuset pupillens storlek?

S: När mer ljus behövs görs pupillen större. I ljusare ljus blir pupillen mindre. Ljuset gör att pupillen ändrar sin storlek. När det är mörkare kommer pupillerna att vidgas (bli större) eftersom de behöver släppa in mer ljus i ögat för att kunna se. När det är ljust drar pupillen ihop sig (blir mindre) för att begränsa mängden ljus som kommer in i ögat så att vi kan se.

F: Vilken form har en människas pupill normalt?

S: En människas pupill har normalt en rund form.

F: Vilken färg har de flesta djurs pupiller?

S: De flesta djurs pupiller är svarta.

F: Varför har vi en pupill?

S: Vi har en pupill för att reglera och kontrollera hur mycket ljus som når vår näthinna så att vi kan se klart och tydligt.

F: Finns det några andra djur som har annorlunda formade pupiller än människor?

S: Ja, vissa djur som katter har spaltformade pupiller i stället för runda pupiller som människor har.

F: Varför har vår pupill ingen färg? Svar: Vår pupill har ingen färg eftersom allt inkommande ljus absorberas av vävnader i våra ögon när det passerar genom dem.

Sök