Dicyemida (Rhombozoa) – parasiter i bläckfiskars njurar och deras taxonomi

Upptäck Dicyemida (Rhombozoa) — mikroskopiska parasiter i bläckfiskars njurar, deras omstridda taxonomi och nya molekylära insikter i evolutionärt släktskap.

Rhombozoa, eller Dicyemida, är en grupp små parasiter som lever i njurarna hos bläckfiskar.

Klassificeringen är kontroversiell. De är troligen ett nytt fylum. Traditionellt har dicyemiderna grupperats med Orthonectida i Mesozoa. Molekylär fylogeni tyder dock på att dicyemiderna kan vara närmare besläktade med rundmaskarna.

Utseende och anatomi

Dicyemider är mikroskopiska och enkla i sin byggnad, ofta mindre än några millimeter långa. Varje individ består huvudsakligen av en central axialcell omgiven av ett skikt av perifera celler som bildar kroppen. De saknar äkta organ som tarm, hjärta eller nervsystem i den form som återfinns hos större djur, och näring tas upp direkt genom cellernas yta från värdens njurvätska.

Livscykel och förökning

Dicyemidernas livscykel är relativt enkel men innehåller både asexuella och sexuella stadier. I korthet förekommer två huvudtyper av individer:

• Nematogener (även kallade vermiforma stadier) som förökas asexuellt och producerar flera små vermiforma embryon.
• Rhombogener som fungerar som den sexuella fasen; de producerar särskilda larver, så kallade infusoriforma larver, som kan spridas till nya värdar. Dessa infusoriforma larver kännetecknas av en särskild morfologi anpassad för spridning och infektion.

Denna cykel gör att populationer kan spridas inom och mellan värdar, ofta med hög värd- och värdcellspecificitet.

Värdinteraktion och ekologi

Dicyemider lever främst i njurarna eller renala säckar hos olika bläckfiskar (cephalopoder) och är ofta värdspecifika — vissa dicyemidarter hittas bara hos en eller några få nära besläktade bläckfiskarter. De anses i regel vara relativt harmlösa för sina värdar vid måttliga infestationsnivåer, men vid mycket täta kolonier kan de påverka värdens njurfunktion och allmänna hälsa.

Systematik och debatten om phylogenetic placering

Historiskt placerades dicyemider tillsammans med Orthonectida i den informella gruppen Mesozoa som ett exempel på förenklade flercelliga djur. Modern molekylär fylogeni har dock gett motstridiga signaler: vissa analyser tyder på släktskap med spiralians som plattmaskar och andra trokozoer, medan andra studier pekat mot en närmare relation med rundmaskarna (Nematoda) eller att de representerar en mycket spetsad, reducerad avknoppning inom djurriket. En viktig tolkning är att deras enkelhet kan vara sekundär — alltså ett resultat av kraftig förlust av komplexa strukturer under parasitisk anpassning — snarare än ett bevis för ett primitivt ursprung.

Studier och metoder

På grund av deras små storlek och enkla anatomi studeras dicyemider med ljus- och elektronmikroskopi för morfologi, samt med molekylära metoder (t.ex. analys av ribosomalt RNA och mitokondriellt DNA) för fylogenetiska frågor. Provtagning sker oftast genom dissektion av värdarnas njurar och sedering av bläckfiskar i fält- eller laboratoriestudier.

Historik och betydelse

Dicyemider upptäcktes och beskrevs redan tidigt i mikroskopins historia, men deras systematiska placering har fascinerat och förbryllat zoologer i mer än ett sekel. De är intressanta både som exempel på extrem parasitisk anpassning och som problem för förståelsen av djurens evolutionära träd — särskilt hur morfologisk förenkling kan förvirra tolkningen av ursprungliga egenskaper.

Översikt

• Vanligt namn: Rhombozoa eller Dicyemida
• Habitat: Njurar/renala säckar hos bläckfiskar
• Kännetecken: Mikroskopiska, central axialcell och perifera celler, ingen egentlig tarm
• Livscykel: Asexuella vermiforma stadier (nematogener) och sexuella rhombogener som producerar infusoriforma larver
• Systematik: Diskussion om placering — mesozoa, spiralia eller närmare nematoder; fråga fortfarande föremål för forskning

Sammanfattningsvis är dicyemider en fängslande grupp parasiter med enkel kroppslig uppbyggnad och en livscykel anpassad till bläckfiskvärdar. Deras exakta evolutionära placering är fortfarande osäker och studeras aktivt med moderna molekylära och mikroskopiska metoder.

Sök med bokstav