Skottlands självständighetsfolkomröstning 2014 – fakta och resultat

Skottlands folkomröstning 18 september 2014: kompletta fakta, röstsiffror, resultat och analys — varför Skottland röstade för att stanna i Förenade kungariket.

Folkomröstningen om Skottlands självständighet 2014 är en folkomröstning som avgjorde om Skottland skulle bli ett självständigt land eller om landet skulle fortsätta att vara medlem i Storbritannien. Omröstningen ägde rum den 18 september 2014.

Resultatet blev att Skottland skulle förbli en del av Förenade kungariket.

Bakgrund

Beslutet om att hålla folkomröstningen fattades efter flera års politisk debatt om självstyre och devolution. Den skotska nationalistregeringen, lett av Scottish National Party (SNP) och dåvarande försteminister Alex Salmond, förespråkade självständighet. Motståndarna organiserade sig i kampanjen "Better Together" och argumenterade för fortsatt medlemskap i Storbritannien, med betoning på ekonomiska och försvarspolitiska fördelar.

Fråga, röstberättigade och juridisk grund

Den officiella omröstningsfrågan löd: "Should Scotland be an independent country?" (Ska Skottland vara ett självständigt land?). Inför omröstningen kom en överenskommelse mellan den brittiska regeringen och den skotska regeringen (en så kallad Section 30-order) som gav klar juridisk rätt att hålla en legal och erkänd folkomröstning.

Franchisen utvidgades för denna folkomröstning så att bland annat 16- och 17-åringar kunde rösta, vilket var ovanligt för brittiska nationella omröstningar. Röstberättigade inkluderade invånare i Skottland som var brittiska, irländska, medborgare i ett Commonwealth-land eller medborgare i ett EU-land, i enlighet med de fastställda registreringsreglerna.

Resultat och siffror

• Datum: 18 september 2014
• Elektorat: cirka 4 285 323 registrerade väljare
• Valresultat: Nej (för att förbli i Förenade kungariket) 55,3 %; Ja (för självständighet) 44,7 %
• Röster i klartext: Nej cirka 2 001 926 röster; Ja cirka 1 617 989 röster
• Valdeltagande: mycket högt, cirka 84,6 %

Kampanjerna

Kampanjerna före folkomröstningen var intensiva och välorganiserade. "Yes Scotland" fokuserade på politisk självbestämmanderätt, möjligheten att utforma egna skatte-och välfärdslösningar samt kontroll över naturresurser. "Better Together" betonade ekonomisk stabilitet, försvarssamarbete, pensionsrättigheter och medlemskap i internationella organisationer som EU och NATO (med osäkerhet kring framtida medlemsvillkor).

Efterspel och konsekvenser

Efter att resultatet blev ett nej följde flera politiska följdskeden:

• Den brittiska regeringen och skotska företrädare enades om ytterligare maktdelning. Det ledde till Smithkommissionen och senare ändringar i lagstiftning, bland annat Scotland Act 2016, som gav fler befogenheter till den skotska parlamentet.
• SNP ökade sitt stöd i opinionsmätningar och medlemsantal efter folkomröstningen, även om partiet förlorade vissa val lokalt och nationellt vid olika tillfällen.
• Brexit‑omröstningen 2016, där Storbritannien röstade för att lämna EU medan en majoritet i Skottland röstade för att stanna kvar, återuppväckte diskussionen om en ny folkomröstning om självständighet. Frågan om ett nytt omval har förblivit politiskt omtvistad.

Betydelse

Folkomröstningen 2014 var historiskt viktig för både Skottland och Storbritannien. Den visade på stort politiskt engagemang i Skottland, införlivade en utvidgad väljargrupp (16–17-åringar) i en nationell röstning och satte igång en process för att omförhandla maktbalansen mellan Edinburgh och Westminster på flera områden.

Fakta i korthet

• Datum: 18 september 2014
• Fråga: "Should Scotland be an independent country?"
• Resultat: Nej 55,3 % — Ja 44,7 %
• Valdeltagande: cirka 84,6 %

Sök med bokstav