Storbritanniens premiärminister eller brittisk premiärminister är regeringschef i Storbritannien. Premiärministern leder Förenade kungarikets regering genom kabinettet och är dess ordförande. Premiärministern är också medlem av Privy Council och är normalt ledare för det politiska parti som har majoritet eller tillräckligt stöd i underhuset.

Roll och status

Premiärministern är inte statschef — det är Storbritanniens monark — men är vanligen den mest inflytelserika politikern i parlamentet och i praktiken landets främste beslutsfattare i politik, förvaltning och strategi. Titeln är i modern tid i hög grad en politisk ledarroll snarare än en formell konstitutionell post med enskilda skrivna maktbefogenheter.

Hur premiärministern utses

Enligt gällande traditionen väljer monarken premiärministern. Monarken utser i praktiken ledaren för det politiska parti som har möjlighet att få igenom sina förslag i parlamentet, vanligtvis partiledaren i det parti som har flest mandat i underhuset. Om ett parti byter ledare mellan allmänna val kan den nya partiledaren bli premiärminister utan eget nyval.

Det finns inga fasta mandatperioder för premiärministern; hen sitter tills hen avgår, avsätts av sitt parti eller förlorar parlamentets förtroende. Efter en förtroendeförlust i underhuset förväntas premiärministern antingen avgå eller be monarken om att upplösa parlamentet och utlysa nyval. Sedan upphävandet av Fixed-term Parliaments Act har monarken åter möjligheten att upplösa parlamentet efter premiärministerns begäran.

Befogenheter och instrument

  • Kabinett och ministrar: Premiärministern utser och avsätter ministrar och formar kabinettet. Hen leder regeringens dagliga arbete och samordnar politik mellan departementen.
  • Lagstiftning och politik: Premiärministern sätter regeringens politiska agenda och beslutar om prioriteringar för lagstiftning som läggs fram i parlamentet.
  • Utrikes- och säkerhetspolitik: I praktiken har premiärministern en central roll i utrikes- och säkerhetspolitiska beslut och i frågor om försvar. Formellt utövas många av dessa befogenheter genom monarken efter regeringens råd.
  • Prerogativa befogenheter: Vissa traditionella statliga befogenheter (t.ex. att ingå fördrag, förklara krig eller beordra militära insatser, utfärda benådningar) utövas i praktiken av premiärministern och andra ministrar och formellt sanktioneras av monarken.
  • Utnämningar och utmärkelser: Premiärministern rekommenderar ofta utnämningar till överhuset, högre ämbetsmän och utmärkelser — dessa genomförs formellt av monarken.

Ansvar och ansvarsskyldighet

Premiärministern ansvarar inför parlamentet, särskilt underhuset. Konventionen om parliamentary confidence innebär att en premiärminister som förlorar en formell misstroendeomröstning antingen måste avgå eller begära parlamentsupplösning och nyval. Premiärministern och kabinettet omfattas av principerna om kollektiva och individuella ministeransvar:

  • Kollektivt ansvar: Kabinettet står gemensamt bakom regeringens beslut i parlamentet.
  • Individuellt ansvar: Enskilda ministrar förväntas svara för sina departements handlingar och kan bli ombedda att avgå vid allvarliga fel eller skandaler.

Praktiska institutioner och residens

Premiärministerns officiella residens och kontor är 10 Downing Street i London, där också premiärministern tar emot internationella gäster och håller kabinettmöten. Regeringskontoret (Cabinet Office) och No.10 stödjer premiärministerns arbete administrativt. Landställe för premiärministern är ofta Chequers, en officiell rekreationsresidens.

Historiskt kallas premiärministern också ofta för First Lord of the Treasury och innehar ibland titeln Minister for the Civil Service; dessa traditionella titlar följer samman med ämbetet och visar på kopplingen mellan premiärministern och finans- samt förvaltningsansvar.

Konstitutionell och politisk utveckling

Premiärministerämbetet är till stor del grundat i sedvänja och politisk praxis snarare än i en enda skriftlig konstitution. Genom historien har rollen förändrats med partipolitikens utveckling, förvaltningens professionalisering och förändrade konstitutionella konventioner. Modern praxis ger premiärministern betydande makt i styrning och krishantering, men också ett starkt beroende av parlamentarisk majoritet och partistöd.

Övrigt

  • En premiärminister kan sitta som ledare för en majoritetsregering, en minoritetsregering (med stödavtal) eller en koalitionsregering, beroende på valresultat och politiska förhandlingar.
  • Efter allmänna val eller partiledarbyten fungerar premiärministern ofta som regeringens ansikte utåt tills en ny ledare utses eller nyval hålls.

Rishi Sunak (Konservativa partiet) blev premiärminister den 25 oktober 2022.