Inom den tibetanska buddhismen omfattar sekterna eller skolorna med "röd hatt" de tre äldsta av de fyra huvudskolorna, dvs:

  • Nyingma
  • Sakya
  • Kagyu

Den nyare Gelug-skolan är känd som "Yellow Hat-sekten".

Begreppet "röd hatt" syftar i första hand på den ceremoniella huvudbonaden som traditionellt används inom dessa skolor och markerar deras äldre historiska ursprung jämfört med Gelug-skolan (den så kallade "gul hatt"). Färgskillnaden är främst symbolisk och kulturell; de olika skolorna skiljer sig också i betoning på praxis, texter och organisationsformer.

Nyingma

Nyingma (”de forntida”) är den äldsta tibetanska traditionen och har sina rötter i de tidiga översättningarna av buddhistiska texter till Tibet samt i lärorna förknippade med Padmasambhava och andra tidiga mästare. Nyingma är särskilt känd för:

  • Dzogchen (”storslagen fulländning”), en central och distinkt meditationstradition med fokus på direkt igenkännande av sinne-naturens grundläggande klarhet.
  • Terma (gömda skatter), avslöjade läror som sägs ha gömts av tidigare mästare för att upptäckas av tertöns (skattupptäckare) vid lämplig tid.
  • En mjukare organisationsform historiskt, med både kloster- och icke-klostertillhörighet; många linjer överlevde och förnyades genom lokala mästare och tertöns.

Sakya

Sakya grundades i 1100-talets Tibet och är kopplad till Khön-familjen och Sakya-klostret. Karakteristiska drag är:

  • Lamdre (”vägen och frukt”), en djupgående lärosats som kombinerar sutra- och tantraelement och är central för Sakya-undervisningen.
  • Stark betoning på akademisk studie, systematisk ordination och ett arv av både religiöst och ibland politiskt ledarskap.
  • Sakya-läran har bevarat en detaljerad transmissionslinje av lärjungaskap och initieringar och har spelat en viktig roll i Tibets intellektuella och religiösa historia.

Kagyu

Kagyu betyder ”den överförda läran” och betonar den muntliga transmissionskedjan från lärare till elev. Kagyu-linjen blev känd genom Marpa, den indiske yogin Naropa och Milarepa, och kännetecknas av:

  • Starkt fokus på praktik och meditation, särskilt Mahamudra (”den stora segeln”), som rör direkt erfarenhet av sinnets natur.
  • En levande tradition av yogisk träning, reträtter och personligt undervisarskap (guru–discipel-relationen).
  • Flera underlinjer (t.ex. Karma Kagyu) med egna ledarskapsstrukturer och kloster, men med gemensamt fokus på praktikframsteg snarare än formell teoretisk skolning.

Skillnader och samverkan

Trots sina särdrag har de röda hatt-skolorna mycket gemensamt: de bevarar äldre tantriska traditioner, stora ytor av praktisk meditation och en rik uppsättning rituella former. I praktiken finns det också mycket samarbete, ömsesidigt inflytande och ibland delade lärare mellan skolorna. I modern tid har alla tre skolorna spridit sig internationellt och engagerar sig i både traditionell utbildning och anpassningar för nutida utövare.

Sammanfattningsvis, Nyingma, Sakya och Kagyu utgör tre distinkta men besläktade strömningar inom tibetansk buddhism med långa historieskikt, egna särdrag i praktik och lära, och ett fortsatt inflytande på både tibetansk kultur och global buddhistisk praxis.