Bäckenet hos människan: anatomi, skelett, muskler och funktion

Upptäck bäckenets anatomi hos människan — skelett, muskler, funktion och skydd av inre organ. Tydliga förklaringar för studier och hälsa.

Bäckenet (plural: pelves) är den del av ryggradsdjurens kropp som benen sitter fast i. Den har en mycket gammal utvecklingshistoria. Den här artikeln handlar enbart om människans bäcken och beskriver dess skelett, muskler och funktioner.

Anatomi och skelett

Bäckenet kan i vardagligt tal betyda den nedre delen av människokroppens bål, mellan buken och låren. Det kan också avse enbart benen i detta område. Bäckenet är ryggradens nedre del och bildar en stark ringformad struktur som överför tyngd från bålen till benen.

Bäckens skelett består av tre huvuddelar:

• Höftbenet (os coxae) — ett par ben, ett på vardera sidan.
• Korsbenet (os sacrum) — ett stort triangulärt ben i bakre delen, som bildas av sammanvuxna ryggkotor.
• Svanskotan (os coccygis) — sitter under korsbenet och består av flera små sammanvuxna kotor.

Höftbenet är i sin tur uppbyggt av tre delar som hos vuxna är sammanvuxna vid höftens acetabulum:

• Ilium — den översta, breda delen (svenska: tarmbenet). (Tidigare i texten nämnt som ilium)
• Pubis — den främre, mellersta delen (svenska: blygdbenet).
• Ischium — den nedre, bakre delen (svenska: sittbenet).

I bäckenets framkant finns symfysen (symphysis pubica) där de två blygdbenen möts. Bakåt bildar höftbenets tarmbenskam kontakt med korsbenet i sakroiliakallederna. Centralt mot utsidan syns acetabulum — ledpannan för höftleden — och under detta ligger foramen obturatum, en stor öppning som släpper igenom nerver och kärl.

Muskler och ligament

Bäckenet skyddar de organ som används för matsmältning och fortplantning och utgör fäste för många muskler. Musklerna i området har flera funktioner: de stödjer bålens hållning, deltar i gång och löpning samt formar bäckenbotten som håller upp bäckenorganen.

Viktiga muskelgrupper:

• Bäckenbottenmusklerna — en muskelplatta (bland annat m. levator ani och m. coccygeus) som sträcker sig mellan sittbenen, symfysen och korsbenet och stödjer urinblåsa, tarm och hos kvinnor även livmodern.
• Sätets muskler (glutealmuskler) — fäster på ilium och bidrar till höftens extension och stabilisering.
• Höftböjarna och adduktorerna — fäster på pubis och ischium och styr rörelser i höftleden.

Bäckenets ben är fästa vid varandra och vid korsbenet med flera stabiliserande ligament (t.ex. sacroiliacalligament och sacrospinalis/sacrotuberalis). Senor förbinder musklerna med benen och nerver samt blodkärl passerar genom bäckenet via specifika öppningar.

Funktioner

Bäckenets huvudfunktioner är:

• Att överföra kroppsvikt från bål till underextremiteterna vid stående och gång.
• Att skydda inre organ i bäckenet och nedre delen av buken (tarm, urinblåsa, inre könsorgan).
• Att ge fäste för kraftiga muskler som möjliggör rörelser i höften och stabiliserar bålen.
• Hos kvinnor: att utgöra födelselkanalens beniga ram vid förlossning.

Skillnader mellan könen

Bäckenets form skiljer sig i genomsnitt mellan kvinnor och män för att anpassas till förlossning. Typiska skillnader:

• Kvinnligt bäcken är generellt bredare och grundare med ett bredare bäckeningång (pelvic inlet) och bäckenutgång (pelvic outlet).
• Manligt bäcken är oftast smalare och djupare med mer framåtriktad sacrum och mindre vinklade höftben.

Det finns också anatomiska varianter av bäckenformer som brukar klassificeras som gynekoid, android, antropoid och platypelloid — termer som används inom obstetrik för att beskriva olika bäckenmått och -former.

Utveckling

Under barndomen utgörs höftbenet av tre separata ben (ilium, pubis, ischium) som växer ihop under tonåren vid acetabulum. Bäckenets form påverkas av tillväxt, hållning och belastning.

Kliniska aspekter

Några viktiga medicinska områden där bäckenet är centralt:

• Frakturer — bäckenfrakturer kan uppstå vid högenergitrauma (t.ex. trafikolycka) eller vid benskörhet och kan vara förenade med stora blödningar.
• Bäckenbottenbesvär — inkluderar inkontinens, framfall och smärttillstånd som kan uppstå efter förlossning, operation eller med ålder.
• Förlossning — bäckenmått och form har betydelse för förlossningsförloppet; intrauterina och obstetriska bedömningar kan ta hänsyn till dessa.
• Artros och ledproblem — höftleden (acetabulum och lårbenshuvud) kan drabbas av artros med smärta och rörelseinskränkning.

Vaskulatur och innervation

Bäckenet försörjs av grenar från iliaca interna (interna bäckensartären) som ger upphov till blodkärl till organ, muskler och bäckenbotten. Nerver från plexus lumbosacralis (t.ex. ischiasnerven och pudendusnerven) innerverar muskler och senskikt i området.

Sammanfattning

Bäckenet är en central anatomisk struktur som kombinerar styrka, rörlighet och skydd. Det består av höftben, korsben och svanskota, och bär viktiga muskler, nerver och blodkärl. Kännedom om dess anatomi är viktig för förståelse av rörelse, förlossning och flera kliniska tillstånd.

Frågor och svar

F: Vad är bäckenet?

F: Vilka är de tre ben som utgör ett höftben?

F: Vilka andra två ben utgör bäckenskelettet?

F: Hur är musklerna fästa vid benen i detta område?

F: Hur förbinder ligamenten dessa ben med varandra?

F: Är dessa ben symmetriska på båda sidor?

Sök med bokstav