Pupill
Pupillen är öppningen i mitten av ögat. Ljuset kommer in genom pupillen och går genom linsen, som fokuserar bilden på näthinnan.
Pupillens storlek styrs av muskler. Det finns en cirkulär grupp som pressar ihop iris och en annan grupp som drar iris vidare. När mer ljus behövs görs pupillen större. I ljusare ljus görs pupillen mindre. Pupillen kan jämföras med en kameras bländare. Den är omgiven av iris som är den färgade delen av ögat.
Linsen ändrar sin form beroende på hur långt bort ögat fokuserar. Fokuspunkten är den punkt som ögat fokuserar på. Ljuset gör att pupillen ändrar sin storlek. När det är mörkare vidgas (blir större) pupillerna eftersom de måste släppa in mer ljus i ögat för att kunna se. När det är ljust drar pupillen ihop sig (blir mindre) för att begränsa mängden ljus som kommer in i ögat så att vi kan se. Pupillen är normalt svart hos de flesta djur, men hos vissa reptiler kan den ha en annan färg.
Huvudskälet till att vi har en pupill är att den reglerar ljuset som går till näthinnan. Anledningen till att den inte har någon färg är att ljuset som passerar genom pupillen absorberas av vävnaderna på insidan av ögat. Hos människor är pupillen rund, men hos vissa andra djur, t.ex. katter, är den formad som en slits.
Pupillen är det centrala genomskinliga området (svart).
Diagram över ögat
Elever och hälsa
Hos människor kan eleverna berätta mycket om hur frisk en persons hjärna är. Till exempel:
Storlek
Normala pupiller är ungefär 4 mm breda. Pupiller som är normalstora kallas "vanliga".
Pupiller som är både "pinpoint" (lika stora som spetsen på en nål - ca 1 mm i diameter) är ett tecken på att en person kan ha ett av dessa problem:
- De har överdoserat en opiat (t.ex. heroin eller oxykodon).
- De har blivit förgiftade med en typ av kemikalier som kallas organofosfater, vilket inkluderar vissa bekämpningsmedel och nervgaser som sarin.
- De blöder i en del av hjärnstammen som kallas pons (detta är mycket sällsynt).
Pupillerna kan också vara mindre än vanligt om man befinner sig i mycket starkt ljus.
Pupiller som båda är "dilaterade" (större än vanligt, upp till 8 mm i diameter) är ett tecken på att en person kan ha ett av dessa problem:
- De är hypoxiska (hjärnan får inte tillräckligt med syre).
- De har använt olagliga droger som metamfetamin, LSD, marijuana eller ecstasy.
- Personen har avlidit
Pupillerna kan också utvidgas om man befinner sig på en mörk plats eller om man har använt vissa typer av ögondroppar.
Jämlikhet
Hos de flesta friska människor ska pupillerna vara lika stora ("lika"). Pupiller som är "ojämna" (en är större än den andra) är vanligtvis ett tecken på att något är fel i hjärnan. Hjärnan kan till exempel vara skadad eller de kan ha fått en stroke.
Upp till 20 % av friska människor har dock pupiller som är olika stora. Hos dessa personer är detta normalt och innebär inget problem. Vanligtvis är det bara en liten skillnad i storlek.
Form
Friska elever är rundade. När en pupill har en annan form har personen oftast fått en skada på ögat.
Reaktivitet
När ett ljus lyser i den ena pupillen ska båda pupillerna bli mindre samtidigt. När ljuset tas bort ska båda pupillerna bli större samtidigt. Detta kallas "ljusreaktivitet" (eleverna reagerar på förändringar i ljuset).
Om båda pupillerna ändrar storlek samtidigt, men förändringen sker långsamt, kallas pupillerna "tröga". Detta kan vara ett tecken på användning av illegala droger, hypoxi (att hjärnan inte får tillräckligt med syre) eller skada.
Om endast en av pupillerna ändrar storlek finns det vanligtvis ett problem med hjärnan eller med synnerven (den nerv som går från hjärnan till ögat).
Om ingen av pupillerna ändrar form när ljus lyser in i den kallas pupillerna "fasta". Detta är ett tecken på ett mycket allvarligt problem i hjärnan. Det är meningen att hjärnan ska få pupillerna att ändra form, så om detta inte sker betyder det att hjärnan inte fungerar normalt. När en person ligger i koma eller har dött är pupillerna både fixerade och dilaterade (stora).
Friska elever
Eftersom hjärnan styr pupillerna är friska pupiller ett tecken på en frisk hjärna. Medicinska experter beskriver friska pupiller med förkortningen PERRL:
- Eleverna är
- Jämlik,
- Runt,
- Regelbunden, och
- Ljusreaktiv
· Djur med icke-cirkulära pupiller
· 
En krokodil med vertikalt spaltade pupiller
· 
En bläckfisk med W-formade pupiller
· 
En gecko med pärlbandselevationer
· 
En katt med vertikalt spaltade pupiller
· 
Ung gräshoppa med ögon som är så väl kamouflerade att de knappt syns.
Frågor och svar
F: Vad är eleven?
S: Pupillen är öppningen i mitten av ögat. Ljuset kommer in genom pupillen och går genom linsen, som fokuserar bilden på näthinnan.
F: Hur påverkar ljuset pupillens storlek?
S: När mer ljus behövs görs pupillen större. I ljusare ljus blir pupillen mindre. Ljuset gör att pupillen ändrar sin storlek. När det är mörkare kommer pupillerna att vidgas (bli större) eftersom de behöver släppa in mer ljus i ögat för att kunna se. När det är ljust drar pupillen ihop sig (blir mindre) för att begränsa mängden ljus som kommer in i ögat så att vi kan se.
F: Vilken form har en människas pupill normalt?
S: En människas pupill har normalt en rund form.
F: Vilken färg har de flesta djurs pupiller?
S: De flesta djurs pupiller är svarta.
F: Varför har vi en pupill?
S: Vi har en pupill för att reglera och kontrollera hur mycket ljus som når vår näthinna så att vi kan se klart och tydligt.
F: Finns det några andra djur som har annorlunda formade pupiller än människor?
S: Ja, vissa djur som katter har spaltformade pupiller i stället för runda pupiller som människor har.
F: Varför har vår pupill ingen färg? Svar: Vår pupill har ingen färg eftersom allt inkommande ljus absorberas av vävnader i våra ögon när det passerar genom dem.
